Uteverksamhet på hösten och vintern
När hösten och kylan kommer kan pedagogerna genom enkla aktiviteter och lekar få barnen att röra sig mer så att de håller värmen under utevistelsen. På så sätt blir det roligt att vara ute även om det nyper lite i kinderna.
Rätt förhållningssätt och kläder efter väder
Barn som är stilla ute i kylan börjar frysa ganska snart och när de väl har börjat frysa är det svårt att locka dem till rörelseaktivitet för att få upp värmen. Pedagogens förhållningssätt till att vara ute under höstrusk och kyla är avgörande för hur barnen upplever utevistelsen. Att vara ute i alla väder är en del av förskolans uppdrag, och genom lek och genom att pedagogen är aktiv går det att locka de flesta barn till rörelse.
De stunder barnen behöver sitta ner ute, till exempel vid mellanmål, är det bra med sittunderlag. Det skyddar mot kylan underifrån. När många barn ska sitta samtidigt kan det underlätta att använda liggunderlag att sitta på.
En förutsättning för att det ska vara roligt att vara ute en längre stund både för barn och pedagoger är att kläderna är anpassade efter vädret. När det blåser på hösten och vintern känns det kallare ute än vad termometern visar, och det kan behövas mer kläder vid utevistelsen.
Det finns information om hur man klär sig både på Förskoleforum och 1177, vårdguiden.
”Varma och kalla flaskan”
Ett sätt att visa barnen att klädernas funktion är att hålla kvar värmen som vi själv alstrat är att göra denna aktivitet med två petflaskor.
Fyll två petflaskor med varmt vatten innan ni går ut. Ta fram flaskorna och berätta att det är två figurer. Klä på den ena med till exempel en raggsocka och en halsduk. Låt den andra vara utan klädsel. Lämna flaskorna ett tag.
Återkom till flaskorna efter ett tag och känn på dem. Vad har hänt och varför? Flaskan utan kläder har ganska snabbt blivit kall och den som har raggsockan på sig är fortfarande varm.
Löv i undervisning och i lekar
Under hösten erbjuder alla löv på marken material till undervisning, lekar och skapande. I din undervisning kan du arbeta med målområden i bland annat naturvetenskap, matematik, språk.
Matematik
De yngre barnen på förskolan brukar uppskatta när flera löv far i luften eller faller ner. Lyft upp löv med båda händer och kasta upp dem i luften och se hur de faller ner. Ställer er på något högre, som en sten, och kasta löven så att fallhöjden blir högre. Ni kan också ha ett löv i handen och blåsa bort det.
I dessa lövaktiviteter kan du arbeta mot målen i matematik och benämna ord som högt, lågt, långt, många.
Ni kan också prata om antal, ordning, tal och form och då arbeta med matematik i ett mycket konkret sammanhang.
Programmering
I ditt arbete ute kan du använda löven i ditt arbete med programmering. Plocka löv från olika trädarter så som björk, ek, asp och lön. Koppla en rörelse till varje löv, till exempel ruska på kroppen till aspen, hoppa jämfota på björklövet och snurra runt på eklövet.
Lägg löven efter varandra och gör rörelserna i en följd.
Naturvetenskap och språkutveckling
I naturvetenskapen kan du arbeta med att lövet ingår i trädets kretslopp där det börjar som en knopp och på hösten faller ner på marken och blir mat till maskar och djur. Under sommaren bildar trädet nya knoppar som nu väntar på nästa vår.
Barnen får begrepp för olika träd genom att du benämner vilka löv som hör ihop med vilken trädart.
Genom att benämna orden arbetar du också med språkutveckling.
Skapa med löv
Du kan använda löven att skapa med ute. Gör en ram av fyra pinnar. Samla löv tillsammans med barnen och gör en löv-tavla i ramen.
Ni kan samla löven och lägga den i färgskala och se hur många färger ni hittade.
Löv-lekar
Med ett garnnystan i din ficka kan du skapa många olika saker som barnen kan leka med. Genom att binda fast en bit garn på en pinne har du hundar som barnen kan gå på promenad med.
Genom att binda fast ett löv i en garnbit blir det en lövdrake. Barnen kommer att springa för att få det att fladdra i vinden. En del syntetiska garner är svåra att dra isär och det behövs en sax för att klippa av dem. Ullgarn däremot är lätt att dra isär med händerna.
