Milstensgården
Milstensgården i Borås är en litteraturdiplomerad förskola. Här finns det sammanlagt runt 1 200 böcker – och barnen är självklart med och väljer ut vilka som ska köpas in.
Text: Lotte Mjöberg.
Milstensgårdens förskola ligger i Borås. Det är en stor förskola: 13 avdelningar med sammanlagt 155 platser. En unik sak med denna förskola, är att det är den första litteraturdiplomerade förskolan i Borås. Förskolan öppnades 2015 och diplomerades 2020.
Rektor Fredric Gieth är förskollärare, men har även arbetat som lärarutbildare på lärarutbildningen vid Högskolan Borås. Nu är han inne på sitt femte år som förskolechef/rektor och han beskriver sig med följande ord:
– Jag är en nätverkande, nyfiken, driven och passionerad ledare med ett hjärta som klappar extra för det tillitsbaserade- och relationella ledarskapet. I varje möte finns potential att lära sig något!
”Det bästa är mångfalden”
Milstensgårdens förskola ligger mitt i en smältdegel mellan två skilda socioekonomiska områden:
– Det bästa med vår förskola är mångfalden. Det finns över 20 språk bland barnen och över 15 språk i personalgruppen på 34 personer, förklarar Fredric engagerat.
I detta sammanhang ser personalen den flerspråkiga digitala bilderbokstjänsten Polyglutt som en stor hjälp.
Förskolan arbetar också mycket med transspråkande. Utmaningen här handlar om att tillgodose alla språk, eftersom vissa språk är större medan andra är mindre. Därför sker transspråkandet till exempel vid matbordssituationen, med fastsatta skyltar för metodiskt språkarbete med alla språk.
Transspråkandet sker tre gånger per dag, och barnen ses som experter på sina egna språk.
– Flerspråkigheten ses som norm för förskolan, inte som något exotiskt eller liknande. Vi tar det på allvar. Jag minns exempelvis en liten flicka med nigerianskt ursprung som en gång glatt kom och förklarade för mig att hon lärt sig bosniska. Jag kom på att hennes kompis på förskolan kom därifrån, berättar Fredric.
– Jag minns också från när jag själv arbetade som förskollärare, hur två barn med kinesiskt ursprung undervisade mig i mandarin. De höll glosförhör och jag fick plugga på, så tala om maktförskjutning!
Statsbidrag ger möjligheter
En likvärdig förskola är det mål man arbetar för, men det har sina utmaningar:
– Alla barn har förstås inte samma förutsättningar med sig hemifrån, men vi försöker skapa en likvärdig förskola så långt det är möjligt. En misstänkt konsekvens av pandemin, är dock att fler barn i dag har mer oregelbunden närvaro i förskolan. Det skapar utmaningar att hitta balansen att tillgodose varje barns individuella språkliga behov och samtidigt arbeta inkluderande.
Borås förskolor har ansökt om statsbidrag för bättre språkutveckling från Skolverket. Av de 70 förskolor som sökte förra året, beviljades 45 detta bidrag. Milstensgården var en av dem, de fick cirka 2 miljoner kronor och dessa användes till mindre barngrupper och mer personal.
Fredric berättar:
– Statsbidraget har möjliggjort att vi i högre grad kunnat tillgodose varje barns behov. Den goda bemanningen har även bidragit till att vi i högre grad kunnat satsa på kompetensutveckling. Vad det gäller nästa år kommer fördelningen att se annorlunda ut när statsbidraget som vi känner det försvinner, men vi ser inte dystert på det. Vi har en plan redan!
Milstensgården nyttjar närområdet mycket, där det finns bland annat isbana och aktivitetshus med bibliotek och dans- och rytmiksal.
Förskolans temaarbeten är alltid knutna till litteratur. Fredric förklarar:
– Ja, detta ställer jag höga krav på, böcker är centrala i undervisningen, i synnerhet i tema- och projektarbeten.
Det kan dock handla om olika typer av böcker för olika avdelningar, eftersom de har stor autonomi. Han berättar att en avdelning arbetade med Sommarskuggan i våras, en annan utifrån faktaböcker, en annan med ekorrar. Det finns sammanlagt runt 1 200 böcker på förskolan och barnen är med och väljer ut vilka som ska köpas in.
Man agerar även som handledare, dels för APL inom gymnasiets barnskötarutbildning, dels för VFU inom lärarutbildningen vid Högskolan Borås.
– Både APL och VFU har vi väldigt goda erfarenheter av. I förlängningen ser vi eleverna och studenterna som våra blivande medarbetare.
Kompetensutveckling prioriteras
Kompetensutveckling av personalen ses som mycket viktigt, ungefär två tredjedelar av förskollärarna har bland annat deltagit i Läslyftet. Fredric går själv Läslyftet just nu, han ser det som ett sätt att stötta sin personal.
Fredric håller nu på att formulera viktiga språkliga principer, detta då det finns språkliga utmaningar inom personalgrupper:
– När jag började Läslyftet såg jag att en av uppgifterna handlade om att formulera en språkpolicy. Jag tänkte: ”Perfekt, det är precis vad vi behöver utveckla just nu.” Jag tror det är en av våra styrkor, att vi kan identifiera det som vi just nu är i behov av att utveckla och sedan snabbt se till att det får effekt för dem som mest behöver det: våra barn.
