Rydsbergs förskola

Rydsbergs förskola är en relativt stor förskola i Lerums kommun. Förskolan ligger i ett villaområde, och i samma närområde ligger tre andra förskolor samt en 6–9-skola och en F–5-skola.

Vi har relativt lätt att ta oss ut i skogen och att ta oss in till Lerums centrum med hjälp av buss. Vi är ute på utflykter en dag i veckan och åker regelbundet med bussen till ortens bibliotek.

På förskolans dag brukar vi sedan ett par år tillbaka sammanstråla med de övriga förskolorna i kommunen för att fira tillsammans. Vi har till exempel sjungit tillsammans, fått besök av Pippi Långstrump och gympat ihop.

Förskolan tillhör en större enhet som heter Almekärr och som består av en F–5-skola samt en förskoleenhet som omfattar 17 förskoleavdelningar, fördelat på 7 förskolor.

Roterande arbetslag

Det bästa med att arbeta på vår förskola är att vi har ett öppet klimat och högt i tak. Vi har en stark ”vi”-känsla, och ser att alla barn är allas barn, vilket vi tror skapar en trygghet hos både barnen och föräldrarna.

Vi tycker att det är viktigt att bygga relationer med alla barn som går på vår förskola. Eftersom vi roterar och byter arbetslag lär vi känna varandra och det förhindrar att något blir ”som det alltid har varit”, som kan vara svårt att bryta. Vi har en god organisation för pedagogiska diskussioner med kollegor i hela enheten och en väl genomtänkt kompetensutveckling.

Med inspiration från Reggio Emilia

Samtliga förskolor i enheten arbetar Reggio Emilia-inspirerat. För oss är inte Reggio Emilia en metod eller en pedagogik, utan framför allt ett förhållningssätt, och vi har tagit till oss det som vi har tolkat som kärnan i den filosofi som man har arbetat fram i Reggio Emilia.

Vi ser barnen som individer som är nyfikna på livet och på att tillägna sig kunskap. Barnen har många olika sätt att lära, och kunskapen kan även den se olika ut. Därför gäller det för oss pedagoger att fånga upp vad det är som intresserar varje barn, och förstå hur varje barns lärprocesser ser ut.

Ofta tar lärandet inte alls samma vägar som vi vuxna hade trott (eller planerat) och utmaningen för oss kan vara att våga låta det ta den väg som barnet behöver för att nå fram. Vi arbetar i grupper, och ser ett stort värde i grupplärande. Vi ser hur barnen lär av och med varandra, och vi har delat upp avdelningarna på förskolan efter ålder, så åldershomogent det går på fyra avdelningar.

Anpassade miljöer

Miljön på de fyra avdelningarna är anpassade efter den åldersgrupp som vistas där, men även efter den aktuella barngruppens intresse. Varje hösttermin roterar barngrupperna och personalen och nya grupper och arbetslag bildas.

Miljön är viktig. Den är tydlig och signalerar vad rummen är till för. Den är inspirerande, och stimulerar barnen till självständighet. Barnen har varit med, i möjligaste mån, och utformat miljön. De är även med och ansvarar för miljön. Vi har, förutom vår gård, två gemensamma utrymmen – piazzan och ateljén – där barn och pedagoger från alla avdelningarna får möjlighet att mötas.

För att få syn på lärandet dokumenterar vi, och det är viktigt att även delge barnen dokumentationen, så att de får syn på sitt eget lärande. Även vi vuxna lär genom dokumentationen, och föräldrarna får möjlighet att ta del av barnens lärande genom dokumentationen. Dokumentation är en viktig del av Reggio Emilia-arbetet, och ett utvecklingsområde för oss pedagoger.

Aktivt miljöarbete

Vi har på Rydsbergs förskola ett väl fungerande miljöarbete. Vi arbetar med Grön Flagg sedan flera år och involverar barnen på de fyra avdelningarna i målen vi sätter upp varje år. Tema för kommande period är kretslopp och de fem målen är:

• Utveckla kompostering på vår förskola
• Nedbrytningsprocesser
• Återvinning/återanvändning
• Kretslopp och natur
• Ekosystemtjänster

Vi har på vår förskolegård ett potatisland och en odlingslåda samt en kompost dit barnen går och lämnar skal och matrester.

På våren är barnen med och hämtar kompostjord ur vår kompost och lägger i potatislandet och odlingslådan innan det är dags att sätta potatis och frön. Vi sår rädisor och sallad. När hösten kommer är barnen med och tar upp potatis, tvättar den och lämnar till vår kokerska som lagar en god potatissoppa. På ett ganska enkelt och konkret sätt blir barnen delaktiga i hela kretsloppet.

Tema känslor

Vårt temaarbete om känslor är ett exempel på hur ett projektarbete kan se ut hos oss, i detta fall i åldersgruppen 4–5 år.

Utifrån observationer och inlyssning av barngruppen bestämdes att vi skulle starta ett temaarbete om känslor.

Barnen delades i tre grupper utifrån intresse och ålder. Varje grupp vägleds av en pedagog. Vi pratade om hur man kan veta att någon är arg, ledsen eller glad, varför vissa känslor uppkommer och vad man kan göra som vän.

Barnen gestaltade olika känslor som dokumenterades med digitalkamera.

När gruppen jobbade med rädsla började barnen prata om superhjältar, och vi diskuterade vad de är rädda för, om de är rädda över huvud taget.

Med dessa frågor i fokus ville gruppen jobba med ett projekt om Batman.

Barnen ritade många teckningar som de berättade och fantiserade kring för varandra. Gruppen lekte Batmanlekar där barnen turades om att vara superhjälte eller skurk. Barnen fantiserade om olika vapen som fanns på Batmobilen och som Batman hade på sig. Pedagogen kunde vara med i leken och ställa frågor om vad som händer när man skjuter eller kastar en bomb på någon.

Barnen gjorde även en saga där de gestaltade olika figurer och händelser på bild.

Barnen byggde bilar av stolar och bord på avdelningen. Då tog projektet en annan vändning, för efter ett tag ville barnen bygga en riktig bil och vi samlades i ateljén där vi gjorde ritningar som varje barn byggde sin egen bil efter.

När bilarna var klara fick de vara med i rolleken där barnen kunde testa sina teorier om hur bilarna kunde fungera.

Under projektets gång pratade vi mycket om Batmanfilmerna, som några barn hade sett på tv. Vi pratade om hur någon kan bli en superhjälte och om hur Batman blev det.

Då tog projektet en ny vändning igen. Hos barnen föddes ett intresse för fladdermöss, de ville veta vad de äter och hur de bor. Vi letade fakta och bilder på fladdermöss och barnen forskade i ett litet fladdermusprojekt inom temat. Vi tillverkade fladdermöss som vi hängde upp i fönstret.

Arbetet har dokumenterats med bilder och teckningar som samlats på en vägg. Dit går barnen ofta och tittar och berättar om sina insatser i Batmanprojektet.

Projektet är nu avslutat – men lekarna fortsätter!