Faktabilderböcker
Lässtund är ofta synonymt med läsning av sagor eller dramaturgiska bilderböcker, men läs- och skrivlektorn Barbro Westlund vill slå ett slag för faktabilderbokens stora och delvis oupptäckta potential. ”Många ryggar tillbaka av begreppet, men i faktabilderboken finns både kunskap och upptäckarglädje att hämta”, säger hon.
– Jag ser det som ett väldigt viktigt uppdrag, som läsforskare, att föra ut kunskap om varför det är så betydelsefullt att arbeta med faktabilderböcker och inte enbart berättande texter. Den genren främjar kunskapsrelaterad språkutveckling och resonemangsförmåga. Det kan skapa ett utforskande arbetssätt som grundar sig på att ta tillvara barns naturliga nyfikenhet och att kunna sätta ord på den för att också söka ytterligare kunskap, säger hon.
Internationell forskning
Internationella studier visar att när vi högläser faktabilderböcker med barn uppstår fler dialogiska samtal om texten och krångliga ord, än när vi läser berättande traditionella bilderböcker.
– Därför är det viktigt att läsa både och. Det ena ska inte utesluta det andra, Men hittills har faktaboken behandlats styvmoderligt och litteraturbegreppet verkar syfta handla om den skönlitterära genren.
Barbro Westlund är aktuell med boken Arbeta med faktabilderböcker i förskolan, som kopplar samman tidigare forskning med förslag på ett stort antal praktiska modeller.
I boken bryter hon också ner läroplanen i mindre delar som gör den mer förståelig för både de pedagoger som ansvarar för de yngre och äldre barnen.
När hon påbörjade arbetet med boken insåg hon att det fanns mycket internationell forskning i ämnet:
– Studier visar att den typen av böcker skapar en viktig interaktion mellan barn och vuxna, ett utforskande arbetssätt som ger bidrar till ett gemensamt och också framåtsyftande lärande.
Varför är faktabilderboken viktig i förskolan?
– I dag ser vi ofta heterogena barngrupper och inte sällan pedagoger utan utbildning. Det är också problem med att få till tid för högläsning med barnen i allt större barngrupper. Många barn har inte heller svenska som sitt modersmål och behöver få allt stöd de kan få att utvecklas språkmässigt! Flera studier, som jag hänvisar till i boken, visar att just faktabilderboken kan påverka flerspråkiga eller nyanlända barns språkutveckling på ett mycket gynnsamt sätt. Men även många andra barn behöver utvecklas språkmässigt och förskolan har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag i det hänseendet.
Tre kategorier
Hon delar in faktabilderböcker i tre övergripande kategorier. I den berättande faktabilderboken, som till exempel Halvan-böckerna av Arne Norlin, lär sig barnen fakta i en berättande text och får samtidigt följa Halvan som huvudperson.
Den informerande faktabilderboken har oftast innehållsförteckning, faktarutor och ett index men det finns ingen tydlig berättarröst. Författarens syfte är i stället att informera om lätta fakta om till exempel elektricitet, rymden, robotar eller om djur och natur.
– Den här typen av böcker kan pedagoger rygga tillbaka inför, men barn brukar älska dem. De innehåller något jag kallar för magiska ord, begrepp som fungerar som ett murbruk som får tegelstenarna i barnens språk att sitta ihop.
Den tredje faktabilderboken är en genrehybrid, till exempel Castor-böckerna. Boken följer en berättelse som handlar om vad Castor gör eller lär. Fakta tas upp och läses som en slags integrerad parallelltext i boken.
Många barn vill läsa faktarutorna många gånger och det säger något om vad som tilltalar dem. Vi får inte heller glömma bort att den första pekboken också är en faktabilderbok.
Hur kan vi arbeta med faktabilderböcker i förskolan?
– På många sätt! Allra först är det viktigt att veta att det är skillnad i hur man högläser en berättande bilderbok och en faktabilderbok. En faktabilderbok läser man inte i sin helhet utan man behöver göra täta ”tankestopp”, alltså packa upp texten efterhand på svåra ord eller begrepp. Bilderna får stor betydelse i det arbetet. Om det är en informerande faktabilderbok kan man först göra ”en faktabokspromenad” i stället för en vanlig bildpromenad.
Barbro förklarar att det betyder att man innan läsningen tillsammans undersöker vilket ”skelett” boken vilar på, som innehållsförteckning, faktarutor, foton eller illustrationer och ibland också sammanfattningar i slutet av boken. Barnen ska också uppmuntras till att fundera på vad författaren vill att de ska lära sig. Berättar titeln på boken det?
– Faktabilderboken har också en given plats när man undersöker utomhusmiljön, säger Barbro, till exempel om man vill veta mer om spindlar, myror, fåglar eller till och med hur en gungbräda fungerar. Boken kan då användas antingen före, under eller efter utevistelsen.
Hur får man ointresserade barn med på tåget?
– Uppmuntra barnen att själva ställa frågor kring det faktabilderboken tar upp och visa också en egen nyfikenhet, alltså att du själv också vill lära dig mer! Låt barnen vara delaktiga i vilka böcker ni läser. Det kan du göra genom att visa olika faktaböcker som tar upp olika områden, alltifrån dinosaurier, robotar till fakta om olika personer. Fråga barnen: ”Vilken bok tycker ni att vi ska läsa?” Jag är säker på att man kan väcka alla barns läsintresse genom läsning och samtal utifrån faktabilderböcker och att det finns en inneboende presumtiv läsare i varje barn som tidigt behöver odlas och gro. Men här finns ingen motsättning i att också läsa berättande bilderböcker.
Vad ger arbete med faktabilderböcker till pedagogerna?
– Det blir ett ömsesidigt lärande tillsammans med barnen, som utmanar både barnens och de vuxnas tankar. Under arbetslagsträffar kan faktabilderboken också diskuteras utifrån perspektivet kring ett kollegialt lärande, både vad gäller varför det är så viktigt att aktivt och medvetet arbeta med faktabilderböcker och hur man kan gå tillväga. Det är nämligen väldigt, väldigt roligt och givande att arbeta med faktabilderböcker! säger Barbro Westlund.
Artikelfoto: Shutterstock.com
