Elisabeth
Nilsson Jobs
Publicerat 2019-06-18
Elisabeth Nilsson Jobs har fokus på funktionshinder och styrkor vid autismspektrumtillstånd. Hon disputerade i december 2018 med avhandlingen ”Recognizing Disability and Ability in Young Autistic Children”, vars övergripande syfte var att förbättra tidig identifikation och tidigt erkännande av både funktionshinder och styrkor hos autistiska barn.
Vem är du?
– Efter en period som audionom och högskoleadjunkt vid Audionomprogrammet inom Karolinska Institutet utbildade jag mig till psykolog och tog examen från Uppsala Universitet år 2000. Därefter har jag arbetat inom språkförskola och på barnläkarmottagning med inriktning mot neuropsykiatrisk utredning av barn och ungdomar. Jag utbildade mig även till specialist i klinisk psykologi.
– Länge funderade jag även på doktorandstudier. När tillfället infann sig att bli erbjuden en doktorandtjänst som även innehöll kliniska delar, tackade jag ja och påbörjade studierna 2013. Jag har alltid drivits av en önskan att kunna göra skillnad i människors vardag, i det här fallet både för kliniskt verksamma som utreder AST (autismspektrumtillstånd; benämns även autism spectrum disorder och förkortas då ASD) och för personer med AST.
Berätta om din forskning!
– Jag forskar inom området tidiga tecken på AST. AST karaktäriseras av funktionshinder inom social kommunikation och interaktion samt av begränsade och repetitiva beteenden, men är även förknippat med specifika färdigheter och kognitiva förmågor (styrkor).
– Det övergripande syftet med min avhandling var att förbättra tidig identifikation och tidigt erkännande av både funktionshinder och styrkor hos autistiska barn. Både identifikation av funktionshindret och styrkor har sina utmaningar. Ställningstagande till diagnos kan ibland vara svårt när det gäller små barn och kan kräva mer information än vad som framkommer kliniskt och från föräldrarna.
Specifika styrkor hos autistiska personer bedöms inte kliniskt och mycket mer kunskap behövs inom området, särskilt gällande små barn. Mer kunskap om styrkor hos autistiska barn skulle kunna leda till mer individanpassat pedagogiskt stöd och mer riktade behandlingsinsatser än vad som kan erbjudas idag.
Vad säger forskningsresultaten?
– Tre studier av 3-åringar med och utan AST genomfördes inom ramen för Projekt Småsyskon (www.smasyskon.se). I de två första studierna undersökte jag hur förskolepersonal kan bidra med information om autistiska beteenden till den kliniska utredningen av AST. I den tredje studien undersökte jag visuell förmåga hos barn med AST jämfört med barn utan AST.
– Resultaten i de två första studierna indikerade att information från förskolan kan bidra till tidig identifikation av AST men visade också att det kan vara svårt att identifiera begränsade och repetitiva beteenden. Resultatet i den tredje studien visade att specifika visuella styrkor kan identifieras redan hos 3-åriga autistiska barn.
Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?
– Att de kan öka medvetenheten om att man som pedagog i förskolan är en mycket viktig källa till information om barnet. Det kan möjliggöra tidigare diagnostik och därmed bättre förutsättningar för tidiga insatser för barnet. Resultaten visar även att styrkor kan identifieras hos små barn.
– Som pedagog i förskolan skulle man kunna utveckla metoder för hur barnets styrkor kan användas som exempelvis en språngbräda för social träning.
Har du fortsatt med ditt forskningsämne?
– Mina studier är små och bör ses som pilotstudier. Jag vill fortsätta undersöka visuell förmåga hos barn och ungdomar med AST för att se om resultaten håller i sig. Jag planerar även att samarbeta med förskollärare när det gäller att upptäcka och rapportera begränsade och repetitiva beteenden.
Vad gör du när du inte forskar?
– Jag har en stor familj med både hemmaboende och utflugna barn. På fritiden tycker jag om att promenera, se på film och laga mat.
Lästips
Läs Elisabeth Nilsson Jobs avhandling Recognizing Disability and Ability in Young Autistic Children.
Skrivet av Lotte Mjöberg.
