Ricardo
Gonçalves de Sousa
Publicerat 2025-01-27
Vem är du?
– Jag flyttade från Brasilien till Sverige för 11 år sedan. Jag disputerade i november 2024 med avhandlingen Fysisk beröring som pedagogisk handling i förskolan: Beröringens funktioner och villkor i mötet mellan manliga förskollärare och barn. Mina forskningsintressen berör frågor om genus, jämställdhet, fysisk beröring, didaktik och pedagogik i förskolan. Jag är intresserad av hur olika könsföreställningar kan ha påverkan på det pedagogiska arbetet i förskolan. Dessutom har jag undersökt hur barn utvecklas och lär sig genom kroppsliga samspel med andra.
– Jag har en magisterexamen i pedagogiskt arbete och är förskollärare i botten. Innan jag påbörjade min pedagogiska resa som lärare och forskare jobbade jag bland annat på en fabrik, på kontor och även på ett kundserviceföretag. År 2005 avslutade jag min första högskoleutbildning i Brasilien. När jag hade kommit till Sverige gick jag på Sfi och Komvux för att lära mig svenska och kunna arbeta som förskollärare. Därefter gick jag en förskollärarutbildning vid Örebro universitetet och fick min förskollärarlegitimation 2017. Jag arbetade i ungefär tre år på en förskola innan jag började min doktorsutbildning år 2020.
Berätta om din forskning!
– Mitt intresse för frågan om män som minoritetsgrupp i förskolan började växa fram under förskollärarutbildningen. Män är underrepresenterade i svenska förskolor och utgör endast 4,1 procent av förskolepersonalen, därför var deras praktiker intressanta och relevanta för mig att studera i min avhandling. Under mitt första år som doktorand märkte jag att forskning ofta lyfte relationen mellan män och fysisk beröring i samband med samhällsdebatten om sexuella övergrepp mot barn i förskolan. Jag ville ta lite avstånd från den debatten och undersöka hur fysisk beröring användes av manliga förskollärare och barn utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Mitt fokus var att studera vilka pedagogiska möjligheter som uppstod i deras kroppsliga samspel.
– I studien förstår jag fysisk beröring som en pedagogisk handling när den avser att skapa förutsättningar för barns omsorg och lärande, samt manliga förskollärares pedagogiska arbete. Undersökningen genomfördes genom observationer av tre manliga förskollärare och 45 barn mellan 1 och 6 år på tre förskoleavdelningar i Sverige. Jag var nyfiken på att identifiera olika typer av fysisk beröring som pedagogisk handling, vilka funktioner den fyllde och hur den användes.
– Dessutom ville jag veta vilka kontextuella faktorer som hade påverkan på hur beröring användes av förskollärarna och barnen i olika situationer, såsom mat- och lekstunder, förberedelse inför blöjbyte, städningar, på- och avklädningar, samlingar och lässtunder.
Vad säger forskningsresultaten?
– Jag har identifierat fem typer av fysisk beröring som pedagogisk handling: fokusorienterande, vägledande, stödjande, känslomässig och lekfull handling. Fysisk beröring som fokusorienterande handling är ofta förekommande när förskollärare och barn avser att rikta fokus mot en pågående aktivitet eller händelse. Fysisk beröring som vägledande handling används av förskollärare när de vill visa eller instruera barn hur man går till väga för att genomföra en uppgift eller aktivitet. Fysisk beröring som stödjande handling är återkommande när förskollärare avser att stödja barn att hantera uppgifter och olika omständigheter. Fysisk beröring som känslomässig handling används när förskollärare och barn spontant söker och erbjuder fysisk närhet med ett inslag av ömhet. Handlingen får även en funktion när förskollärare använder beröring för att ge barn uppmuntran och bekräftelse. Fysisk beröring som lekfull handling används av förskollärare och barn som en integrerad del av leken.
– Resultatet visar att fysisk beröring tar sig olika former såsom klappningar, kramar, hålla hand och andra lätta beröringsformer, samt förekommer på kortvariga och långvariga sätt i kombination med och utan verbalt språk. Beröringen är till stor del vuxeninitierad, framförallt den typ som används av förskollärarna som fokusorienterande, vägledande och stödjande handling. Användning av beröring påverkas även av olika kontextuella faktorer, såsom utformning och genomförande av olika pedagogiska situationer, oförutsägbara händelser som uppstår, förskollärarnas initiativtagande, barnens ålder, barnens kommunikationsbehov och barnens initiativtagande.
