Transspråkande i förskolan
Ylva Novosel har undersökt hur barn på förskolan transspråkar, det vill säga använder sina olika språkliga resurser i samtal och kommunikation med andra barn och pedagoger.
– Jag hoppas att fler pedagoger ska få kunskap om hur viktigt det är att barnen får använda både verbala och icke-verbala språk för att kommunicera, säger hon.
Ylva Novosel, berätta lite om dig själv! Vem är du?
– Jag bor i Vallentuna, norr om Stockholm. Jag är själv uppvuxen i ett mångkulturellt område, i Fisksätra i Stockholm, och min man har rötter i Kroatien, så det är kanske inte så konstigt att min avhandling handlar om transspråkande. Min doktorsavhandling har titeln Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola – En konstruktivistisk grundad teori.
Ylva Novosel är i grunden förskollärare och har arbetat länge inom förskolan och med förskollärarutbildning. Hon gick ut Lärarhögskolan 2002 och läste sedan kandidat- och magisterexamen i Barn- och ungdomsvetenskap. Hon har även läst allmän språkvetenskap och påbörjade en master på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
– Jag höll på med min doktorsavhandling ganska länge (i 15 år för att var exakt) och i juni 2024 lade jag fram den vid Stockholms universitet.
Berätta om din forskning!
– Jag gjorde en CGT på ett etnografiskt material (video och observationer) från en förskola. En CGT, eller på svenska KGT, står för konstruktivistisk grundad teori och är en inriktning av grundad teori (GT). Grundad teori går ut på att systematiskt koda ett datamaterial och sortera koderna till kategorier och utifrån dessa konstruera en teori, eller som i mitt fall en teoretisk modell. Modellen visar transspråkandets villkor i förskolan. Det vill säga vad det är som möjliggör eller begränsar transspråkandet hos barnen.
– Jag undersökte vilka möjligheter och begränsningar det fanns för barnens transspråkande, det vill säga att använda sig av alla olika sätt att uttrycka sig. Transspråkande innebär att man använder sin repertoar av olika språk. Ursprungligen användes begreppet för att beskriva undervisning där två verbala språk används tillsammans. Numera används begreppet också, speciellt när det gäller yngre barn, för en persons hela repertoar av verbala och ickeverbala uttryckssätt.
Vad säger forskningsresultaten?
– Jag hade från början förväntat mig att barnen skulle använda fler olika verbala språk. På den förskola som jag var på var det dock mest svenska och lite engelska som användes.
– Jag såg också att speciellt de yngre barnen använder sig av kroppen när de transspråkar. De äldre barnen använder mer verbalt språk, men det betyder också att de i större utsträckning riskerar att bli missförstådda. Pedagogerna kan lätt missa eller misstolka de äldre barnens signaler. De blir ju vana vid att de yngre barnen använder sig av kroppen på olika sätt.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?
– Transspråkande som begrepp myntades 2009 och det är en viktig nyckel. Jag har försökt att skriva avhandlingen lättläst och med många praktiska exempel. Jag hoppas att den ger pedagoger en insikt i transspråkande för det saknas en kunskap om det. Att man får en förståelse för att barnen behöver få använda hela sin repertoar av verbala och icke-verbala språk och där ingår även estetiska uttryckssätt. Pedagoger behöver vara lyhörda för barnens olika sätt att utrycka sig och skapa mening.
– Jag hoppas att min forskning kan leda till att pedagoger själva började transspråka mer än vad de gör i dag. För 20 år sedan fanns det modersmålspedagoger i förskolan men det gör det inte i dag på samma sätt. Och det skulle vara bra om transspråkande diskuterades mer på förskollärarutbildningen, för det finns många flerspråkiga studenter i dag och forskning visar att de gynnas av att få skriva på sina modersmål.
Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?
– Jag har ingen tjänst på universitetet i dag utan jobbar på en flerspråkig förskola i Vallentuna. Man kan säga att jag arbetar med att omsätta mina resultat i praktiken. Det gör jag på en supermångfaldig förskola, där jag arbetar med de yngsta barnen som är mellan ett och två år. Så småningom kanske jag går tillbaka till den akademiska världen men just nu trivs jag väldigt bra med att arbeta ”på golvet”.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Att läsa och vara nyfiken, att skriva, gå igenom texter och att arbeta relativt fritt och lära sig nytt.
Vad gör du på fritiden?
– Då umgås jag med min man, våra två döttrar samt med vänner. Jag gillar också att gå med hunden i skogen och att läsa böcker.
Ylva Novosels avhandling
Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola – En konstruktivistisk grundad teori.
Foto på Ylva Novosel: Niklas Björling
Artikelbild: Shutterstock.com
