Rätt start i livet – så lyfter vi svensk förskola
Christian Eidevald har tagit ett brett grepp om förskolans utmaningar och vägen framåt. Han tycker bland annat att det behövs en ny läroplan. Här berättar han mer för Förskoleforum, och här får du också tillgång till hans rykande färska rapport om svensk förskola.
Den svenska förskolan har länge varit en internationell förebild. Men flera indikatorer visar att kvaliteten generellt sjunker. Debatten har ofta handlat om barngruppernas storlekar men förklaringen är inte så enkel, tror Christian Eidevald, gästprofessor i pedagogik vid Södertörns högskola, samt docent i förskoledidaktik vid Stockholms- respektive Göteborgs universitet.
– Bakom diskussionerna om barngruppernas storlek döljer sig andra svårigheter som inte får så mycket utrymme. Problemen är mycket bredare och mer komplexa. Förskolan står inför stora utmaningar, säger Christian Eidevald.
Ny rapport om förskolans utmaningar
I rapporten Rätt start i livet – så lyfter vi svensk förskola har Christian Eidevald tagit ett brett grepp om förskolans utmaningar och också vägen framåt. En av utmaningarna är att uppdraget är väldigt otydligt och omfattande. Läroplanen har ett stort antal målområden som sträcker sig från språkutveckling och skapande till att förbereda barnen till att bli demokratiska medborgare. Ibland är målen dessutom motsägelsefulla.
– Det krävs enormt mycket kunskap för att kunna jobba med alla områden utifrån en vetenskaplig grund. Samtidigt saknas det metodstöd. Det finns inga definitioner av vad som är gott resultat eller när målen är uppnådda. Det gör att det blir väldigt otydligt.
Brister i uppföljning
En annan utmaning är att politiska och ekonomiska satsningar inte följs upp på ett sätt som visar vilken effekt de faktiskt har på barnen och verksamheten. Uppföljningar fångar sällan kvaliteten i samspelet mellan barn och vuxna. Det som mäts är i stället det som är enkelt att mäta, såsom hur resurser används och fördelas samt hur nöjda de som deltagit är.
– Därför vet vi inte om resurserna används på rätt sätt eller vilken styrning som fungerar bra.
Byråkratisk styrning
Förskolan har många lagar och regler att förhålla sig till. Ju sämre kvalitet desto fler styrdokument skapas som styr respektive kontrollerar verksamheten. Det ökar den administrativa bördan när tid egentligen borde läggas på andra åtgärder.
– Det har blivit en ond spiral. Ledarskapet blir allt mer administrativt och juridiskt styrt. Ännu fler styrande dokument är inte lösningen.
Det finns också utmaningar i att samhällsförändringar går snabbt. Förskolan får fler uppdrag, alltifrån att arbeta med integration och språkutveckling till att jobba långsiktigt brottsförebyggande, men utan att få tiden och resurserna som behövs för uppdragen.
– Systemen är tröga och tar tid att förändra. Det behövs därför en större snabbhet i hur stöd och resurser anpassas.
Ojämlikhet mellan förskolor
Det finns dessutom en ojämlikhet mellan förskolor med bland annat allt för stora variationer av utbildad personal, vilket kan vara en av förklaringarna till svårigheter med att behålla och rekrytera medarbetare med rätt kompetenser. Christian Eidevald beskriver att där förskolan är som mest ansträngd, ofta i områden som redan har stora utmaningar, är läget i flera fall mycket allvarligt.
– Men även där finns såklart också förskolor med hög kvalitet.
Vägen framåt
Att stärka förskolan handlar egentligen inte i första hand om att göra mer utan om att göra på ett annorlunda sätt, tror Christian Eidevald.
– Självklart är det bra med mindre barngrupper och mer resurser men det gör inte att kvaliteten automatiskt ökar. Vi måste i första hand använda de resurser vi redan har på bästa sätt och veta var de gör mest nytta. Satsningar måste följas upp så att vi ser vad de faktiskt leder till. Vi behöver mindre administration och mer tid med barnen.
Ny läroplan
En av åtgärderna som föreslås i rapporten är en ny läroplan. Det behövs ett helt nytt grepp, tycker Christian Eidevald. Läroplanen bör ha fokus på att skapa nyfikenhet, trygghet och tilltro till det egna lärandet – med fokus på språk, kommunikation, rörelse och motorik. Barnen ska också få stöd i att förstå och reglera sina känslor och handlingar samt att fungera i grupp och förstå sig själva i relation till andra.
– Nu stressas många i systemet av läroplanen i stället för att stöttas, även om det också finns de som funnit bra sätt att arbeta med den.
Mer utrymme att agera fritt
För att stärka ledarskapet behövs mer tid för förskolans kärnuppdrag. Kompetens behöver värnas och utvecklas och ledarskapet får inte begravas i administration. Förskolor med hög kvalitet behöver få större utrymme att agera fritt medan resurser och stöd går till verksamheter med störst behov.
– Det behövs en differentierad styrning. Förskolor med hög kvalitet borde få jobba mer ifred medan kontrollsystem undersöker, men framför allt stödjer, förskolor med låg kvalitet. Vägen framåt är inte mer kontroll och dokumentation.
Utvärdera det väsentliga
Uppföljningar behöver ha fokus på barns faktiska erfarenheter och kvaliteten i processen.
– Vi ska följa upp det som är väsentligt, inte bara det som är enkelt att mäta. Om man inte vet vilka effekter insatser har i kvaliteten i mötet mellan barn och vuxna så hjälper det inte att sätta in fler insatser.
Det behövs också ett forsknings- och utvecklingscenter som kan samla och analysera vetenskap och beprövad erfarenhet och göra den till praktiskt användbar kunskap.
– Forskare behöver leverera kunskapsunderlag om vad som krävs för att öka kvaliteten så att resurser används rätt. Vi behöver gå mer på djupet och undersöka under vilka förutsättningar en förskola är bra. Om den inte är bra, varför är den då inte bra?
Leda till nya diskussioner
Förhoppningen är att rapporten ska bidra till en långsiktig dialog, att nya perspektiv får gro och leda politiska diskussioner i en ny riktning.
– När det går sämre så blir det fort sämre och försämringen sprids i systemet. Vi kan inte gå den här vägen längre utan måste agera utifrån att det är allvar för att få en förändring. Det är nu som barnen går i förskolan. Vi kan inte vänta och tro att det blir bättre av sig självt.
Artikelfoto: Stina Wickenberg.
