Backa Förskola
Backa förskola är en kommunal förskola i Ystads kommun. Här har ett projekt kring träd pågått sedan augusti 2022. Det är ett projekt som förenar kunskap om naturen med estetiska uttryckssätt och där kunskapen inom båda områdena fördjupats, samtidigt som pedagogerna har utvecklat sin kompetens kring projekterande arbetssätt.
Text: Sanne Björklund
Foto: Backa förskola
Backa förskola är en kommunal förskola i Ystads kommun. Här har ett projekt kring träd pågått sedan augusti 2022. Det är ett projekt som förenar kunskap om naturen med estetiska uttryckssätt och där kunskapen inom båda områdena fördjupats, samtidigt som pedagogerna har utvecklat sin kompetens kring projekterande arbetssätt.
Förskolans rektor Maida Micheletti introducerade idén om ett gemensamt projekt för hela förskolan. Efter att alla pedagogerna varit på studiebesök på förskolan Trollet, en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Kalmar, blev de intresserade av att prova på ett gemensamt projekt och utforskande.
Att det blev just träd beror på att de under besöket på Trollet blev inspirerade av deras gemensamma projekt, deras nyfikenhetsfrågor, reflektionsväggar och pedagogiska miljöer. Rektor Maida Micheletti berättar:
– Ibland för att kunna lära sig något nytt, kan man göra som barnen gör och härma dem som redan har utvecklat en förmåga.
Maida berättar vidare att det här med att ha ett gemensamt projekt också är ett sätt att fördjupa arbetet med ett projekterande förhållningssätt och arbetssätt på förskolan. Hon ser flera fördelar med ett sådant arbetssätt då det innebär att barnens delaktighet tas på största allvar eftersom man undersöker det som de är nyfikna på.
Dessutom kan man få syn på progressionen i barnens förändrade kunnande och lärande inom läroplanens alla områden, eftersom ett projekterande arbete medför långa processer som ofta varar ett år eller mer. På så vis finns det möjlighet att arbeta med hela förskolans läroplan genom projektet.
Estetiska uttryckssätt
När Backa förskola startade upp sitt projekt kring träd, pågick en gemensam kurs kring estetiska uttryckssätt i Ystads kommun. Satsningen på kompetensutveckling kring estetiska uttryckssätt hade börjat ett år tidigare och var ett gemensamt beslut av alla de kommunala rektorerna.
De två ateljéristorna Karin och Aurora Bergmark anlitades till uppdraget och de har nu under tre års tid genomfört kurserna. Syftet är att all pedagogisk personal på förskolorna ska få kunskaper kring olika estetiska uttryckssätt och projekterande förhållningssätt.
Kursen är uppdelad på sju tillfällen under läsåret. Vid de olika tillfällena träffas pedagogerna i workshopar med fokus på olika estetiska uttryckssätt. Det kan till exempel handla om att teckna, måla, skapa med lera eller att bygga tredimensionellt. Pedagogerna får också kunskap om hur man tar hand om de olika materialen på bästa sätt.
Kursen ger pedagogerna också inspiration kring hur man kan ge barn möjlighet att använda olika uttryckssätt för att utforska sina funderingar kring olika fenomen, och hur det kan kommuniceras till barn och vuxna på förskolan.
Reflektionsvägg för barn och pedagoger
På alla avdelningar på Backa förskola använder man sig av reflektionsväggar. Där dokumenteras delar av de pågående projekten för att skapa möjlighet att följa projektets process.
Syftet med reflektionsväggen är att hålla projektet levande under hela förskoledagen och att ge barnen möjlighet att reflektera kring det de har erfarit. Reflektionsväggen ger barnen möjlighet att fantisera kring det pågående projektet och väcka nya nyfikenhetsfrågor tillsammans med barn och vuxna omkring sig.
