Samtala, leka och lära om AI
AI är här! Vad kan vi använda den till, och när vill vi inte använda den? AI kan verka svårt och avlägset från det vi gör i förskolan. Men barn har många tankar om tekniken som de möter i sin omvärld, och det är något vi kan arbeta med i förskolan och samtala med barnen om. Här ger forskaren Robin Samuelsson några ingångar till att påbörja detta arbete, som grundar sig i barns nyfikenhet på teknologi. Del 1 om AI.
Just nu håller många av oss på att vänja sig vid vad AI är och vad det kan betyda för vår yrkesroll. Många har säkert hört talas om och testat Chat-GPT och kanske till och med använt verktyget som inspiration eller mall för att skriva ett veckobrev. Samtidigt kan tanken att arbeta kring AI med barnen kännas som något mer främmande.
AI är dock något som börjar finnas i teknik som barnen möter i sin vardag och barn är i färd med att upptäcka vad det innebär. Vi kan tillsammans med barnen utforska vad teknologin betyder i dag och kan komma att betyda i deras liv. Det handlar inte om att barn ska använda Chat-GPT, men många barn möter redan produkter som är uppkopplade till AI-system i sin vardag.
Både potentialer och faror
Det kan t.ex. handla om så kallad DVA (Digital Voice Assistants) som Alexa, som lär sig att lyssna på våra röster och att styra saker i hemmet. Vi behöver närma oss vad AI-uppkopplad teknik spelar för roll i barnens liv, både gällande olika potentialer, men också faror, som tekniken kan föra med sig.
I dag är digitalisering i förskolan ett hett debatterat område, något som lett till något av en tillbakagång på området. Framför allt handlar detta om skärmtid, men samtidigt behöver vi förstå att barn möter digitala och AI-uppkopplade ting i sin vardag även om den inte alltid syns. Vi som vuxna kan vara med och guida barnen i att närma sig vad det betyder att ha allt mer självstyrande och lärande teknik i omgivningen.
Detta kan vi göra med det barncentrerade och lekfulla arbetssätt som vi ofta arbetar med i förskolan. När vi närmar oss ny teknik i förskolan släpper vi alltså inte på den helhet av lek, lärande och omsorg som den svenska förskolan står för, utan vi använder oss av den också i det här arbetet.
Lek och förståelse för AI och robotik
Ett centralt sätt för barn att närma sig sin omvärld på är genom leken. Barn leker, prövar på och utforskar. I dag sker det i en omvärld som är allt mer teknologisk, där alltifrån dörrhandtag till bussbiljetten bygger på uppkopplad teknologi.
Hur barn leker med ny teknologi är dock något vi bör hålla ett extra öga på. Vissa forskningsstudier har poängterat att barn leker med ny teknik som iPads på ungefär liknande sätt som de alltid har gjort (Marsh et al., 2016). Andra är mer kritiska och menar att skärmbaserad teknologi inte erbjuder barnen att leka med symboler på de fantasifulla sätta som kännetecknar roll- och fantasilek (se Singer & Singer, 2005; Samuelsson, Jewitt & Price, 2024).
Det är därför viktigt att vi är uppmärksamma på både eventuella nya potentialer som lek med ny teknik kan erbjuda, men också fallgropar (t.ex. om barn fastnar i spel utan pedagogiskt syfte i förskolan).
Barn är dock kreativa och ny teknologi erbjuder också nya sätt för barn att leka på. I min studie av barn och robotar växte barnens relationer till robotar under projektets gång. Barnen började leka med Blue-Boten inom alla kända områden av lek (se Samuelsson, 2023). De integrerade roboten i allt från kull till att den fick ta roller i roll- och fantasilekar.
Här korsades alltså barn traditionella lek med den nya teknologin (se också hybridlek i Wernholm, 2021) och tekniken skapade möjligheter för barnens lek. Med barnens växande relation till robotarna märktes det också hur barnens integritet gentemot robotarna växte. Barnen skapade förståelse för både möjligheter och begränsningar med tekniken.
Vid frågan om ifall robotar helt kommer kunna vara med och leka i framtiden, svarade ett barn:
”Jag tror robotar kommer vara med och bygga PlusPlus och sånt … men inte hela tiden.” (Pojke, 5 år)
Barnen visade en stor förståelse för vad robotar och AI potentiellt sett kan användas till. Flera barn pratade om vikten av att använda robotar i yrken som är farliga för människor såsom i fabriker, eller nattetid då människor sover. Men likt pojken i citatet ovan visade barnen också en ingående förståelse för begränsningarna hos tekniken.
