Stora kvalitetsskillnader i förskolan

Skolinspektionen har under tre år granskat kvalitet och måluppfyllelse i svenska förskolor. Slutrapporten visar att det finns stora kvalitetsskillnader i förskolans pedagogiska uppdrag.

De senaste tre åren har Skolinspektionen haft ett särskilt fokus på att granska förskolans kvalitet och måluppfyllelse. Syftet har varit att lyfta fram områden som förskolan behöver förbättra, men också att ge exempel på förutsättningar och arbetssätt som skapar god kvalitet.

– Förskolegranskningen har gett oss många viktiga lärdomar under de här tre åren. Vi har nu ett omfattande material och i vår slutrapport summerar vi arbetet från alla tolv rapporter där vi tittat på olika områden och teman i förskolan, säger generaldirektör Helén Ängmo, i ett pressmeddelande från Skolinspektionen.

Stora kvalitetsskillnader

Förskolan är på många sätt välutbyggd och bra i Sverige, men det finns tydliga kvalitetsskillnader, skriver Skolinspektionen. Granskningen har visat att förskolans uppdrag som det första steget i ett livslångt lärande inte är tillräckligt välutvecklat på många förskolor. I slutänden blir konsekvensen att alla barn inte får samma möjligheter att lära och utvecklas, menar Skolinspektionen.

– Vi har sett att omsorgsperspektivet fortfarande har stort utrymme i förhållande till lärandeperspektivet på vissa förskolor, berättar Helén Ängmo. Verksamheten ska självklart bilda en helhet med omsorg, lek och lärande. Men den undervisning som ska finnas i förskolan har inte förankrats och etablerats fullt ut.

Andra förbättringsområden som identifierats under granskningen:

• Vissa målområden inom matematik, naturvetenskap och teknik slår inte igenom. Förskolorna ger många gånger barnen möjligheter att pröva till exempel teknik, men inte att utforska.
• Förskolorna har ett svagare arbete när det gäller språkutveckling på andra språk än svenska.
• I flera förskolor är det oklart hur arbetet med särskilt stöd ska gå till, vilket kan leda till att vissa barn får mindre aktivt och omfattande stöd.
• Jämställdhetsarbetet har inte varit tillräckligt medvetet och aktivt på många förskolor.
• Förskollärarnas ansvar för undervisningen inte alltid har framhävts i förhållande till andra i arbetslaget.
• Många förskolechefer behöver mer stöd från huvudmännen. Mycket av förskolechefernas tid läggs på administration snarare än på arbetet som pedagogisk ledare.

Dessa kvalitetsbrister visar samtidigt på ett stort behov av kompetensutveckling och stöd för både pedagoger och ledning.

– Nu behöver arbetet med hela läroplansuppdraget stärkas i förskolan, säger Helén Ängmo.

FAKTA

Skolinspektionen har under tre år genomfört femton granskningar inom olika områden och teman. Granskningarna bygger på 455 förskolebesök, 136 besök hos kommunala och enskilda huvudmän, 2 300 intervjuer med personer verksamma inom förskolan, 95 000 enkätsvar från vårdnadshavare och 19 000 enkätsvar från förskolepersonal. Dessutom har 2 300 timmar observationer i förskolan gjorts.

Läs hela rapporten här.

 

Källor

Likvärdighetsproblem i förskolan tydliga efter tre års granskning, pressmeddelande från Skolinspektionen 2018-02-26.

Förskolans kvalitet och måluppfyllelse, sammanfattning av rapportens slutsatser på Skolinspektionens webbplats.

Foto: Shutterstock.com.