Marita

Lundström

Publicerat 2019-05-09

Vem är du?

– Jag har en bakgrund som fritidspedagog och har arbetat med integrerad verksamhet (förskoleklass, skola och fritidshem) under många år i en skola i Göteborg. Under åren 1995–1997 vidareutbildade jag mig i förskolepedagogik, barns tidiga skriftspråksutveckling och matematik på Göteborgs universitet. Vid den tiden flyttade sexåringarna in i skolan och då skulle skola, fritidshem och sexårsverksamhet börja samverka. Under flera år arbetade jag då i ett arbetslag som gemensamt ansvarade för en klass med sex- och sjuåringar. Jag minns att jag tyckte att det var så roligt att få omsätta mina nya kunskaper från fortbildningen till arbetet med dessa barn.

– År 2002 började jag som adjunkt på Lärarutbildningen på Högskolan Väst och jag disputerade år 2015. ”Förskolebarns strävan att kommunicera matematik” heter min avhandling och det var fantastisk roligt att få göra detta.

Berätta om din forskning!

– Du kan höra mig berätta om min forskning kring barns matematiska kommunikation i förskolan här:

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Jag arbetar nu vidare med matematik i förskola, förskoleklass och skola. Just nu ingår jag i ett forskningsprojekt kring lärares samtalsstrategier i matematikklassrummet för årskurs F–3. Det är ett samarbetsprojekt mellan Linköpings Universitet och Högskolan Väst. Projektet kan man nog säga är en förlängning av mitt avhandlingsarbete. Det handlar om hur viktigt det är att barn och elever lär sig att kommunicera matematik. Fortfarande är det matematikläroböcker som dominerar matematikundervisning i den svenska skolan idag. Därför har vi på lärarutbildningen en viktig roll i att lära våra studenter att leda utforskande matematiska klassrumssamtal i förskola och skola.

– Ett annat forskningsprojekt som jag jobbar på just nu heter Trygg hela dagen i skolan i Lysekils kommun. Genom ett elevperspektiv vill vi föra fram barns röster om hur de upplever skolans olika miljöer. Vi glömmer ofta bort barns perspektiv när vi planerar för miljöer och utbildning. Deras röster blir sällan hörda eller tas inte till vara. Vi glömmer lätt att barn är känsliga för smuts, mörka och stökiga miljöer. De vill också ha rum i rummet, dvs. vrår eller ytor där de kan vara med kompisar lite avskilt. De hittar sådana utrymmen till exempel i korridorer eller mellan buskar utomhus, men dessa utrymmen är inte planerade av de vuxna.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan och förskoleklass av just dina forskningsresultat?

– De som läser min avhandling hoppas jag blir överraskade av att se att förskolebarn använder mycket mer avancerad matematik än vad många kanske tror och tänker. Detta visar jag att barn ofta gör på egen hand och att de hjälper, stöttar och lär varandra i olika situationer. De utforskar matematik tillsammans och resonerar sig fram till olika lösningar. Avhandlingen visar också flera exempel på när förskollärare ”fångar situationer” och använder dessa i sin undervisning. Genom att utmana barnen att kommunicera matematiskt och använda matematiska begrepp i konkreta situationer menar jag att det skapas många gyllene lärtillfällen för barn i förskolan. Men ibland tänker förskollärarna inte på att synliggöra matematiken, exempelvis när man firar barns födelsedagar.

– Min avhandling visar bland annat att äldre förskolebarn jämför ålder och födelsemånad i en födelsedagskalender som finns på väggen. Men, där kan förskolan bli ännu bättre på att synliggöra och utforma kalendern så att den också blir tydlig och lätt för barnen att utläsa informationen. Då kan den också fungera som ett stöd för att utveckla förståelse för olika aspekter av tid och tidmätning.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Det är att planera och genomföra studien och bli helt uppslukad av analysen av alla empiriska data, för att sedan få fram ett resultat. Jag gillar också att ingå i ett forskarteam. Det är socialt, kreativt och roligt att samarbeta med andra forskare. Man lär sig mycket genom att få ta del av varandras erfarenheter, diskussioner och kunnande.

Vad gör du på fritiden?

– Då är jag ”månskensbonde” och sköter om gårdens ägor, hus och trädgård. Jag och min man golfar också en del och så försöker vi att träffa våra barn och barnbarn så mycket som vi kan och hinner.

– Jag är också aktiv i bygdeföreningen där jag bor. Vi organiserar en massa aktiviteter för olika åldrar och dokumenterar också vår bygds historia. Jag är också ganska idrottsintresserad och har själv varit aktiv i idrottsrörelsen. Bland annat har jag spelat allsvensk damfotboll för väldigt många år sedan.

Lästips

Marita Lundströms avhandling Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik.

Artikeln Tid – ett matematiskt begrepp här på Förskoleforum.

Marita Lundströms lästips om matematik:

Björklund, C. & Palmér, H. (2018). Matematikundervisning i förskolan: att se världen i ljuset av matematik. Stockholm: Natur & Kultur.

Några av de böcker där Marita Lundström är med som författare:

Nielsen, C., Hansen Orwehag, M., Johansson, E., Lundström, M. Wernersson; I & Vikström. R. (2009). Hur balanserar lärare mellan ansvaret för hela gruppen och för varje enskilt barn? Rapport, Trollhättan: Högskolan Väst.

Nielsen, C., Hansen Orwehag, M., Johansson, E., Lundström, M. Wernersson; I & Vikström. R. (2011). Konsten att navigera mellan individ och grupp. Malmö: Gleerups.

Granbom, I. & Lundström, M. (2016). Barns och elevers övergångar mellan skolformer. Rapport, Trollhättan: Högskolan Väst.

Lundström, M. & Orwehag, M. (2017). Energibesparing i ord och handling. Installation av energisystem och undervisning om elenergi i relation till hållbar utveckling. Förskoleanställdas erfarenheter och förskolebarns förståelse. Rapport, Trollhättan: Högskolan Väst.

Lundström, M. & Granbom, I. (2018). Samverkansforskning och kvalitetsarbete i förskola och skola. I E, Sorbring. & L. Nilsson. Samverkansforskning. (red). Stockholm: Liber.

 

Skrivet av Lotte Mjöberg.