Trots att studien genomfördes innan Chat-GPT blev känt för allmänheten och den stora mediala uppmärksamheten om AI som följde, så visade resultaten att barnen redan då hade välgrundade tankar om robotar och AI.
Lärare: ”Vad tror ni? Är det alltid människor som styr robotar?”
Barn: ”Ja ibland. Men ibland styr robotar också sig själva.” (Pojke, 5 år)
Andra barn var mer tveksamma till om robotar kan ”styra sig själva”. Denna samtida, och väldigt filosofiska fråga är central inom AI och hur den växer fram i dag (se Mitchell, 2020).
Den här typen av frågor är en utmärkt ingång till att utforska funderingar som barn ofta har om ny teknologi. Barn kommer oundvikligen behöva förhålla sig till robotik och AI under sin uppväxt och i sina kommande yrkesliv. I stället för att försöka fjärma barnen från denna utveckling kan vi samtala med barnen på deras nivå och undersöka de här frågorna tillsammans.
Med barnen in i framtiden
Många tecken i samtiden tyder på att barn som växer upp i dag kommer att samarbeta med AI på sätt som vi kanske inte ens kan föreställa oss nu. Robotar och AI är redan på många sätt en del av vår vardag och detta kan bli än mer påtagligt under de kommande åren. I stället för att se barnens liv som separerat från den här utvecklingen kan vi omfamna den och möta den tillsammans med dem (se Samuelsson, 2024).
I studierna med barn, robotar och AI visade det sig hur barnen hade oväntat formulerade tankar om rollen som robotar och AI kan tänkas få i deras liv. Att våga leka med ny teknik och samtala med barnen om robotar och automatisering kan vara en ingång till ett spännande arbete där barn har viktiga och stora tankar att erbjuda.
I dag håller flera forskare på att diskutera innehållet i en AI-litteracitet, alltså den typ av förståelse och kunskap som behövs för att förstå, men också bli framtida aktiva användare av AI.
Flera länder börjar inkludera en tidig och lekfull förståelse för datalogi och AI i sina läroplaner (se Yang, 2022). Grundläggande kunskap om att vad en dator är, hur den fungerar, att den går att programmera, och vad som kännetecknar en AI kan vara frön till begynnande teknikintresse.
Att AI är ett datorsystem, som går är träna, och att vi människor är med och tränar systemet, kan vara en viktig insikt för barn att få med sig. Med den insikten kan barnen gå från att vara konsumenter av AI-uppkopplade produkter, till att mer aktivt kunna förstå och använda dem.
För många decennier sedan nu skrev pedagogen och filosofen Paulo Freire (1973) om betydelsen av litteracitet för den som lär sig läsa och skriva. Freire beskrev litteracitet som en kritisk medvetenhet. Denna medvetenhet är också mäktig enligt Freire, eftersom den ger oss möjlighet att vara med och omforma vår morgondag.
På ett liknande sätt kan vi se AI och betydelsen av att börja förstå den allt mer datoriserade omgivningen runt oss. I stället för att bli påverkade av ny teknik kan vi vara medskapare till att barn förstår sig på tekniken. Att det är barnen som är med och programmerar tekniken, inte tvärtom.
Med denna utgångspunkt kan vi tillsammans med barnen lära oss om ny teknologi, för att förstå när vi vill använda oss av den – och när vi inte vill göra det.
Lästips
Mitchell, M. (2020). Artificial intelligence: a guide for thinking humans. [London]: Pelican.
Referenser
Freire, P. (1973). Education for critical consciousness. Seabury Press, New York
Marsh, Jackie, Lydia Plowman, Dylan Yamada-Rice, Julia Bishop, and Fiona Scott. 2016. “Digital Play: A New Classification.” Early Years 36 (3): 242–253.
Samuelsson, R., Price, S., & Jewitt, C. (2022). How young children’s play is shaped through common iPad applications: a study of 2 and 4–5 year-olds. Learning, Media and Technology, 49(2), 151–169.
Samuelsson, R. (2023). A shape of play to come: Exploring children’s play and imaginaries with robots and AI. Computers and Education: Artificial Intelligence, 5, 100173. https://doi.org/10.1016/j.caeai.2023.100173
Samuelsson, R. (2024). Potentials of including children in the formation of AI. AI & SOCIETY.
Wernholm, M. (2021). A theoretical framework for understanding children’s learning at play in a hybrid reality. International Journal of Play, 10(3), 261–284.
Yang, W. (2022). Artificial Intelligence education for young children: Why, what, and how in curriculum design and implementation. Computers and Education: Artificial Intelligence, 3, 100061. https://doi.org/10.1016/j.caeai.2022.100061
Illustration: Shutterstock.com.
