Det nya arbetslaget – kultur och klimat

Publicerat

Det pedagogiska arbetet i förskolan bygger starkt på att arbetslaget har en gemensam syn på uppdraget och det samarbete som sker i vardagen. Och det faktum att en enda medarbetare ersätts med en ny person gör att det blir ett ”nytt” arbetslag. Bim Riddersporre hjälper er att få en bra start för det nya arbetslaget. Del 1 av 4.

Författare

Kanske är du en av alla medarbetare som ska arbeta i ett nytt eller förändrat arbetslag? Eller kanske du är rektor med ett övergripande ansvar för att det nya gänget ska fungera bra tillsammans, skapa en god arbetsmiljö och utföra ett fint pedagogiskt arbete? Det kanske pirrar i magen av både förväntan och en smula nervositet inför det nya som väntar.

Vilka är ni som ska arbeta i det nya arbetslaget – och vem ni blir tillsammans? En bra början för att skapa en ny grupp, är att lära känna varandra lite närmare. Det pedagogiska arbetet i förskolan bygger så starkt på att ni i arbetslaget har en gemensam förståelse av uppdraget och på det samarbete er emellan som sker i farten, i vardagen med barnen. Ofta sker detta ordlöst. 

Men det är svårt att åstadkomma ett sådant smidigt samarbete innan du känner dina arbetskamrater och vet hur de brukar reagera eller göra i olika situationer.

Det nya arbetslaget – en unik grupp

Det fina med grupper är, att när de fungerar bra blir de ”större än summan av delarna”. Det vill säga själva kombinationen av era personligheter, erfarenheter och kompetenser möjliggör något unikt. För att veta mer om vem ni kan vara eller vill försöka bli som grupp behöver ni som personer på olika sätt träda fram för varandra och visa vem ni är. 

Genom det sätt du tar kontakt med kollegerna, engagerar dig i gemensamma frågor eller hur du pratar om arbetet med barnen – ja, allt du gör och sättet du gör det på, berättar något om vem du är. Det tar längre tid att lära känna dig om du är allt för tillbakadragen och försiktig så här i starten på det nya samarbetet. Försök att ta för dig, men på ett sätt som passar dig själv bra.

Det kan vara en fin balansgång mellan att visa varandra intresse och att vara nyfiken på sådant som kanske bör få vara privat. Alla har inte samma förhållningssätt till detta. Därför är det bra om ni som ska bli det nya arbetslaget känner av i lugn och ro hur just ni vill ha det. Kanske vill någon av er ”berätta allt” medan andra tycker att det är bättre att gå långsamt fram med att berätta om sig och sitt. Kanske tycker du själv att ditt privata liv bör hållas lite åtskilt från jobbet, eller att det känns fel att berätta för mycket om dig själv för dina nya arbetskamrater redan nu. 

Ofta är det klokt att ta det lite lugnt. Det som behövs för att ni ska lära känna varandra är samtal om ert uppdrag, om arbetet med barnen. Hur ser du på ditt arbete som barnskötare eller förskollärare? Och vad tänker du om olika sätt att arbeta med barnen? Vilka erfarenheter har du av samarbetet mellan yrkesrollerna i arbetslaget, och så vidare.

Att presentera sig som yrkesperson

En del av att presentera dig själv för andra, som yrkesperson, förutom att visa vad du kan eller har gjort, är att berätta vad du vill göra. Dina yrkesmässiga visioner eller helt enkelt dina planer på att lära dig mer om något eller utvecklas inom en speciell del av arbetet – detta berättar något mycket viktigt om dig. 

Det berättar om var din motivation finns – och motivationen är en riktig kraftkälla! Du vill kanske att arbetet med hållbarhet ska genomsyra pedagogiken och dessutom utveckla utomhuspedagogiken för de yngsta barnen?

Det är spännande att visa varandra tänkbara vägar i det kommande samarbetet på detta sätt. Kanske vill flera i arbetslaget åstadkomma liknande saker? Kanske kan en kombination av era önskemål föra verksamheten framåt på ett oväntat sätt. Här kan du och dina nya arbetskamrater få syn på vem ni skulle kunna vara som grupp.

