Tema nationella minoriteter

Publicerat

Förskolan ska ge barnen förståelse för de nationella minoriteternas språk och kulturer. Här får du stöd i detta arbete, genom grundläggande kunskap om de fem nationella minoriteterna och konkreta aktiviteter att göra tillsammans med barnen. Till artikeln finns dessutom de nationella minoriteternas flaggor att skriva ut.

Sveriges riksdag beslutade år 2000 att ansluta sig till Europarådets ramkonvention om skydd för minoriteter och därigenom erkändes fem nationella minoriteter i Sverige. Staten ville genom detta ge minoriteterna en chans att bevara, främja och utveckla sin språk och sin kultur.

De fem nationella minoriteterna är judar, samer, sverigefinnar, tornedalingar och romer. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Mellan 550 000 och 750 000 personer tillhör de nationella minoriteterna i Sverige.

De fem nationella minoriteterna skiljer sig från andra minoriteter i Sverige genom att de har en uttalad samhörighet, egen identitet, historiskt eller långvarigt band till Sverige och en vilja och strävan att behålla sin identitet.

År 2009 förstärktes arbetet med att skydda de fem minoriteternas språk och kultur genom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Genom lagen är det bland annat förskolans uppdrag att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kultur.

Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samerna ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk ock kulturer. (Lpfö 18)

I FN:s barnkonvention som är svensk lag från och med 2020 står det i artikel 30 att ett barn som tillhör en minoritet eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och religion.

Förskolans uppdrag

Förskolan har i uppdrag att synliggöra och förmedla kunskap till alla barn om de fem nationella minoriteternas språk och kultur. Det innebär att alla barn på förskolan ska veta att det finns fem nationella minoriteter i Sverige och att de har egna språk och kulturer.

Barn som tillhör de nationella minoriteterna ska stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella minoritetsspråk och främjas i sin kulturella identitet. Enligt målen i läroplanen har barn som talar ett minoritetsspråk rätt att få förutsättningar att utveckla både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket.

Pedagogernas förhållningssätt

För att kunna genomföra uppdraget behöver pedagogerna kunskap om minoriteternas språk och kultur så att de genom utbildningen kan lägga grunden för barns förståelse för de nationella minoriteternas språk och kultur. Det är viktigt att pedagogerna har en medvetenhet kring sitt arbete så att man inte riskerar att fördomar reproduceras.

Det finns mycket kunskap att hämta på bland annat minoritet.se och sprakochfolkminnen.se. UR har också många program om de nationella minoriteterna.

För uppdraget med de nationella minoritetsspråken och kulturerna är det avgörande att pedagogerna visar intresse för språket och kulturen. Intresset kan visas genom bland annat att minoriteternas högtidsdagar (de som har det) uppmärksammas.

Samernas nationaldag infaller den 6 februari, Sverigefinnarnas dag är den 24 februari, romernas internationella dag är den 8 april och tornedalingarnas dag är den 15 juli.

Till exempel kan samernas nationaldag uppmärksammas genom att pedagogerna berättar att det i dag är samernas dag och att samerna var bland de första människorna i Sverige. Pedagogerna kan visa barnen den samiska flaggan och berätta vad den symboliserar.

Ett annat sätt kan vara att visa på hur språken som funnits länge i Sverige har givit låneord till svenskan. Se exempel längre fram i artikeln.

Uppmuntra och visa intresse

Om det finns barn i barngruppen som tillhör någon av minoriteterna, ska pedagogerna medvetet uppmuntra dem att använda sina språk, och uppmärksamma när det görs för att förebygga marginalisering.

Ett sätt att visa intresse för barnets språk är att lära sig ord på barnets minoritetsspråk. På förskolan ska pedagogerna inkludera detta förhållningssätt i sitt dagliga arbeten. Det kan ske i samtal med barnen där pedagogen har ansvar för att många infallsvinklar får komma fram. Tillsammans med barnen kan pedagogen till exempel prata om hur många språk barnen kan räkna på, hur olika ord låter och sägs på språken, sjunga sånger på alla språken och medvetet lyfta hur många språk som är representerade i gruppen och på förskolan.

I arbetet med minoritetsspråken är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Föräldrarna kan ge pedagogerna kunskap om barnets språkliga bakgrund och information om vad barnet är intresserat av. Det är föräldrarna som avgör om minoritetsspråket ska användas i förskolan.

