Hammarens förskola

Hammarens förskola ligger i samhället Torpshammar med knappt 500 invånare i Ånge kommun, Medelpad. Sammanlagt går här 45 barn uppdelade på tre avdelningar. Förskolan håller till i två byggnader: 1–2-årsavdelningen och 3–4-årsavdelningen ligger i samma hus som skolan, och 5-årsavdelningen i huset bredvid.

I närområdet har vi affär, skog och ishockeyplan, samt en gymnastiksal som vi kan använda varje dag. Vår gård består av två plan, på övre plan har vi gungor, sandlåda, klätterställning och lekstuga och på nedre plan har vi rutschkana och cyklar.

Vi har en egen kock som heter Carina och lagar fantastisk mat med ett stort utbud av grönsaker i salladsbuffén. Två av avdelningarna (barn i åldrarna 3-5 år) äter mat i skolans matsal, där de själva tar mat från skolans buffébord. De yngsta barnen äter på avdelningen.

Sammanlagt är vi 8 personal och vi arbetar både enskilt i våra olika grupper och tillsammans i tvärgrupper.

Tvärgrupperna innehåller olika aktiviteter som gynnar barnens utveckling och lärande. Aktiviteterna kan bland annat vara idrott, skogspromenader, drama, matematik, språkträning och musik.

Samspel som lyfter

I alla situationer arbetar vi med jämställdhet mellan pojkar och flickor. Vi använder oss av förhållningssättet ”samspel som lyfter”, ett verktyg som handlar om bemötande i vardagen, bland annat i konfliktsituationer.

Arbetssättet hjälper oss att lösa konflikter och går ut på att bemöta barnen med respekt.

Några exempel

Ett barn hoppar i soffan, och jag säger ”Jag vill att vi hoppar på golvet”. När jag säger jag vill istället för du ska eller du får inte gör barnen oftare som jag vill.

Om de ändå inte vill samarbeta till exempel när vi ska gå ut frågar jag: ”Varför vill du inte gå ut?” Kanske svarar barnet att ”det är kallt”, eller att det bara inte vill. Jag kan då till exempel säga: ”Jag förstår att du känner att det är kallt ute, vi går och ser vad du har för kläder med dig. Jag vill att alla barn går ut en liten stund, man mår bra av luft och att röra på sig. Vad tror du man kan göra ute i dag?”

Även här är barnen för det mesta är med på noterna och har fått en värdig förklaring samtidigt som det fått sina känslor respekterade och bekräftade. Det är viktigt att bli lyssnad på. På det här sättet lär sig barnen även att respektera våra känslor.

Positiva förändringar med Grön flagg

Grön flagg är något som vi arbetar aktivt med. Under läsåret 2016/ 2017 valde vi ut tre ämnen att fokusera på:

• Minska matsvinnet
• Återvinning
• Pant

Under hela denna period har vi låtit barnens intressen styra vårt arbete. I praktiken har det inneburit att vi aktivt arbetat mer med de områden barnen visat intresse för, exempelvis batterier. För att göra arbetet så roligt och spännande som möjligt, har vi genomgående använt oss av olika djur och sagofigurer som har behövt barnens hjälp med olika uppgifter. Till exempel har Trollmor, en hare och katten Sixten behövt barnens hjälp.

När det gäller matsvinn började arbetet med att vi skaffade byttor för att kunna se hur mycket mat som slängdes efter varje måltid. Ofta klagade barnen på att de fått för stora portioner i sina tallrikar och inte orkade äta upp.

Detta ledde till att vi ändrade rejält på matsituationerna. De mindre barnen äter nu på sina avdelningar, vilket skapar ett större lugn och gör det lättare för pedagogerna att hjälpa till under matstunden.

Tar maten slut hämtar man inte direkt ny mat från köket, utan kollar först om det finns mat kvar på de andra borden. De äldre barnen tar idag mat från buffébordet själva (självklart finns en pedagog till hjälp) – hellre lite i taget, och fler gånger. Barnen skrapar själva ner matresterna i återvinningsbyttan.

Innan vi inledde arbetet med Grön flagg hade vi ingen egen pappersåtervinning i förskolan.  Idag har vi det, och barnen är duktiga på att dela upp skräpet och lägga det i olika containrar, samt gå till affären med pantflaskor. ”Tänket” har blivit så integrerat att det inte längre är något barnen tänker på utan gör spontant. Flera föräldrar berättar också om hur barnen i själva verket vet mer om återvinning än de och att barnen också lär sina föräldrar.

Ett av de mest populära inslagen i vårt återvinningsarbete var appen ”batterijakten”, som vi kom i kontakt med via ett att våra barn. Den appen, och även andra som handlar återvinning, har varit bra redskap för att skapa intressanta diskussioner mellan oss pedagoger och barnen. När vi hade skräpplockardag kom Mumintrollet på besök till förskolan, han behövde hjälp att plocka skräp i närområdet mycket uppskattat!

Barnen i 1–2-årsgruppen arbetar mycket med Babblarna, turtagningsövningar, samarbetsövningar, språk, sjunger, dansar och leker både inne och ute. Även de dessa minsta arbetar med hållbar utveckling, till exempel genom att vi anpassar gamla sagor så att de passar ämnet. Till exempel har vi läst sagan om Petter och hans fyra getter, och där klev en get på en spik som var slängd i naturen.

Föräldrasamarbete i vardagen

Vi har tät och bra kontakt med barnens föräldrar. Vi har både månadsbrev, föräldramöte, föräldraråd, sommarfest, luciainbjudan, utvecklingssamtal och vardaglig kontakt genom både hämtning/lämning men även telefon och sms. Det absolut viktigaste är mötena vid hämtning och lämning. Vi lägger stor vikt vid att se och prata med alla föräldrar och lyssna om de har något att berätta eller något de undrar över.

Ett väl fungerande team

På Hammarens förskola är vi ett bra team. Vi försöker vara raka och ärliga mot varandra, och tycker att det är viktigt att kunna både ge och ta kritik. På varje planeringskväll har vi återkommande punkter om bland annat arbetsmiljö där varje person får säga sitt utan att bli avbruten. Vi tar upp exempel på situationer som varit bra eller dåliga i konflikter mellan barn. Vi kan berätta om hur vi gjorde, prata om hur vi kanske borde gjort, och ber varandra om tips.

Vi hjälps alltid åt mellan avdelningarna. Är en pedagog sjuk eller på kurs löser vi det i första hand med egen personal i huset så att både vi och barnen ska få vara med personer vi är trygga med. Vi har en mycket uppskattad chef som alltid ser till att vi utvecklas. Vi läser om forskning och diskuterar, vi är med på läroplansträffar där vi diskuterar mål ur läroplanen utifrån bestämd litteratur. Vi blir erbjudna kurser och ser alltid till att någon eller några i arbetslaget går på dessa.