– Fysisk beröring har även visat sig vara en nödvändig pedagogisk handling, framför allt för de allra yngsta barnen mellan 1 och 3 år, då de använder beröring som sin främsta kommunikationsform i mötet med förskollärarna i pedagogiska situationer.
– De tre manliga förskollärarna i min studie var involverade i olika beröringssituationer med barnen på deras respektive förskoleavdelningar. Detta är intressant eftersom resultatet indikerar att de inte avstår från fysisk beröring i mötet med barnen, vilket tidigare intervjustudier med manlig förskolepersonal har lyft fram. Resultatet synliggör även ytterligare en intressant aspekt. Fysisk beröring som lekfull och känslomässig handling med en alltmer spontan karaktär har varit mindre förekommande jämfört med de andra typerna som är mer kontextbundna och har explicita motiv.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?
– Forskningsresultatet kan vara relevant för alla förskollärare och annan förskolepersonal, oavsett könstillhörighet, även om enbart manliga förskollärare har deltagit i studien. Avhandlingen bidrar till förskollärarprofessionen genom kunskap som förskollärarna kan ha nytta av i sitt pedagogiska arbete i förskolan. Det ger dem verktyg att arbeta i enlighet med förskolans uppdrag, att utveckla ett gemensamt yrkesspråk och en professionalism när fysisk beröring som pedagogisk handling förstås som vetenskaplig kunskap och blir integrerad i deras praktik.
– Även studenter på förskollärarutbildningen och andra yrkesverksamma personer som är intresserade av förskolefrågor kan dra nytta av forskningsresultatet. Att inkludera frågor om fysisk beröring under förskollärarutbildningen och i det pedagogiska arbetet på förskolan kan bidra till professionalitet. Detta gäller framför allt för de manliga förskollärarna som känner sig mer utsatta. När fysisk beröring förstås som pedagogisk handling, stärks de manliga förskollärarnas yrkesroll. Det är viktigt att alla förskollärare kan genomföra sitt pedagogiska arbete på lika villkor utan att känna sig begränsade på grund av sin könstillhörighet.
Vad är det roligaste med forskaryrket?
– Det känns stort och viktigt att bidra med kunskap som yrkesverksamma och andra intresserade av förskolefrågor kan ha nytta av i sin praktik. Det är även kul med forskaryrket när man känner sig som en ”regissör” med möjlighet att utforma och skapa en berättelse om ett specifikt ämne. Dessutom tycker jag att det är givande att samarbeta med andra forskare. Det är lärorikt att vara en del av nationella och internationella nätverk där man kan diskutera gemensamma forskningsintressen utifrån olika perspektiv.
Kommer du att fortsätta med ditt forskningsämne?
– Det saknas fortfarande kunskap om fysisk beröring mellan förskollärare och barn, samt även mellan barn sinsemellan, utifrån ett pedagogiskt och didaktiskt perspektiv. Jag är intresserad av att forska vidare i frågor om fysisk beröring med fokus på de allra yngsta barnen som ännu inte har ett utvecklat språk. Det kan vara spännande att undersöka hur de lär sig genom fysisk beröring. Frågor om barns kön och flerspråkighet i relation till kroppsliga samspel är också intressant.
Vad jobbar du med när du inte forskar?
– Jag undervisar i olika kurser inom förskollärarutbildningen, framför allt i kurserna Lek, lärande och estetik och Kritisk pedagogik i förskolan. Jag håller även föreläsningar för grundskole- och gymnasiestudenter inom det närliggande området som kallas Kritisk pedagogik i skolan.
– Mina forskningsintressen vad gäller genus och jämställdhet har varit en fördel i undervisningen där jag har haft möjlighet att delta i andra sammanhang utanför förskolan. Att möta studenter vid olika program och i olika faser i sin utbildning har varit lärorikt och utvidgat mitt perspektiv som lärare. Detta har bidragit till att utmana mig att tänka nytt och anpassa min undervisning utifrån olika kontexter och studentgrupper.
Vad gör du på fritiden?
– Jag tycker om att träna och umgås med min partner och mina vänner. Det är också viktigt för mig att få lite värme när det blir mörkt och kallt i Sverige. Därför försöker jag åka bort till något varmt land när kylan kommer. Jag känner mig alltid piggare och får extra energi efter resandet. Dessutom njuter jag av att vara hemma, äta god mat och lyssna på en bra musik.
Läs avhandlingen
Skrivet av: Lotte Mjöberg