I vår förskola uppmuntrar vi pedagoger som kan barnens modersmål att kommunicera på språket. Det råder nolltolerans mot att förbjuda användning av något språk, eftersom det leder till exkludering.

Förmedla kunskap och förståelse

Även om det inte går barn som tillhör någon av minoriteterna på förskolan just nu, ska man ändå arbeta med att förmedla kunskap och förståelse för de fem minoriteternas språk och kultur.

På vår förskola har vi tagit fram konkreta förslag för hur pedagogerna kan arbeta med detta. Vi har börjat med att lyfta låneorden för att förmedla att minoritetsspråken har funnits i Sverige länge. Vi har även bekantat oss med flaggor då det ofta är något barn har erfarenhet av.

Alla pedagoger på förskolan ska arbeta med materialet för att vi i slutet av terminen ska göra en analys av resultatet av vårt arbete.

Vi har märkt att det är bra att göra undervisningssituationen flera gånger så att barnen får möjlighet att lyfta sina tankar och funderingar samt göra det till sitt, det vill säga koppla det till sina egna kunskaper och erfarenheter. Mellan gångerna får barnen möjlighet att reflektera själva och tillsammans. Ta vara på barnens tankar och idéer och utveckla utbildningen.


Aktivitet: Flaggor

Tornedalingar, samer, sverigefinska och romer har egna flaggor. Den judiska minoriteten i Sverige har ingen minoritetsflagga.

Ladda ned och skriv ut de fyra flaggorna. Visa dem för barnen och berätta varför de ser ut som de gör. Berätta att minoriteterna har egna dagar och uppmärksamma dem när de infaller. Årtalet inom parentes är året då flaggan skapades.

romsk.jpgRomska flaggan (1971). Det röda hjulet symboliserar vandringen från Indien samt romernas framåtskridande. Den blå färgen symboliserar himlen (andliga värden) medan den gröna färgen symboliserar jorden.

sverigefinsk.jpgSverigefinska flaggan (2014). Innehåller både den finska och den svenska flaggans färger.

 

samisk.jpgSamiska flaggan (1986). Grönt symboliserar växter/natur, blått symboliserar vattnet som är ett livselixir, rött symboliserar elden, värme och kärlek. Gult symboliserar solen. Flaggan har samefärgerna röd, grön, gul och blå som kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten. Flaggan används i hela Sapmi och av alla samer.

tornedalsk.jpgTornedalska flaggan (2013): Flaggan heter Meänflaku. Färgerna i trikoloren representerar också ”den klargula solen”, ”den vintervita nejden” eller ”en snövit älv” och ”den sommarblå himlen”.

Fråga barnen hur de tycker att er förskolas flagga skulle se ut. Låt dem rita en flagga om de vill, eller låt dem färglägga minoritetsflaggorna som finns med i pdf:en.


Aktivitet: Låneord

Berätta för barnen att det i Sverige alltid har talats många språk. Samerna var bland de första i Sverige och sedan kom det fler människor hit med fler språk. De språk som har funnits längst pratas fortfarande.

Det är speciellt fem språk som funnits länge och de är romani chib, meänkieli, finska, jiddisch och samiska.

Ord från dessa språk har blivit svenska. Berätta för barnen att nya ord hela tiden kommer till det svenska språket. Det kan vara för att ett ord känns roligt att använda eller för att det saknas motsvarande ord på svenska. Berätta för barnen vilka ord som är låneord från vilket språk och ha ett samtal med dem om detta.

Romani chib

  • Tjej
  • Jycke
  • Lattjo

Finska

  • Pojke
  • Känga
  • Pulka

Fråga barnen: Kan du andra ord för tjej, jycke och lattjo? Kan du andra ord för pojke, känga och pulka?

Samiska (innefattar flera språk)

  • Kåsa
  • Kåta
  • Vaja (renhona)

Jiddisch

  • Bagel (brödsort)

Meänkieli

Meänkieli har finska som grund, uppblandat med svenska ord samt egna meänkieliord.

Diskutera i arbetslaget
  • Berätta för varandra vad ni vet om de fem nationella minoriteterna.
  • Hur kan ni organisera er utbildning så att ni skyddar och främjar de nationella minoriteternas språk och kultur?
  • Hur vill ni uppmärksamma de nationella minoriteternas dagar?

Källor

https://www.sprakochfolkminnen.se

http://www.minoritet.se/om_minoritet

https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/resurser-for-undervisning-i-modersmal

Lpfö 18 Läroplan för förskolan (2018). Stockholm: Skolverket.

Ladda ner material