
Oroande frånvaro i förskolan
Många barn i förskolan har ett mönster av hög frånvaro. Det kan handla om sena ankomster, frekvent sjukfrånvaro eller långa ledigheter under terminerna. Vilka konsekvenser får det för barnet, och för hela barngruppen? Hur påverkas din och dina kollegors planering? Och vilka orsaker kan ligga bakom? Malin Gren Landell, psykolog och forskare, benar upp problematiken och visar hur vi kan komma tillrätta med den. Del 1 av 3.
Förskolans betydelse för barns utveckling
På senare tid har förskolor signalerat att de är oroliga för att många barn har en hög frånvaro. Och framför allt att de barn som skulle behöva tiden i förskolan allra mest är borta mycket.
I en rapport från Sveriges kommuner och regioner som publicerades i december 2024 redovisas siffror över närvaron i kommunala förskolor. På de 1 000 förskolor som undersöktes var 74 procent av barnen närvarande per dag under vecka 41 år 2023. Den genomsnittliga närvarotiden per inskrivet barn var 5,4 timmar per dag. De här siffrorna säger inget om andelen barn med oroande mycket frånvaro, vilket egentligen vore mer intressant att studera.
Förskolans betydelse för bland annat barns språkutveckling har också fått uppmärksamhet de senaste åren. Forskning visar att förskolan har betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017) skriver att:
Barn som har gått i förskola av hög kvalitet lyckas bättre i skolan, både kunskapsmässigt och socialt, samt har färre psykiska och fysiska hälsoproblem och högre utbildning och inkomst i vuxen ålder jämfört med barn som inte har gått i förskola.
I juli 2023 fick vi en lagändring som ska göra att fler barn går i förskolan och på det sättet stärka barns språkutveckling. Hemkommunen är skyldig att informera vårdnadshavare om allmän förskola från det år barnet fyller tre år. Man är också skyldig att reservera och erbjuda en plats till de barn som inte redan har en plats från hösten barnet fyller tre år.
Men det räcker ju inte bara att ha en plats. Det krävs förstås både en förskola av hög kvalitet och att barnet kommer på sin vistelsetid.
Missad tid i förskolan
När jag skriver om frånvaro i förskolan menar jag frånvaro som innebär att barn missar tid i den viktiga förskolan. Det handlar om ett mönster av frånvaro hos barnet, t.ex. att
- ofta inte komma på sin vistelsetid,
- ha långa ledigheter under terminerna,
- ofta ha sjukfrånvaro,
- ha återkommande ströfrånvaro,
- ofta komma mycket sent.
Det finns också barn som skulle behöva få mer tid i förskolan, och barn som har långa och många dagar i veckan. Den här artikeln handlar bara om oroande frånvaro och vikten av regelbunden närvaro. Det finns inte ett gemensamt namn på problemet. Jag kallar det oroande frånvaro. En del säger bristfällig närvaro eller problematisk frånvaro.
Vinsterna med att engagera sig för stärkt närvaro i förskolan
När jag frågar rektorer vilka vinster de har märkt av att jobba systematiskt med att stärka regelbunden närvaro så tar de bland annat upp att det ger trygghet i barngruppen och bättre förutsättningar för personalen att planera arbetsdagen.
Trygghet i barngruppen
När barn kommer med regelbundenhet och kommer i tid blir de mer förutsägbara för andra barn. Barnen lär känna varandra bättre och det kan förebygga konflikter. Grupprocesserna underlättas när barnen inte behöver lägga energi på att orientera sig gentemot varandra. Barn som kommer regelbundet vet hur förskoledagen går till och blir på det sättet också tryggare.
Bättre förutsättningar för planering och aktiviteter
Det blir lättare att planera dagen när personalen vet hur många barn som kommer att vara på plats och i tid. Kommer vi att kunna gå ut i skogen eller behöver vi ha personal kvar på plats för de barn som kommer sent? Det är lätt att resonera som att ”det är ingen idé att göra en tema-undervisning när bara två barn är här”. De barn som är närvarande missar då den undervisning de kunde ha fått.
Bra för barn på kort och lång sikt
Genom att uppmärksamma och agera på oroande frånvaro i förskolan ger vi barn bättre livschanser.
- Oroande frånvaro kan vara tecken på att barn inte har det bra. Om vi har koll på frånvaron så hjälper det oss att upptäcka andra problem, som att barn far illa hemma.
- Ett annat skäl att stärka närvaro är att förebygga problematisk frånvaro i skolan. Oroande frånvaro i förskolan är en riskfaktor för att barnet längre fram ska fortsätta att vara borta mycket från skolan. Sambandet beskrivs i forskning och finns rapporterat från svenska kommuner.
- Ytterligare en vinst för barnet med att komma till förskolan regelbundet och på sin vistelsetid är att det ger struktur på dagen vilket barn generellt mår bra av. Och det kan ge goda cirklar att barnet får lägga sig i tid och komma upp i tid på morgonen.
Att arbeta med att stärka närvaro i förskolan innebär att ge alla barn en likvärdig tillgång till förskola. Jag tycker också att det handlar om att ge förskolan den status den förtjänar. När vi vet att vi har en förskola av god kvalitet så vill vi också att barnen ska få del av den.
Rektorer berättar ibland för mig att det har blivit normaliserat i personalgruppen att många barn kommer mycket sent och att man slutar reagera på det. Genom att prata med föräldrar när barnet ofta kommer mycket sent visar vi att förskolan har ett värde och ger verksamheten status.
Behov av svensk/nordisk forskning
Tyvärr saknas svensk forskning om vad det kan få för effekter för ett barn att missa mycket av sin tid i förskolan.
Det finns forskningsstudier från andra länder, framför allt från syd- och nordamerika där man har undersökt effekterna av att komma regelbundet till en förskola av hög kvalitet och hur förskolan kan arbeta för att minska oroande frånvaro. Dessa studier visar att en god närvaro är mest betydelsefull för barn med lägre grad av färdigheter jämfört med barn som har till exempel goda språkliga färdigheter.
Oroande frånvaro i förskolan är inte rakt av samma problem som frånvaro i skolan. Det är ändå något vi behöver uppmärksamma och prata med varandra om i arbetslaget och i rektorsgruppen för att tillsammans med föräldrar skapa så bra förutsättningar som möjligt för barns lärande, utveckling och vardag. Flera kommuner och förskolor har börjat arbeta systematiskt med att minska oroande frånvaro och vi kan lära av varandra.
Referenser
Ehrlich, S., Gwynne, J., Pareja, A., & Allensworth, E. (2014). Preschool attendance in Chicago Public Schools: Relationships with learning outcomes and reasons for absences. University of Chicago Consortium on Chicago School Research. https://consortium.uchicago.edu/sites/default/files/2018-10/Pre-K%20Attendance%20Report.pdf (Artikeln är på engelska men det finns flera korta sammanfattningar i texten.)
Folkhälsomyndigheten och Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2017). Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen.
Skolinspektionen (2022). Huvudmäns och rektorers arbete för kvalitet i undervisning på förskolor i socioekonomiskt svagare områden. Tematisk kvalitetsgranskning Dnr: 2022:4347.
SOU 2020:67. Förskola för alla barn. För bättre språkutveckling i svenska.
Sveriges Kommuner och Regioner (2024). Öppna jämförelser – Förskola 2024. Barns närvaro och vistelsetider.
Vetenskapsrådet (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer.
Projekt i Vänersborgs kommun: https://press.newsmachine.com/pressrelease/view/sedd-och-saknad-insatser-for-barn-och-ungas-skolgang-i-vastra-gotaland-37059
Illustration: Shutterstock.com.