Bygg och konstruktion – mycket mer än bara färg och form
Att låta barnen bygga och konstruera är en vanlig och uppskattad aktivitet på förskolor. Här får du tips på hur byggleken också kan användas för att öka barnens ordförråd på ett strukturerat och meningsfullt sätt.
Börja med att stanna upp en liten stund och fundera över begreppen bygg och konstruktion. Tänk dig en byggarbetsplats som för en tid sedan bara var en enda stor grusplan. Vad är det som byggs? Vilka är entreprenörerna? Vilka maskiner finns det på platsen? Vad händer och vad pratas det om? Vad ska det bli när det är klart – ett nytt bostadsområde, en företagsby eller kanske en ny förskola? Tänk dig sedan att du är på en förskola. Du och några barn har samlats runt ett material i byggvrån. Vad pratar ni om? Vad är det som ska konstrueras?
Det är såklart roligt att bygga och skapa av olika material men jag skulle vilja påstå att bygg- och konstruktionslek som aktivitet är väldigt vanlig eftersom det finns ett läroplansmål kring just detta. Kanske är läroplansmålet "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap" ett av våra mest konkreta mål i förskolan.
Språket är vårt viktigaste verktyg för lärande och ingår i allt vi gör hela dagen. Språket är själva kärnkomponenten i alla läroplansmål. Med ett språk som är rikt på ord ges barnen möjlighet att prata i längre meningar, lära sig nya ord och förstå mer av sin vardag.
Utveckla kunskapsord
Många ord lägger också grunden för kommande läsförståelse och skolframgång på sikt. Vi behöver därför skapa förutsättningar för barnen att utveckla det som ibland går under benämningen typ-2-ordförråd eller kunskapsord. I en bygg- och konstruktionsaktivitet är det lätt att vi använder begrepp för färg och form, "högt" och "lågt", "bygga", "rasa", "sätta", "ställa" och så vidare. Men för att ta oss från denna vokabulär, som efter en kort tid blir vardagsord, till ett mer kunskapsbaserat språk behöver vi arbeta strukturerat.
Barn lär sig språk i sociala samspel och i meningsfulla sammanhang, vilket innebär att vi behöver finnas med i leken och göra den rolig och attraktiv. Det är också viktigt att vi ligger steget före barnet i ordförrådsanvändningen för att barnet ska ges möjlighet att exponeras för nya ord. Som en del i förberedelsearbetet behöver vi bland annat ställa oss frågor som vad materialet vi bygger med heter, vad man kan konstruera, olika tekniker eller redskap för konstruktion, vilka (professioner) som måste finnas med – finns det en "arkitekt", "byggnadsingenjör", "platschef" eller "svetsare" och vad gör vi när vi är klara med bygget och till vad ska bygget användas?
Barn som fortfarande håller på att erövra språket och skaffa sig erfarenheter om sin omvärld kan inte komma med idéer som att det ska byggas "en kyrka", "ett hyreshus", "en restaurang", "ett fort" eller "en simhall". Det behöver vi vuxna introducera för barnen. Det samma gäller byggtekniker, materialnamn, fordon eller professioner som arbetar med att förverkliga dessa byggnader. Orden kommer inledningsvis att kännas svåra och onaturliga att använda precis som allt nytt gör första gången.
Planera för nya ord
Lika självklart som att planera för en utflykt, gruppindelningar inför en undervisningssituation eller ett kommande tema, lika självklart borde det vara att planera för vilka (nya) ord vi ska berika en leksituation med.
Barnens intresse och tankar kommer självklart att styra lekens utveckling men de nya orden ska inte tas fram tillsammans med barnen utan vid en vuxenplanering. Orden barnen kommer med som förslag är många gånger ord som barnen redan har erövrat och syftet här är att ge barnen nya ord att stoppa i ryggsäcken. Som en del i att fortsätta berika leken med ord kan man
- introducera ett nytt byggprojekt
- introducera ett nytt material
- addera material från en annan vrå
- introducera en ny person/ett nytt yrke
- skapa en händelse som utvecklar leken i en ny riktning
- se eller läsa om olika byggen.
På så sätt kan man ständigt erövra nya ord. Här är ett exempel på hur det kan gå till:
På avdelningen Gul har man alltid haft en bygg- och konstruktionsvrå. Barnen tycker att den är rolig men det byggs ofta samma saker och dialogerna är ofta sparsamma. Specialpedagogen Moa fick i uppdrag av rektor att observera leken vid ett par tillfällen.
