Skerruds förskola

På Skerruds förskola är sagorna i fokus. Det utvecklar barnens språk och intresse för det skrivna ordet.

Av: Angelica Berg

Förra läsåret började Skerruds förskola i Vänersborg att lägga större vikt vid högläsning.

– Den reviderade läroplanen lyfter ju högläsning så vi bestämde oss för att utgå från sagor med fokus på återberättande, kommunikation och också arbeta med övriga läroplansmål med utgångspunkt i böcker, berättar Marika Falk, förskollärare.

Hennes avdelning började arbeta med boken Gruffalon. Det blev ett större projekt än planerat.

– Vi valde boken för att vi inspirerats av ett annat Gruffalo-projekt. Barnen fastnade verkligen för Gruffalon och engagemanget smittade av sig på hela förskolan.

De fortsatte sedan med boken Vem ser Dim? av Maria Nilsson Thore. Den handlar bland annat om känslor.

– Vårt årshjul inleds med normer och värden så därför valde vi just den boken. Vi diskuterade om barnen skulle få vara med och bestämma vilken bok vi skulle jobba med. Deras intresse ska ju genomsyra det vi gör. Men när vi pedagoger är engagerade så smittar det av sig på barnen och därför visste vi att vi kunde skapa ett intresse oavsett bok.

Kopplar högläsning till andra ämnen

Högläsningen kopplas också till andra ämnen i årshjulet, såsom naturvetenskap, matematik, teknik och språk. Pedagogerna arbetar tematiskt.

– Det blir väldigt speciellt när vi använder böcker så mycket för att jobba med andra ämnen. Vi skapade till exempel superhörselmaskiner när vi jobbade teknik. Barnen delades in i mindre grupper och alla grupper gjorde varsin maskin.

De jobbar även mycket med skapande utifrån böckerna. Barnen har bland annat skapat olika världar av olika material. De har dessutom lekt sagan och återskapat bokens känsla genom lek, dans och rörelser.

– Barnen ska möta olika uttrycksformer för att komma in i sagan på olika sätt. Vi pedagoger dramatiserar också olika karaktärer, till exempel kommer den påhittade karaktären vargen Rut på besök titt som tätt. Även Gruffalon hälsar på nu och då.

Sagor i lärmiljöerna

I lärmiljöerna möter barnen rekvisita från böcker och sagor. Syftet är att de ska kunna utforska sagor under hela dagen.

– Vi har flera klassiska sagor som barnen gillar såsom De tre små grisarna, Guldlock och Sagan om den lilla gumman. Rekvisitan finns alltid framme och är väldigt uppskattad. Vi ser att barnen själva tar fram materialet, leker sagan och återberättar den för varandra. Det är ett sätt att träna på att lyssna på varandra.

De yngre barnen

De yngre barnen på förskolan har arbetat med månadens saga, däribland Sagan om vanten och Bockarna Bruse. De jobbar med bilderna, innehållet och leker sagan.

– De skapar också rekvisita som barnen kan använda i leken. De har bland annat lekt att de är djuren som hoppar in i vanten. När de jobbat med Bockarna Bruse har barnen arbetat med teknik och byggt hållfasta broar. De har varit ute i naturen, gått på stockar och utforskat vad som är stabilt genom kroppen.

Skapat ett förskolebibliotek

För att underlätta läsningen hemma har pedagogerna skapat ett förskolebibliotek. Där kan föräldrarna låna med sig böcker hem.

– Det är ett jättebra komplement att kunna låna böcker från oss om man inte har möjlighet att åka till biblioteket så ofta. Vi brukar prata om läsning under utvecklingssamtal och vi har en läsande föräldragrupp.

Ökat intresset för sagor

Arbetet med sagor har ökat intresset för böcker och berättande. Pedagogerna märker att barnen utvecklar sitt språk, vill veta mer och har också ett ökat intresse för den skrivna texten.

– Vi ser att barnen gärna sitter och läser tillsammans. Det stärker språket och även den sociala kompetensen. I böckerna finns ett tydligt innehåll att samlas kring och det skapar en gemenskap.

En anledning till att projektet med högläsning blivit väldigt lyckat är pedagogernas engagemang, tror Marika Falk.

– Det gäller att våga gå in i det lekfulla tillsammans med barnen. Sagan finns ju redan där så man behöver inte göra så mycket. Det är bara att plocka det som finns i sagan till undervisningen. Man behöver heller inte göra det så svårt utan bara läsa boken några gånger och sen se hur man kan gå vidare tillsammans med barnen.