Rörelsebanor och rörelselekar
Med rörelsebanor och lekar kan du utmana barnens motorik genom att arbeta med grundrörelserna åla, krypa, rulla, gå, springa, snurra, hänga och dra. I lekarna sätts de ihop till nya rörelser och barnen utmanar bland annat sin koordination och balans.
På förskolans gård eller i närmiljön kan ni tillsammans göra rörelsebanor för att få upp värmen. Bestäm vilka rörelser ni ska ha tillsammans med barnen. Banorna kan innehålla rörelser som kryp under något, krama ett träd, hoppa från en sten eller stubbe, gå slalom mellan trädstammar, gå balansgång på en stock, kasta prick o.s.v.
Tillsammans med barnen kan ni skapa aktivitetskort av era rörelser. Ta bilder på barnen som gör rörelserna och skriv ut dem. Använd korten när ni gör banan och häng upp dem ute där rörelsen ska göras. Rörelsebanan kan ligga i en linje, eller börja och sluta på samma plats så att barnen fortsätter att göra den om och om igen.
Du kan göra Qr-koder till dina bilder och få in digitala verktyg i ditt arbete.
Många av de klassiska rörelselekarna som leks på förskolan kräver inget material och är därför lätta att flytta ut. I vår artikel praktiska tips på undervisning ute hittar du några rörelselekar.
Vatten i alla dess former
På den kalla årstiden går det lätt att arbeta med vattnets olika former då vatten under en natt kan förvandlas från flytande till fast form. För barnen blir det ett konkret sätt att se vattnets olika former. När du arbetar med vatten och dess former kan du koppla detta till din undervisning om kemiska processer i läroplanen.
Vattnets fasta form kan också vara hagel och snö. Barn tycker att vatten i alla dess former är fascinerande så länge de är rätt klädda och inte fryser.
Med hösten kommer också regn som skapar många vattenpölar. Prova med barnen om det går att tömma en vattenpöl genom att hoppa i den.
När det regnar och barnens galonisar är blöta går det att sätta fast löv blöta på regnkläderna. Be kompisarna hjälpa till att sätta fast löven.
När frosten lägger sig blir det härliga ljudeffekter av att gå på material som frosten har lagt sig på. Gräset frasar och den tunna ishinnan på vattenpölarna krasar under fötterna.
Tillsammans kan ni göra istavlor genom att använda djupa engångstallrikar eller dylikt. Lägg naturmaterial i tallriken och fyll på med vatten. Lägg även i ett snöre i vattnet som ni sedan kan hänga upp tavlan med. Lämna tallrikarna ute över natten så att de fryser till dagen därpå.
När den först snön faller sätter de flesta barn igång att skapa snöänglar, snöbollar och snöfigurer. Att bygga i snö är både roligt och enkelt. Använd plastlådor som byggformar. Fyll dem med snö och packa till genom att klappa med en spade. Vänd på lådan och det har blivit till en stor byggkloss.
Kramsnö är enklast att bygga av. Är det kallare blir snön till ett puder och då binder den inte ihop sig till klossar och skulpturer. Med vanlig vattenfärg går det att måla snöskulpturerna.
"Varje snöflinga är unik"
När snön bildas blir varje snöflinga unik med sina egna snökristaller. Genom en lupp eller förstoringsglas kan barnen utforska dem närmare. För att fånga och urskilja snöflingorna tydligt kan man lägga ut en svart bakplåt där flingorna landar. Bakplåten blir kall som sin omgivning och snöflingorna smälter inte på den. När de landar en och en blir de lätta att se i förstoring.
Mörker
På vintern när mörkret lägger sig och det är mörkt en stor del av dagen kan det vara spännande att utforska en känd miljö i mörkret. Med ficklampor kan ni gå er rörelsebana eller göra egna reflexbanor.
Sätt upp reflexer på ett avstånd från varandra så att de reflekteras av ficklampan. Att bara gå denna bana är spännande och skapar lite mystik. Det går att utveckla reflexbanan med stationer utifrån barnens åldrar eller genom att pedagogerna pratar om till exempel djur som ser bra på natten.
Lästips
Förskoleforum: Kläder efter väder – föräldrainformation
Förskoleforum: Aktiviteter på gården
Förskoleforum: Äventyrliga vinterdagar – spännande och kreativa upplevelser utomhus
Det här är en favorit i repris ur Förskoleforums stora artikelsamling. Artikeln publicerades ursprungligen 2020-11-09.
