Tarja
Alatalo
Publicerat 2021-04-07
Vem är du?
− Jag är grundskollärare med inriktning årskurs 1−7, sv/so. Jag startade min bana som behörig lärare 1998 och har därefter arbetat främst i F–3 under tio år. Jag disputerade år 2011 med avhandlingen Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3: om lärares möjligheter och hinder. När jag var knappt tre år immigrerade min familj från norra Finland till södra Dalarna och har blivit kvar i regionen sedan dess. Numera bor jag vid Dalälvens strand i Gagnefs kommun.
Hur kommer det sig att du blev forskare?
− När jag var speciallärare i årskurs 3 och fick möta elever som jag varit klassföreståndare åt i årskurs 1 och 2, så upptäckte jag att särskilt en pojke inte hade utvecklat sin läsförmåga sedan jag hade honom. Då fick jag mig en tankeställare om vad jag hade kunnat göra mer för att hjälpa den eleven att utvecklas. Vid samma tidpunkt såg jag att Göteborgs universitet sökte doktorander, jag skickade in min ansökan och blev antagen.
−Det roligaste med att vara forskare är att jag får arbeta kreativt. Jag får bedriva forskning inom ämnen som jag är intresserad av utifrån mina erfarenheter i skolan. Jag får möta lärare och diskutera med dem om viktiga aspekter i undervisning.
Berätta om din forskning!
− Jag är inriktad mot pedagogiskt arbete som ämne. Jag bedriver forskning om språk-, läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen, och läs- och skrivundervisning i skolan. Jag har kvar intresset från min avhandling som var inriktad mot lärares möjligheter och hinder i läs- och skrivundervisning i årskurs 1−3. Min tanke är, och det är också visat i forskning, att läraren är den viktigaste faktorn för barns och elevers lärande. Läraren behöver professionella kunskaper om exempelvis skriftspråkslärandet för att kunna bemöta varje individ och identifiera dennas lärande och utveckling och för att kunna utmana det barnet vidare inom den proximala utvecklingszonen.
– Jag har bedrivit forskning i förskoleklass och i förskolan under senare år. Skriftspråksutvecklingen börjar ju redan i förskolan och barnen lär hela tiden, men läraren behöver veta något om vad barnen lär och hur de kan stimuleras vidare så därför har mina projekt också haft som mål att stärka pedagogers ämneskunskap.
– I ett projekt fick lärarna i förskoleklass i en kommun möjlighet att lära sig att identifiera sina elevers skriftspråkliga utveckling. Pedagogerna gjorde intressanta upptäckter och fick många överraskningar om elevernas läs- och skrivutveckling. Det var nya erfarenheter för de pedagoger som jag intervjuade. De var mycket entusiastiska av att få upptäcka och sätta ord på elevernas lärande. Jag genomförde samma projekt tillsammans med 100 förskollärare i samma kommun och även i den gruppen var det flera som uttryckte att de upptäckte barn som hade knäckt läskoden, vilket de inte kunnat upptäcka utan kunskap om språk-, läs- och skrivutveckling.
Har du fler forskningsprojekt?
– Jag har också forskat om överlämning mellan förskola och förskoleklass. Det framgick att det sker väldigt lite informationsutbyte omkring barns språkliga lärande. Detta är synd för det kan ta en termin för mottagande lärare att få kännedom om vilka förmågor och färdigheter elever har.
– Vidare har jag ett pågående nordiskt forskningsprojekt om högläsning och skrivundervisning i förskolan. Det är mycket intressant att jämföra erfarenheter och uppfattningar som förskollärare i Sverige, Finland och Norge har om de läs- och skrivutvecklande verksamheterna.
– Jag har också lärt mig mycket om förskolans högläsning i ett projekt där vi intervjuade 15 förskollärare från olika delar av landet om högläsning som pedagogisk verksamhet i förskolan.
Vad säger dina resultat?
– Jag har sett att förskollärare inte alltid har utbildning inom språk-, läs- och skrivområdet. Förskollärare i förskolan och förskoleklassen är alltid måna om barnen och deras lärande och vill gärna lära sig mer för att kunna stötta barnens utveckling. Även i överlämningsstudien framgick att pedagogerna inte har så mycket kunskaper om skriftspråkligt lärande och att det kan vara en orsak till att det inte sker särskilt mycket informationsöverföring mellan skolformerna.
Vilken nytta har de som arbetar ute på förskolorna av dina forskningsresultat?
− Jag tror att det är viktigt för förskollärare att fokusera på barnens lärande, vilket även förskolans läroplan framhåller. I pedagogisk dokumentation behöver läraren göra en bedömning en identifiering, av barnets lärande för att därifrån kunna utveckla verksamheten i förskolan. Man ska inte vara rädd för ordet bedömning för det handlar inte om att värdera eller döma ett barn. Det är i stället lärarens professionella inblick i barnets lärande av förmågor och färdigheter som fokuseras i bedömningen. Då har man möjligheter att ordna en verksamhet som utmanar barnet att lära i den proximala utvecklingszonen.
– Jag tror att mina resultat är viktiga för lärare i förskola, förskoleklass och skola. Även förskollärarstudenter behöver vara medvetna om att lärarens ämneskunskap är en bärande faktor i undervisning.
Hur ser framtiden ut?
− Jag kommer att fortsätta att bedriva forskning om undervisning i förskolan, förskoleklassen och skolan. Jag har just fått statliga forskningsmedel för fyra års forskning om läs- och skrivundervisning i förskoleklass. Syftet har två delar: projektet är tänkt att bidra med kunskap om hurdan läs- och skrivutvecklande undervisning som pågår i förskoleklassens verksamhet, men också att identifiera möjligheter att utveckla läs- och skrivundervisningen. Det projektet kommer att var intressant och ta mycket tid i anspråk.
Vad gör du när du inte forskar?
− Jag lyssnar på poddar och böcker. I övrigt är det min stora familj som utgör min fritid. Jag vill gärna komma ut och rör på mig varje dag, det blir promenader eller joggingtur på sommaren och gärna längdskidor på vintern.
Lästips
Läs Tarjas avhandling Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3: om lärares möjligheter och hinder.
Alatalo, Tarja. 2021. Högläsning – didaktik för språk-, läs- och skrivutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Alatalo, Tarja och Johansson, Annie-Maj. 2021. Språkstimulerande undervisning i naturvetenskap och teknik. Lund: Studentlitteratur.
Alatalo, Tarja och Johansson, Annie-Maj. 2019. ”Kan man köra en skottkärra med fyrkantigt hjul?” Läs- och skrivutveckling i teknikundervisning i förskoleklass. Nordic Journal of Literacy Research 5(3): 49–62.
Alatalo, Tarja. 2017. ”Kalle, du kan ju läsa!” Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling. Nordic Journal of Literacy Research (3)2: 1–18.
Alatalo, Tarja. 2017. Förskollärares och grundskollärares uppfattningar om undervisning och lärande i förskoleklass. Pedagogisk forskning i Sverige 22(1-2): 79–100.
Skrivet av: Lotte Mjöberg
