Bodafors Västra förskola

Bodafors är en tätort i Nässjö kommun med 3 500 invånare och här ligger Bodafors Västra förskola. Den är centralt placerad vid Parkskolan med gångavstånd till skogen, lekparker, pulkabacke, bibliotek, återvinningsstation och Emåns ekomuseum. Dessa platser besöker förskolan kontinuerligt genom promenader eller med sina ellådcyklar.

Text: Lotte Mjöberg

Foto: Bodafors Västra förskola

På Bodafors Västra förskola går för närvarande 17 barn i två undervisningsgrupper: en äldre och en yngre grupp. Det finns fyra personal. Förskolläraren heter Marika Pettersson, utbildad sedan 2006. Hon är även en av tre SKUA-utvecklare i Nässjö kommun som handleder 450 medarbetare i SKUA. Det står för Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Viktig satsning på SKUA

SKUA är en satsning som startade 2020. Då blev Nässjö kommun utvald som en av många kommuner som fick riktade insatser av Skolverket, som skulle stötta nyanlända barn i deras språkutveckling. Denna satsning gynnar alla barn och gäller från förskolan och upp till vuxenskolan.

Marika lyfter högläsningens betydelse för alla barns språkutveckling:

– Vi arbetar systematiskt med dialogisk läsning i mindre undervisningsgrupper där vi kopplar fler aktiviteter till högläsningen, vilket skapar en röd tråd för barnen och som gynnar deras språk och kunskapsutveckling.

– Vi läser litteraturen på ett förändrat sätt. Vi gör det tillsammans med barnen, vi går bokpromenader, vi samtalar om bilderna, vi lyssnar in, vi utformar språkrika miljöer som utmanar barns samspel och kommunikation utifrån litteraturen, vi väljer autentiska frågor till barnen som öppnar upp till flera samtal. Våra nya kunskaper stärker vårt arbete med demokrati då vi vet att samtalet är förskolans viktigaste redskap. Det är tillfällen då barn får möjlighet att uttrycka sig, bli lyssnad på, utveckla sitt tänkande och bli respekterade för det som de uttrycker.

Högläsningen är väl förberedd och man utgår från olika genre av litteratur i förskolans eget bibliotek och i det kommunala bibliotek som pedagogerna har gott samarbete med. Marika säger:

– Vi väljer litteratur och genre utifrån olika perspektiv intill läroplanens intentioner: utifrån vårt projekt, utifrån förmågor/kunskaper vi vill ge barn möjligheter att utvecklas i, utifrån behov och utifrån vårt barns intresse. Vi pedagoger förbereder oss innan vi startar upp den dialogiska läsningen, litteraturen ska utmana barnen, vi läser igenom litteraturen flera gånger vilket vi aldrig har gjort tidigare på vår planeringstid, vi skapar konkret material. Vi går igenom orden i texten och väljer ut några ord: fokusord som finns tillgängliga att prova och omprövas i våra miljöer, i undervisning som finns med under och efter läsningen. Fokusorden skapar gemensamt engagemang i hela vår barngrupp och mellan oss i arbetslaget.

Före, under och efter läsningen

Pedagogerna förbereder sig innan de startar upp. Under läsningen använder de sedan sitt konkreta material, letar synonymer till ord. Autentiska frågor stimulera till att söka svar tillsammans och de har olika lässtrategier beroende på vilken ålder de har framför sig:

– Vi använder fler röst- och tonlägen i dag och vi lägger stor vikt på samtalen. Efter läsningen är vi i de miljöer, materialet vi har skapat tillsammans, vi återberättar sagan ibland med ett annat slut, vi upplever fokusorden i olika aktiviteter där skriftspråket får stort utrymme. Vi är väl medvetna om vårt ansvar i att närvara i det som sker.

I detta arbete är vårdnadshavare delaktiga genom dagliga samtal, dokumentationer, biblioteket i hallen samt dramatiseringar man arbetat med. I sista vårdnadshavarmötet blev vårdnadshavare huvudpersonerna i en saga genom greenscreen som barnen på förskolan fick se. Vårdnadshavare fick också skapa sitt självporträtt, som har blivit en mötesplats på förskolan och givit tillfällen till många värdefulla samtal.

Mångfald i Bodafors

Många vårdnadshavare pendlar till Nässjö för arbete. Orten har stor mångfald och förskolan ligger i ett socioekonomiskt utsatt område. Marika förklarar:

– Vårt gemensamma utvecklingsarbete SKUA, handlar om vårt förhållningssätt, en professionell inställning och attityd i vårt bemötande av människor vi möter varje dag i vår utbildning. Vi planerar med högre medvetenhet för meningsfulla och begripliga möten med en genuin nyfikenhet, en medveten närvaro där vi lyssnar, ger tid, och större utrymme för alla ryggsäckar/berättelser att samlas kring. Detta är ett arbete som vi arbetar med i vårt gemensamma utvecklingsområde, demokrati för förskolebarn. Vi använder just nu Maria Heimer och Ann Pihlgrens bok och frågeställningar: Demokrati för förskolebarn: undervisning i åtta nyckelkompetenser (Studentlitteratur, 2021). Våra flerspråkiga familjer har större inflytande och delaktighet i deras barns utbildning i dag i hela vårt område, det är några av många goda effekter det har gett oss kollegialt.

