Tallhöjdens förskola

Förskolan Tallhöjden ligger i stadsdelen Araby i Växjö kommun. I samma byggnad ligger även Tallgården en lokal där stadsdelsborna möts i ett kulturellt utbyte med musik, studiecirklar, dans med mera. Tallhöjden har fått sitt namn på grund av alla de barrträd som växer i förskolans omnejd. I området bor det ca 6000 personer med ca 50 olika språkgrupper.

Förskolebyggnaden består av åtta avdelningar med upp till 17 barn per avdelning.

Vår närmaste granne är numera en byggarbetsplats där man bygger Växjö stads högsta hus på 16 våningar, bygget skall stå klart i september 2011.

Öppna förskolan Nallen ligger mer centralt i området. Tillsammans med BVC, mödravård och socialtjänsten bildar dessa Familjecenter.

Mångkulturell förskola

Förskolan Tallhöjden är mångkulturell vilket både är inspirerande och utmanande. Mer än 90 procent av våra brukare har annat språk än svenska. Därför är språket för oss centralt och genomsyrar vårt arbete. Förskolorna i Växjö kommun har språk, jämställdhet och hälsa som gemensamma mål.

Språket i fokus

På Tallhöjden använder vi oss av ett antal olika redskap då vi arbetar med språket. Några presenterar vi här.

• Inskolningsstöd
  För att föräldrar och barn skall känna sig trygga när man möter oss i förskolan har vi tillgång till inskolningsstöd under de två första veckorna. Personerna som står för inskolningsstödet har samma hemspråk som barnet och föräldern vilket gör att inskolningen blir lugnare och sker smidigare. Resurspersonen från Inskolningsstödet kan förklara vad som sker och vi kan på så vis undvika eventuella kulturkrockar.

• Föräldrasamarbete
  Stor del av föräldrakontakten är att vara föräldrars språkstöd i kommunikation med samhället. Föräldrarna får hjälp med olika former av blanketter som ska fyllas i, ansökningar via dator och personalen hjälper även till med att förklara olika kulturella svårigheter som föräldrarna möter. Vår förskola använder sig mycket av tolkar som stöd i våra samtal med föräldrarna. Det kan vara vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Förskolan har stöttat föräldrarna genom samtalsgrupper där man diskuterar barn och barnuppfostran. Där samtalar man kring barn och aktivt föräldraskap. Active Parenting, har varit något som erbjudits föräldrar.

• Cleverboard
  I vårt arbete använder vi oss av cleverboard som språkredskap. Genom AV-media har vi tillgång till pedagogiska filmer på olika språk. Vi kan också snabbt få fram bilder som behövs för att åskådliggöra det som t.ex. berättats om på samlingen.

• Litteratur
  Boken som tema är ännu ett redskap för att arbeta med språket. Våra femåringar går ner till vårt skolbibliotek för att tillsammans med personal och skolbibliotekarie fördjupa sig i gemensam litteratur. Den här terminen läser vi en bok som tar upp känslor som tema. Förutom att läsa boken fördjupar vi oss i bokens tema. Vi har även besökt Värnamo förskolor för få tips och ta del av deras arbete kring boken som tema. Vi hoppas att vi kan få ett större utbyte av varandras arbete i framtiden.
  Vi har även i samarbete med skolbiblioteket fått välja litteratur och med våra bokkassar låna ut bra böcker på både svenska och andra språk till våra familjer. Bokkassarna har varit mycket uppskattade då de har varit lättillgängliga och barnen har tyckt om att få ta med sig en kasse med böcker hem. Med hjälp av språkpåsar visualiserar vi det som sagorna berättar.

• Samtal
  Språklekstaden är ett annat arbetssätt som vi har provat. Där har barn i enskilda samtal eller med någon kamrat tillsammans med vuxen samtalat kring olika begrepp på svenska. Barnen har i lugn och ro tränat att formulera sin svenska utan att bli avbruten av barn som kommit längre i språket och då vill visa att de kan. RUS relationsutvecklingsschema, hjälper oss att få ett gemensamt språk kring de pedagogiska handlingar som sker tillsammans med barnen. Genom observationer och diskussioner i arbetslagen ökar vår närvaro i barns lekar. Detta påverkar barnets språk, kommunikation och konfliktlösning.

Jämställdhet, likabehandling och hälsa

I vårt jämställdhetsarbete har vi fokuserat kring pojkar och flickors lek. Vi har arbetat med att ge pojkar och flickor en mötesplats i leken. Detta har vi t.ex. gjort genom att ”blanda” leksaker som gör att både pojkar och flickor nyttjar rummet samtidigt och att leken utvecklar sig till att flickor och pojkar leker mer med varandra.

Även i detta har vi involverat föräldrarna. Vi har diskuterat hur vi ser på jämställdheten. Vi möter även våra föräldrar i diskussioner hur vi ser på våra flickor och pojkar i vardagen. I det här arbetet tittade vi även på litteraturen som vi läser för våra barn. Då upptäckte vi att pojkarna i litteraturen var mer uppmärksammade och fått större utrymme än flickorna. Nu försöker är vi därför mer medvetna när det gäller den litteratur vi köper till förskolan.

Likabehandlingsplanen är under upparbetning. Vi ser det som att det arbetet börjar med oss själva.

Förskolan arbetar även med att titta närmare på vilken kost som är bra för barnen. Utifrån ett hälsoperspektiv arbetar vi för att våra barn skall få en sund kost. Genom utvecklingssamtal och föräldramöten har vi samtalat med föräldrarna om vilken mat som är att föredra. Samarbetet har visat att omtyckt mat för barn inte behöver innehålla mycket socker och fett. Vi ser numera att våra barn på förskolan föredrar frukt och grönsaker framför sötsaker. Det har även medfört en attitydförändring hos personalen.

Kompisen och Olivia

Denna avdelning tar emot flyktingfamiljer som nyligen fått uppehållstillstånd och som är kommunplacerade i Växjö. På morgonen kommer barnen till Kompisen medan deras föräldrar läser svenska i SFI. På eftermiddagen är halva gruppen av barn och deras mammor på Kompisen/Olivia.

Genom att delta i vardagsarbetet tränar föräldrarna sin hörförståelse och att tala svenska. Verksamheten drivs av Skol- och barnomsorgsförvaltningen på uppdrag av introduktionsgruppen inom nämnden för Arbete och Välfärd. Föräldrarna deltar på detta sätt i kommunens introduktionsprogram för nyanlända flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd.

Föräldrarna får ta del av barnens aktiviteter under en dag. De får lära sig sånger som är vanligt förekommande på en förskola. Mammorna lär sig svenska genom de datorprogram som finns på förskolan. Man får också baka bröd och laga mat tillsammans. En dag i veckan har mammagruppen samhällsinformation. Vi samtalar kring barnuppfostran, jämställdhet, miljö och demokrati. Gruppen gör ibland besök på bibliotek, museum, kyrkan och träffar kommunpolitiker. Olika information ges av de föreläsare som kommer, bland annat barnläkare och folktandvård.

Vi har också samtal med människor som kommit från annat land och bott länge i Sverige för att höra deras förväntningar, sorg och glädje i det nya landet. Vi samtalar mycket kring kultur och kulturkrockar. Denna information sker med hjälp av tolk. Mammorna har också fått lära sig att cykla, sparka fotboll med barnen och vi gör utflykter som visar var familjerna kan åka på helgutflykt.

För att träna vardagssvenska går vi till butiken och mammorna får komma igång med svenskan genom att fråga butiksanställda var saker finns. Vi har även föräldramöte då papporna är med och pratar jämställdhet, kulturkrockar och barnuppfostran.