Arbetslagskulturen skapas tillsammans

Kulturen är det som är gruppens gemensamma värdesystem och det är du och dina kolleger som bygger upp den tillsammans. Frågan är vilken kultur ni vill skapa i det nya arbetslaget. I det här sammanhanget betyder ordet kultur att ni som ska arbeta tillsammans behöver komma överens om (ibland utan att formulera det med ord) hur ni ska fungera tillsammans och hur ni ska se på ert uppdrag. 

Den lokala ”kultur” ni kommer att skapa i det nya arbetslaget är de gemensamma värderingar eller överenskommelser som ligger bakom, och vägleder era handlingar och ert sätt att vara. helt enkelt det som kommer göra det möjligt för er att känna och säga ”vi i det här arbetslaget brukar göra på det här sättet …”.

Efter att ni lärt känna varandra lite mer, kanske det går att känna vart det bär hän med den kultur ni ska skapa. Kommer ni som arbetslag vara nyfikna och hungriga på att pröva nya arbetsformer? Eller blir ni ett arbetslag som sätter en glad och kamratlig stämning före professionella utmaningar? Alla sorter finns, det är bara en fråga om vad just ni kommer att kunna välja tillsammans.

Men tänk om ni inte alls har så lätt för att hitta ett gemensamt sätt att samarbeta? Kanske flera av er har lätt att hitta gemensamma idéer och sätt att samarbeta medan någon av dina nya kollegor inte alls verkar tänka och fungera på samma sätt. Eller ens vilja medverka i den gemensamma uppstarten på ett bra sätt. Vad gör ni då?

Det finns inget enkelt recept för att hantera sådana utmaningar, men det finns några bra sätt att börja i alla fall. 

Försök att prata om saken – helst på ett lugnt sätt. Ställ frågor till kollegan: ”Det känns som om du har en lite annorlunda syn på hur vi ska jobba tillsammans, kan du berätta mer om hur du tänker så att vi kan förstå dig bättre?” eller ”Vi behöver prata ihop oss om hur vi ska samarbeta och utföra vårt jobb – hur tänker du om det?”. 

Kanske tycker du det känns svårt att vara så rakt på sak, men det är i alla fall tydligt. Det finns mycket som kan sägas ärligt, om det sägs på ett vänligt och konstruktivt sätt. Det är också ett sätt att visa din ”besvärliga” kollega att hen är viktig för att det gemensamma arbetet ska fungera. 

Rektorn har det övergripande ansvaret

Men kom ihåg, att om det verkligen känns problematiskt att få med någon eller några kolleger i ett bra samarbete i det nya arbetslaget, gå då till rektor som har det övergripande ansvaret för allas arbetsmiljö.

Är det stor åldersspridning i ditt nya arbetslag? Det kanske är stora variationer er emellan vad gäller ålder och antal år i yrket. I så fall betyder det i bästa fall att en rad olika perspektiv och erfarenheter finns att tillgå i gruppen. Men – det kan ju hända att någon, möjligen i kraft av lång erfarenhet, tycker sig ”veta bäst” lite för ofta. Då kan du ju påminna om hur viktigt det är att allas erfarenheter får komma till nytta. Kanske kan det vara nyttigt och spännande för en erfaren pedagog att lära lite nytt, också. Ni är en ny grupp utan gemensam historia. Och alla i arbetslaget har både rätt till och ansvar för att påverka det som ska bli just er nya arbetslagskultur!

Men hur vet du vilken arbetslagskultur du nu är en medskapare av? Fundera (och diskutera gärna i med resten av arbetslaget) till exempel på vilken samtalston ni har när ni pratar med varandra. Hur visar ni uppskattning för varandra, och hur går det till när ni behöver ta upp det som känns problematiskt?

Det är här kulturen blir synlig, i hur ni beter er mot varandra, vad ni tycker är viktigt och hur ambitiösa ni är i det gemensamma arbetet med barnen. Det som är så spännande med att få arbeta i en ny grupp, är ju att ni bygger upp något tillsammans i stället för att överta sådant som andra redan har skapat.

Rektors ansvar och rektors stöd till det nya arbetslaget 

Förskolans och arbetslagens kultur skapas av alla som arbetar där. Men den som trots allt har en särskild möjlighet att stärka eller ändra kulturen, är förstås rektor. Det nya arbetslaget behöver skapa en kultur, ett gemensamt sätt att fungera, som också passar in i den kultur som finns på er förskola. 