– När vi får besök eller när en vikarie arbetar hos oss vill de gärna höra vad vi heter och ofta glömmer de att fråga oss pedagoger. Våra barn uppmärksamma detta och säger du glömde fråga Ammi och Sabha. När frågan uppstår om hur många vi är i dag, är det alla som ingår när vi räknar. Vi-känslan är så betydelsefull, en känsla som vi vill tro skapar en god självkänsla och identitet!

I den dialogiska läsningen med förskolan yngsta barn, har man fördjupat arbetet med dokumentation och reflektioner:

– Vi vet att kroppsspråk är den största delen av kommunikationen. Vi är närvarande och benämner barns upptäcker, deras handlingar vilket vi vet ökar varje barns ordrikedom. I vårt arbete har vi och barnen blivit ögonöppnare för deras vårdnadshavare vilket vi upplever när vi delar med oss av vårt arbete med våra gemensamma reflektioner. När det yngsta barnet får med sig en dokumentation hem att samtala kring på sitt eget sätt, får vi tillbaka något värdefullt att samtala och utforma miljöer tillsammans med barnen på förskolan. Det betyder så mycket för alla barns identitetsutveckling.

”Skulle vi vilja vara barn på vår förskola?”

Nässjö kommuns förskolors gemensamma vision är: ”Allas lika värde i en lustfylld läromiljö”.

– Våra värdeord i vår utbildning som finns med i vår röda tråd och som påverkar allas rätt till en god utbildning är: glädje, inflytande, delaktighet och demokrati. Frågeställningen som vi ofta ställer oss lyder: ”skulle vi vilja vara barn på vår förskola?”. Vi reflekterar kontinuerligt med ett holistiskt synsätt om att förändra mindre och förbättra mer.

Förskolan har funnits sedan januari 2011. Först låg den i en del av vårdcentralens lokaler men sedan 1,5 år huserar den i den så kallade ”Gula villan” Parkskolan gård. Förskolegården ligger på baksidan med variation av mötesplatser, trädgårdsland, eldstad, en scen, en kiosk. Det ger många tillfällen att samtala om det som sker på skolgården, där syskon och andra elever går.

Marika avslöjar spännande planer framöver:

– Just nu planeras och ritas en ny förskola […] en storförskola för de tre kommunala förskolorna i Bodafors. Det var först tänkt att den skulle vara klar under 2025 men det har blivit uppskjutet ett år. Slutet av 2026 är det nu som gäller och det ska verkligen bli spännande.

Förskolan är planerad för sex avdelningar inomhus och en sjunde avdelning som till största delen håller till utomhus. Allt är i ett enda plan. Sammanlagt handlar det om cirka 144 barn som kommer att gå där och minst 30 anställda. Det blir en storförskola med nytt perspektiv då gården ska erbjuda olika zoner: den trygga zonen, den rörelseinriktade, den vidlyftiga zonen samt den vilda och självständiga zonen.

Tips från Bodafors Västra förskola

I SKUA-arbetet använder förskolorna i Nässjö kommun sig av Anniqa Sandell Rings bok Mångfaldens förskola (Studentlitteratur, 2021). Förskollärare Marika Pettersson förklarar:

– Författaren sammankopplar begreppen stöttning, höga förväntningar, interaktion och vardagsspråk och kunskapsutvecklande med barns språkutveckling. Dessa begrepp har vi förankrat i vår utbildning vilket har stärkt vår samsyn om vårt uppdrag och relationer mellan alla människor i vår utbildning. Att utgå från litteratur och Anniqas begrepp över tid och i mindre undervisningsgrupper har stärkt vår gruppdynamik, vår nyfikenhet av varandras arbete, glädjen som är en av de viktigaste delarna i barns lärande och utveckling, barns motivation av att vilja delta och berätta sitt perspektiv och sin sanning. Det är inte längre vi pedagoger som skapar vår sanning. Vi arbetar i mindre grupper under hela dagen både inomhus och utomhus. Något vi ofta pratar om är att vi alla ska hålla i många år, och vår struktur kopplar vi till hållbar utveckling.

Så här använder vi Förskoleforum

Tillgängligheten ger oss viktig kompetensutveckling i vår undervisning, vårt språk och kunskapsutvecklande arbetssätt, arbetet med litteracitet, högläsning, vårt gemensamma utvecklingsområde och demokratiarbete. Förskoleforums innehåll blir en gemensam grund att reflektera kring vårt förhållningssätt, uppdraget och vår samsyn i arbetslaget, vår organisation, och blir ett underlag för vårt kollegiala lärande.