Uggla och räva för mer samspel

Publicerat

Artikel med film. Barn som är sena i den tidiga kommunikationsutvecklingen och inte visar så mycket intresse för samspel kan vara en utmaning. Logoped Elvira Ashby tipsar om hur vi både kan uggla och räva lite extra med dem.

Artikelillustration: Shutterstock.com

Barn är olika, det vet vi alla som arbetar i förskolan på något sätt. Vissa är pratglada och lätta att få med i språkstimulerande aktiviteter, medan andra inte pratar så mycket och kan upplevas ointresserade av samspel. Det sista går ofta hand i hand med en sen språkutveckling och ibland är det svårt att få med dem att läsa böcker och göra annat som vi vet är bra för språket.

När jag som logoped träffar en del små barn som inte kommit igång med sina första ord som förväntat, kännas det ibland som att de inte riktigt upptäckt allt man kan ha språk och kommunikation till. Och då blir ju utmaningen: ”Hur visar vi det?”

Vi är modeller

Generellt kan vi tänka att vi vuxna är modeller för hur barn kan utveckla sitt språk och sin kommunikation. När barnen väl är igång i sin språkutveckling lyssnar de på oss, försöker härma, tar till sig ord och gör dem till sina egna.

Men med en del barn behöver vi vara extra tydliga modeller och strukturerat visa om och om igen vad man kan ha språk och kommunikation till. Då finns det två fiffiga språkstimulerande strategier som passar extra bra: att uggla och räva.

Uggla

Att uggla är ett förhållningssätt som gör oss extra lyhörda gentemot barnen. Själva ordet kommer från engelskans OWL som står för orden Observe, Wait, Listen – något som är precis det vi ska göra när vi ugglar.

Likt kloka inlyssnande ugglor ska vi gå nära och observera våra barn, vänta in dem, lyssna noga och förvänta oss kommunikation. Gör vi det kommer vi nämligen se att barnen faktiskt kommunicerar, även om de kanske inte gör det med ord utan med kroppsspråk, ansiktsuttryck, ljud, etc. Det vi ser att de visar kan vi sedan tolka, bekräfta och svara på. (Läs gärna mer om att uggla i denna artikel.)

Här är ett exempel:

Tvååriga Minnas favoritleksak tåget har fastnat under soffan. Hon sträcker sig efter den men når inte. Om jag inte tänkt till hade jag bara hjälpt henne ta ut den, men om jag samtidigt vill passa på att visa poängen med kommunikation så tar jag tillfället i akt och ugglar. Jag lägger mig bredvid henne och väntar, och då tittar hon på mig och låter ett irriterat ”äh” samtidigt som hon fortsätter sträcka sig mot det. ”Tåget”, tolkar jag då. ”Du vill ha tåget” och så sträcker jag mig in och tar fram tåget till henne.

Att uggla så här kan vi förstås göra när som helst och det behövs ingen speciell förberedelse. Vi bara följer barnen i vardagen och tar alla tillfällen i akt. Det extra fiffiga med strategin är att när vi tolkar och bekräftar barnen, utifrån det de på något vis uttrycker, blir vi nästan automatiskt goda modeller för precis det som barnen själva vill säga. Samtidigt visar vi att det är mysigt att kommunicera och att det kan leda till att man får det man vill ha – vad man kan ha språk och kommunikation till, helt enkelt.

Räva

Men det här ugglandet kan vi också kombinera med en annan fiffig, lite mer proaktiv, strategi: att räva. När vi rävar kan vi tänka att vi, med en räv bakom örat, är lite listiga och skapar situationer där det blir extra motiverande för barnen att kommunicera.

Ett enkelt exempel är att sätta favoritleksaken inom synhåll men utom räckhåll. Det som händer då är förstås att barnet på något sätt måste kommunicera med mig för att få leksaken, och jag får ett mycket fint tillfälle att uggla på.

För barn som är tidigt i sin kommunikativa utveckling räcker det med att de reagerar spontant, kanske genom att sträcka sig mot leksaken, för då kan jag bekräfta och sätta ord på det. ”Tåget, du vill ha tåget.”

För barn som har kommit lite längre kan jag ”räva” lite till genom att ställa två leksaker så tätt att det inte helt framgår vilket barnet sträcker sig efter. Så efter Minnas vila har jag satt upp tåget på hyllan precis bredvid en bok. För att locka fram mer kommunikation än att hon bara sträcker sig efter tåget försöker jag vara en så tydlig modell det går och fråga: ”Vill du ha tåget eller boken?”

Självklart är det viktigt att barnen då får allt det stöd de behöver för att kunna svara. Om barnet, som Minna, börjat kommunicera lite mer med kroppsspråk eller tecken modellar jag förstås det också, eller så kan jag använda bilder.

Nu hjälper jag Minna att göra ett tecken för tåget, och sedan får hon det. (Något jag kan göra eftersom jag rävat extra slugt och valt en leksak som jag vet att hon vill ha och en bok som är dötråkig.) På det här sättet får hon uppleva det underbara i att hon kommunicerar något och får det.

Här är ett exempel: En annan situation som passar extra bra för rävande är fruktstunden. Vi kan skära något gott, till exempel äpplet, i små bitar och så ger vi bara barnen en liten bit i taget. Vips så har vi ju skapat en situation där det blir motiverande för barnen att kommunicera att de vill ha mer. Vi kan stötta dem genom att fråga till exempel: ”Vill du ha mer?” eller ”Mer äpple?”

Blanda strategierna

Eftersom jag tidigare hjälpt Minna att teckna ”mer” i den här situationen har hon nu börjat göra det själv alldeles spontant när hon vill ha mer äpple, och så fort hon gör det får hon en äppelbit till. Det blir ännu en oerhört konkret situation som visar poängen med kommunikation.

Det kan förstås ta lång tid för en del barn att utveckla sin kommunikation, men genom att vi rävar och ugglar om vartannat under dagarna får barnen många tillfällen att pröva och dra slutsatser ifrån.

Genom att vi skapar situationer där barnen lockas att kommunicera, väntar in deras kommunikation och är modeller för hur den kan bli ännu tydligare, om och om igen, kan vi verkligen hjälpa dem att få nya insikter och ta nästa steg i sin språkutveckling.

 

Diskussionsfrågor
  • Vilka barn har vi som vi behöver vara extra goda modeller för?
  • Vilka situationer kan vi hitta på där vi kan räva?

Lästips

Läs mer om att ”räva” och ”uggla” i Strategier för tidig kommunikation – en liten skrift från Region Uppsala om att stötta tidig kommunikation.

Fler språkstimulerande strategier hittar ni i Elviras bok: Språkstimulera mera!

ashby_bok_750.jpg

 

prova_180.jpgDen här artikeln är öppen för alla

Den här artikeln är öppen för alla besökare under en begränsad period. Är du inte medlem men vill ta del av allt som finns på Förskoleforum?

Beställ ett abonnemang till din förskola >>

Prova Förskoleforum kostnadsfritt i två månader >>