Därför är det viktigt att det är rektor som ansvarar för att introducera nya medarbetare och som följer uppstarten i det nya arbetslaget. Och det ska sägas att bara det faktum att en enda medarbetare slutar och ersätts med en ny person gör att det blir ett ”nytt” arbetslag. Det är ju kombinationen av er som blir unik.

Det är ju rektor som har det yttersta ansvaret för att du som arbetar i det nya arbetslaget behandlar dina kolleger väl och att du blir behandlad med respekt själv. Varken du eller någon annan får diskrimineras eller kränkas på er arbetsplats, naturligtvis. 

Om detta ändå inträffar så händer det ibland att kulturen på arbetsplatsen blir en syndabock. Men – kulturen är det gemensamma värdesystemet och om den medger dåligt beteende mot andra så måste kulturen omedelbart utmanas och ändras. Skulle någon medarbetare, du själv eller en kollega, ha riktigt svårt att finna sig till rätta i den nya gruppen, är det rektor som får avgöra om en omplacering till ett annat arbetslag eller en större omgruppering är den bästa lösningen.

Ert arbetsklimat är en viktig del av kulturen

En viktig ingrediens i ett gott och konstruktivt arbetsklimat är faktiskt vänlighet. Det är det där med samtalstonen, igen, att den är inbjudande och tillåtande så att alla känner sig fria att bidra till ett kollegialt samtal. 

Ibland kännetecknas nya grupper, så som ditt färska arbetslag, av att alla försöker vara vänliga och lite avvaktande till en början. Innan du vet hur de andra är, vill du kanske inte riskera att gå på för mycket. 

Det gäller att finna en balans här. På sikt behöver ni kunna hantera alla slags situationer, ibland mitt i farten dessutom. Ni behöver stå ut med varandra även då nyanserna inte hinner komma på plats i en stressig situation. När ni arbetat en tid tillsammans har detta hunnit bli en del av er gemensamma vardag.

Om du och kollegerna klarar av att vara vänliga och respektfulla mot varandra, även i situationer där det finns frustration eller oenighet – då har ni kommit långt. 

Det handlar förstås inte om att undvika det som är komplicerat, snarare att hantera det utan att gå till personangrepp eller visa dåligt humör. Skilj på sak och person så blir det inte så farligt att ha olika synpunkter som startpunkt för ett samtal. På detta sätt bygger ni bit för bit upp en stabil och bra kultur i ert arbetslag.

I många situationer tycker och tänker ni säkert från början olika. Kanske kommer ni alltid att tycka och tänka olika – men som arbetslag behöver ni ändå välja en gemensam väg framåt för att inte förvirra barn och vårdnadshavare. Och för att kunna känna er som ett arbetslag även om ni har en mycket kort gemensam historia. 

Utvärdera efter era första veckor i arbetslaget – fråga varandra vad som varit bra och mindre bra, vad ni skulle vilja utveckla eller avstå ifrån. Planera in detta i god tid så att alla hunnit reflektera och ingen behöver känna sig överrumplad. En gemensam avstämning är en viktig och naturlig del av att skapa ett nytt lag.

formular_200.jpg

Diskussionsunderlag

Använd formuläret Kompetensguiden för att samla grundläggande information om kunskap, erfarenhet och kompetens som kan komma till nytta i ert gemensamma arbete. Låt var och en fylla i formuläret innan ni träffas.

Du som är medlem kan ladda ner mallen via knappen Ladda ned i artikelns verktygsfält.

Diskutera:

  • Hur ser arbetslagets samlade kompetens ut enligt Kompetensguiden? 
  • Fundera tillsammans på en gemensam kompetensutvecklingsplan för hela arbetslaget under det kommande året. Är en sådan önskvärd?
  • Diskutera era tankar om gemensam kompetensutveckling med rektor.

    Läs mer

    Riddersporre, Bim & Stier, Jonas (2021). Förskollärarens pedagogiska ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

    Riddersporre, Bim & Erlandsson, Magnus (2019). Pedagogiskt ledarskap i förskolan. Handbok för rektorer, s. 51–55. Stockholm: Natur & Kultur

    Illustration: Shutterstock.com.

    Ladda ner material