Centrals förskola

På Centrals förskola i Kristianstad har majoriteten av barnen ett annat modersmål än svenska. Därför är språk ett av förskolans viktigaste fokusområden.

Skrivet av: Angelica Berg.

I Kristianstad centrum hittar vi Centrals förskola. Strax intill ligger stadsbiblioteket och några minuter bort finns skog och natur. På gården har de en gräsmatta, gungor, en sandlåda, rutschkana, en balansbana och en kulle. På gården finns också vägskyltar som barnen använder när de cyklar.

Av Centrals 70 barn har majoriteten ett annat modersmål än svenska. Därför är språk ett av förskolans fokusområden. 

– Vi arbetar med språk hela tiden och kommunicerar på olika sätt, säger Lisbeth Hedin. 

Centrals förskolas vision

Grunden för allt lärande är en trygg miljö, vi vill ha ett vänligt, tillåtande och accepterande klimat. Alla barn och vuxna har rätt att mötas med respekt.

Varje barn ska efter sina förutsättningar få känna tillfredsställelse i att lyckas, få ett växande självförtroende och tilltro till sin egen förmåga.

Övergripande tema

För att skapa en igenkänning och en röd tråd genom verksamheten arbetar avdelningarna med samma tema: Kol-Erik, koltrasten från URs Tripp Trapp Träd. 

– Vi har tittat på olika avsnitt tillsammans och jobbar sedan vidare med programmets rim och ramsor och andra språkutvecklande inslag. Barn, som inte kan prata, tar ändå till sig melodin i språket när vi till exempel klappar stavelser i orden, säger Jessica Karström.

Som stöd i kommunikationen använder de Takk, bildstöd och annat konkret material som barnen kan leka med och prata om. Rimmen sitter uppe på väggen och de har även gjort ett memory av orden. 

– Vi pratar om orden i olika sammanhang för att befästa dem. Språk och lärmiljön hör ihop. Vi märker också att de äldre barnen hjälper de yngre att rimma. Det är en fördel att alla jobbar med samma tema, tycker Lisbeth Hedin.

För att språkarbetet ska kunna fortsätta hemma skickar pedagogerna med material hem. 

– De kan själva ladda ner Tripp Trapp Träd-appen och barnen kan lära sina föräldrar rimorden. Det kan vara gynnsamt för familjerna att jobba med orden tillsammans, tror Jessica Karström.

Kol-Erik kommer på besök

Nu och då möter barnen också den ”riktiga” Kol-Erik. Tillsammans med kompisen ”Ekollonet” dyker han upp, bland annat för att introducera olika årstider.

På vårbesöket hade Kol-Erik med sig en vattenkanna och blommor för att väcka intresse för odling. Men även i det naturvetenskapliga finns ett språkfokus. 

– Vi jobbar med nya ord och begrepp som hör till våren, såsom jord, sol och växa, berättar Lisbeth Hedin.

Kol-Erik skapar också intresse för andra ämnen, till exempel programmering. Med en BeeBoot kan barnen programmera hur han ska förflytta sig. 

– Genom Kol-Erik kan vi jobba med hela läroplanen. Han har blivit något av en maskot på förskolan och väcker barnens nyfikenhet, säger Jessica Karström.

Förskolebiblioteket

På förskolebiblioteket möter barnen böcker, språkpåsar och annat konkret material som stimulerar språkutvecklingen. Pedagogerna läser mycket, inte bara under samlingar. De jobbar ofta länge med samma bok och gör aktiviteterna i den.

– Sen läser vi boken igen. Barnen får en igenkänning och orden befästs. Ord är en process. De behöver återkomma, säger Lisbeth Hedin.

När de läste en bok om julen dramatiserade pedagoger och barnen berättelsen och byggde tillsammans upp en spännande miljö. 

– Alla våra barn firar inte jul. Därför vi pratar om olika aspekter, såsom att många bakar och vill skapa en mysig stämning. Vi fördjupar oss, ger böcker och ord gott om tid, säger Lisbeth Hedin.