På några avdelningar har man valt att skapa två olika reflektionsväggar, en där pedagogerna följer processen i projektet och en där barnen kan fantisera och reflektera över sina erfarenheter genom det som barnen själv varit med och dokumenterat.
Barnens reflektionsväggar är tänkta att vara mer interaktiva för att de ska kunna leka med projektens olika processer och skeenden.
En mångfald av kunskap och projekt
I flera av avdelningarnas projekt har barnen tillsammans med pedagogerna tagit reda på fakta om träden och sedan jämfört träden med sitt eget sätt att leva. Barnen har också uppmuntrats att tillsammans i gruppen, med barn och pedagoger, komma med egna hypoteser kring olika fenomen. Syftet med det är att barnen ska känna att de också kan vara med och producera kunskap med hjälp av lek, fantasi och olika uttryckssätt.
Det gemensamma projektet startade som ett projekt kring träd men har sedan dess tagit olika vändningar utifrån barnens olika intressen. Flera avdelningar har intresserat sig för olika sorters träd, medan andra intresserat sig för specifika delar så som trädets rötter eller hål i trädet. Trädets livscykel och årstiderna har också ingått i några projekt, samt djur som lever nära träden såsom myror, ekorrar och spindlar.
Några berättelser från projektet
Ekorren
På avdelningen Villekulla går barn i åldern 1–3 år och där har projektet just nu landat i ett intresse för ekorren. Utanför fönstret har barnen ofta sett en ekorre som de blivit nyfikna på. På väggen sitter teckningar av barnens berättelser om ekorren. Förskollärare Linda Andersson berättar att de för närvarande arbetar med att utveckla barnens tecknande med koppling till projektet.
Tecknade är ett prioriterat uttryckssätt under det här läsåret då pedagogerna tagit del av fortbildning kring hur de kan arbeta med tecknande tillsammans med barnen, och också få syn på barnens progression i det.
Svampar
På avdelningen Saltkråkan sitter några barn tillsammans med en av pedagogerna på mattan framför en stor projektorduk. De tittar på foton på aktiviteter från föregående vecka. Några barn var inte med vid den veckans aktiviteter, men med hjälp av fotona och projektorn kan de tillsammans återbesöka aktiviteterna.
Barnen som var med vid aktiviteterna berättar vad de gjorde och pedagogerna stöttar och lägger till förtydliganden. Fotona på väggen visar när de tillsammans skördade svampen som de odlat på avdelningen, hur de stekte den och smakade på den. På den här avdelningen började barnen först intressera sig för spindelnät som de hittade vid träden men sedan svängde projektet in i svamparnas värld.
När barnen i efterhand utforskar svamparna med olika estetiska uttryckssätt får de syn på likheter mellan spindelnätens form och svamphattarnas undersida. Överallt på avdelningen finns spår av barnens skapande av både spindelnät och svampar. Där finns också böcker, naturmaterial och pedagogisk dokumentation uppsatt för att skapa sammanhang kring barnens olika utforskande.
Björken
Kajsa Kavat är en så kallad uteavdelning. Där använder man sig av naturen som en resurs för undersökande och utforskande under hela dagen. De har också tillgång till lärmiljöer inomhus och de arbetar ständigt med att utveckla dessa utifrån barnens intressen, årstiderna och projektens fokus. De olika lärmiljöerna är tillgängliga för barnen från morgon till kväll och närheten till naturen uppmuntrar barnen till mycket fysisk aktivitet.
Pedagogerna berättar att de upplever att den fysiska aktiviteten stärker barnens psykiska och fysiska hälsa. På Kajsa Kavat har trädet björk och särskilt dess rötter hamnat i fokus för projektet. De har funderat kring frågor som: Hur kan björkarna stå kvar när det blåser? Hur ser rötterna ut? Vilka djur lever vid rötterna? Vilka olika sorters rötter finns?
Reflektionsplatsen visar på olika delar av projektet och är en plats där barnen kan fortsätta att leka och utforska utifrån projektets fokus.