Moa noterade att pedagogerna ofta satt med på golvet men sällan deltog aktivt i leken. Däremot benämnde de färg och former på det barnen byggde och ställde emellanåt frågor om vad de har byggt. Barnen diskuterade sinsemellan vem som hade vilken bit först eller vem som hade byggt det högsta tornet.
Under en handledning lyfte Moa sina noteringar och lät pedagogerna själva reflektera kring sin roll, sitt språkande och läroplansmålet i stort. Moa antecknade under tiden på en whiteboard för att alla skulle se vad de diskuterade.
Pedagogerna kom bland annat fram till att barnen verkade sakna ord för olika typer av byggnader, något som pedagogerna hade trott att barnen hade bättre kunskap om. Man noterade också att barnen intog vissa roller under leken men att pedagogen skulle kunna sätta ord på dessa och gå från iakttagare till medlekare. Tanken väcktes också att några pedagoger skulle behöva lära sig mer om temat bygg- och konstruktion för att kunna använda fler kunskapsord och få idéer till hur lekarna skulle kunna utvecklas.
Efter några veckors arbete konstaterade pedagogerna på avdelningen Gul att barnen nu använde fler ord som pedagogerna tidigare hade ansett vara för svåra och därför utelämnat. Både pedagoger och barn hade lärt sig att skilja på klossar, stavar, Magna Tiles, Plus-Plus och Hubelino och använde ord som ”stabil”, ”ritning” och ”instruktion” samt namn på olika typer av byggnader och fordon. Det syntes till och med spår av ordförrådsarbetet ute på gården vilket pedagogerna tog som ett tecken på att arbetet skett strukturerat.
Meningsfullt ordförrådsarbete
För att lättare och lite mer naturligt presentera och introducera orden i leken behöver vi förarbeta orden. Genom att googla ett ord, söka bilder, fundera på vad en platschef och en arkitekt kan tänkas prata om eller genom att försöka förklara ordet för en kollega blir vi bättre rustade för mötet med barnen.
Ett annat bra sätt att introducera ordet är genom regeln om tre som handlar om att säga ordet i tre meningar efter varandra. Detta hjälper barnet att få fatt i målordet samtidigt som hen får mer information om ordet och exempel på hur ordet används i meningen.
För att ge barnet ett rikare och mer nyanserat ordförråd behöver du sitta med i leken, bidra med meningsfullhet, fånga upp barnens intresse och åt vilket håll leken kan komma att utvecklas. Prova sedan att agera utifrån en roll som murare eller snickare. Använd de nya orden genom att sätta ord på det du gör men också på det barnen gör och det som händer i leken.
Tips för ett mer strukturerat ordförrådsarbete:
- Vilken lek eller aktivitet skulle du vilja arbeta med eller har barnen ett stort intresse av?
- Vilka ord kommer du spontant att tänka på kring den aktuella leken?
- Om du tänker på en liknande händelse i vuxenvärlden (exempelvis en restaurang/ett kafé, en bondgård, en ateljé) kommer du på fler eller andra ord då?
- Vilka ord lägger du till på listan efter att ha sökt bilder på lekens tema?
- Välj ut ett tjugotal ord som du vill addera till leken och försök förklara dessa med beskrivningar du hittar på webben.
Gör om de senare stegen när leken tar en ny vändning. Filma dig själv och fundera på din roll i leken, hur du använder orden både som pedagog och när du gestaltar en byggnadsingenjör, en platschef, en arkitekt eller en svetsare.
Läs mer på Förskoleforum
Spel som språkfrämjande aktivitet av Matilda Gniste
Att spela spel är populärt på förskolorna och det finns många olika sorters spel. Här kan du läsa om hur man kan arbeta medvetet med språkfrämjande strategier när man spelar spel med barnen.
Strukturerat ordförrådsarbete av Lina Öinert
Språkets makt: Språkutveckling i praktiken av Bim Riddersporre
Fråga mindre – undra mer av Matilda Gniste
Att arbeta med språkmål i läroplanen av Matilda Gniste
Referenser
Gniste, M. & Öinert, L. (2024). Språkfrämjande arbete i förskolan – med läroplanen som grund. Lund: Studentlitteratur.
Lpfö 18, 2018 års läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Artikelbild: Adobe Stock