De märker att de äldre barnen ibland berättar om sina favoritböcker för de yngre. Det är inte alltid texten som barnen fastnar för. 

– De kanske fångar upp vilken tröja en person har på sig i boken och pratar vidare om det. Barnen styr lärandet och vi hjälper till med att föra in olika begrepp, förklarar Lisbeth Hedin.

Några av förskolans pedagoger har ett annat modersmål än svenska. När de läser en bok på sitt språk uppstår ibland andra diskussioner. 

– En del barn uttrycker sig lättare på sitt modersmål och modersmålet är viktigt för barns självkänsla och identitet. Vi använder även Polyglutt för att kunna läsa på olika språk, berättar Jessica Karström.

Eftersom stadsbiblioteket ligger intill kan de även gå dit och läsa böcker. De märker att intresset för böcker ökar hos barnen. 

– Vi märker också att språket utvecklas, säger Lisbeth Hedin.

Upplevelser för barnen

I förskolebiblioteket har pedagogerna skapat en stor kub som barnen kan gå in i och få olika upplevelser. På kubens väggar projiceras olika bilder och filmer. Inredningen ändras utifrån årstider.

– På en småbarnsavdelning har vi ett sinnesrum med ett spegelhus och sensoriskt material där barnen kan utforska i en lugn miljö. Barnen behöver återhämtning för att orka en dag på förskolan, förklarar Jessica Karström.

Det kompetenta barnet

Förskolans arbetssätt präglas av det kompetenta barnet. 

– Vi har en hög tilltro till barnets egna förmåga. Barn kan och barn vill. Vi pedagoger stöttar och samspelar med barnet för ett lärande, säger Jessica Karström.

Därför är miljön på småbarnsavdelningen anpassad efter att barnen ska ha inflytande och delaktighet. Avdelningen är indelad med rum i rummet och barnen kan leka och utforska vid olika stationer. Alla möbler och allt material är i barnens höjd. För att kunna lära och utforska tillsammans sitter pedagogerna oftast på golvet i barnens höjd. 

– Vi sitter med och ser vad barnet tar fram. Sen kan vi djupdyka och fånga det hen är intresserad av, utmana i leken och interagera med barnet, säger Jessica Karström.

I matsituationer får även de yngsta barnen hälla upp sitt vatten, hämta mat från ett buffébord, bära sin tallrik och bre sina mackor. Pedagogerna hjälper till om det behövs. 

– Vi uppmuntrar barnen att prova och de blir så stolta när de kan själva. Att kunna själv gör barnen delaktiga och ger dem inflytande, säger Jessica Karström.

De äldre barnen hjälper till att duka och förbereda mellanmål. De turas också om att presentera buffen för varandra med ord och bildstöd. 

– Vi sätter ord på det vi äter, förklarar Lisbeth Hedin.  

Prestigelös kultur

Centrals jobbar utifrån principen att alla barn är allas. Barn och pedagoger känner varandra över avdelningarna. Pedagogerna hjälps ofta åt och de arbetar tillsammans. Eftersom förskolan är relativt liten kan pedagogerna ta snabba beslut och jobba flexibelt. 

– Alla behöver vara beredda på att hjälpa till och vara delaktiga. Samtidigt finns ingen press på att prestera utan vi har en tillåtande kultur, tycker Jessica Karström.

Några av pedagogerna kommer från kommunens matchningsgrupp, d.v.s. personer som behöver komma ut i arbetslivet och lära sig svenska i kombination med sina SFI-studier. 

– De lär sig svenska, barnen känner en trygghet i sina modersmål och vi får extra händer. En vinst för oss alla! säger Lisbeth Hedin.

Så använder vi Förskoleforum

Förskoleforum är en stor tillgång. Vi läser artiklar och använder tips och idéer när vi planerar våra egna aktiviteter. Vi får en igenkänning av att läsa hur andra förskolor arbetar och får idéer om hur vi själva kan jobba vidare.