Sofie
Areljung
Publicerat 2022-01-10
Berätta lite om dig själv!
– Till identiteten är jag kustvästerbottning. Jag är född i Skellefteå kommun, bor och arbetar i Umeå och spenderar det mesta av fritiden i stugan vid havet utanför Lövånger. Jag är utbildad lärare i matematik och NO/Naturkunskap, från förskoleklass till och med gymnasiet. Även om jag inte arbetat så länge i skolan har jag hunnit med att undervisa i grundskolans alla stadier, på gymnasiet och inom vuxenutbildning innan jag påbörjade forskarutbildningen.
– Jag är väldigt glad över att få vara verksam vid Umeå universitet som jag upplever som opretentiöst, stabilt och progressivt. Jag disputerade där år 2017 med avhandlingen Utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning.
Vad forskar du om?
– Min forskning rör sig i mötet mellan naturvetenskap och estetiska uttryck. Jag är särskilt intresserad av att utveckla ny kunskap och undervisning tillsammans med verksamma förskollärare och lärare.
Vad säger forskningsresultaten?
– Det är mycket som förvånat mig längs vägen. När jag började forskarutbildningen hade jag inte funderat på vad undervisning kunde vara för små barn. Ganska snart insåg jag att jag, som Ma/NO-lärare, hade skolats in i ett ganska snävt sätt att tänka om kunskap och undervisning, som inte rimmade med förskolans villkor.
– Jag känner mig dock fortfarande rätt fyrkantig ibland och behöver arbeta med pedagoger för att utmana mina egna förgivettaganden om hur undervisning kan gå till, vad kunskap är och hur barn kan ge uttryck för lärande i naturvetenskap.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?
– Den del av min forskning som fått klart mest genomslag i förskolan är idén att utgå från verb som kan kopplas till naturvetenskapliga fenomen. Exempel på sådana verb är rulla, snurra, flyga (fysik), smälta, blanda, fastna (kemi) och gro, vissna, förmultna (biologi). Idén växte fram år 2014 i samarbete med Idéan i Umeå. Sedan dess har ett stort antal pedagoger prövat och vidareutvecklat idén tillsammans med sina barngrupper.
– Det har visat sig att ”verb-idén” kan bidra till att sänka tröskeln till naturvetenskap för många pedagoger som arbetar i förskolan. Vardagsverb som rulla och snurra kan exempelvis göra det enklare att se möjligheter att undervisa fysik i förskolans vardag. Sedan är det intressant i sig att fokusera på verb istället för substantiv. Att fokusera på ”fastna” istället för magneter eller att fokusera på ”smälta” istället för is och vatten gör något med hur man lägger upp undervisningen. Det verkar öppna nya vägar för att – ofta med hela kroppen – undersöka och gestalta naturvetenskapliga fenomen.
Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?
– Ja. Jag bygger vidare på ”verb-idén” på olika sätt. De senaste åren har jag utforskat den pedagogiska potentialen i att kombinera naturvetenskapsverb och estetiska uttryck i förskolan. I höst startar jag upp ett projekt med fokus på att utveckla kunskap om hur förskolans yngsta barn uttrycker lärande i fysik. Numera forskar jag även om naturvetenskapsundervisning i grundskolan. Sedan två år leder jag projektet Rita för att lära och lära sig att rita i lågstadiets NO-undervisning, som finansieras av Vetenskapsrådet.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Att lära sig nya saker och att vrida och vända på olika idéer. Jag älskar att tänka. Är så glad att jag på olika sätt få ta del av hur pedagoger i förskolan tänker om sin verksamhet. Det har många gånger blivit tydligt att vi tillsammans kan komma fram till saker som ingen av oss hade kunnat göra på egen hand.
Vad jobbar du med när du inte forskar?
– Jag ingår i ledningen för Forskarskolan inom det utbildningsvetenskapliga området, som har cirka 60 aktiva doktorander. Därtill leder jag tillsammans med en kollega forskningsmiljön Litum (Literacyforskning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet).
Vad gör du på fritiden?
– Jag sjunger i kör, spelar piano, läser romaner (bokcirklar varje vecka med en vän) och umgås med min make, med vänner och släkten. Så ofta det går ger jag mig ut i skog och mark, för att skåda fågel och för att njuta av skogens estetik. Sen tränar jag ett par, tre gånger i veckan.
Lästips
Sundberg, Bodil, Areljung, Sofie, Due, Karin, Ottander, Christina, & Tellgren, Britt (2020). Förskolans naturvetenskap i praktiken. Malmö: Gleerups förlag.
Areljung, S. (2020). Naturvetenskapsverb. Del i Skolverkets läslyft för F-3. Tillgänglig via: https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/040-sprak-i-natur-och-teknikamnen/del_01/
Areljung, S. (2020). Att rita i NO. Del i Skolverkets läslyft för F-3. Tillgänglig via: https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/F%C3%B6rskoleklass/040-sprak-i-natur-och-teknikamnen/del_04/flik/Flik/Del_04_MomentA
Areljung, S. (2018). Naturvetenskapsverb. Del i Skolverkets läslyft för förskolan. Tillgänglig via: https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/031-natur-teknik-o-sprakutveckling
Areljung, S. (2018). Barns arbetsteorier om naturvetenskap. Del i Skolverkets läslyft för förskolan. Tillgänglig via: https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/031-natur-teknik-o-sprakutveckling
Sofie Areljungs avhandling
Skrivet av: Lotte Mjöberg
