Hammarens förskola

Hammarens förskola i Ånge har två avdelningar: en för barn 1–3 år och en för barn 3–5 år. Läs om deras hållbara arbetssätt, när det gäller förskolans värdegrund, normer, barnens inflytande och delaktighet samt tillgängliga lärmiljöer oavsett olikheter.

Av: Lotte Mjöberg.

Förskolan består av två avdelningar som finns i samma byggnad som skola, fritids, förskoleklass och bibliotek:

– Det gör att vi på ett enkelt sätt kan ha samarbete med exempelvis förskoleklass och skola. Vi finns på landet i en liten ort som heter Torpshammar där vi har nära till skog och natur, säger Anne Nordlander, förskollärare på förskolan.

På Hammarens förskola vill man att förskolan ska vara tillgänglig för alla barn oavsett olikheter. Utifrån ett projekt de deltagit i, har de haft ett samarbete med SPSM. Förskolan har även fått ta del av deras värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Det använder de fortfarande, och håller levande, i verksamheten. 

Empatiskt ledarskap ger trygghet

– Vi använder oss även av ett empatiskt ledarskap så att vi får barnens förtroende och en bra kontakt som leder till ett utvecklande och tryggt samspel i barngruppen. Vi handleder barnen i konflikter, ingen blir syndabock och inget offer. Alla blir bekräftade och lyssnade på, man har rätt att känna alla känslor, säger Anne.

– Vi kan se att barnen löser konflikter mer själva genom att de uttrycker sig mer verbalt. Vi hör att sättet vi pratar med barnen på, går ner i barngruppen. Sedan bemöter de varandra på samma sätt. Exempelvis ”Jag vill inte att du tar bilen, men du kan få den när jag är klar”. 

– Vi arbetar med barns integritet utifrån barnkonventionen, stärker barnen i rättigheten till sin egen kropp och ger dem modet att säga ifrån. Förtydligande av en lek, exempelvis ”kom alla mina kycklingar”, har visat sig betydelsefull för många av barnen när de får en förförståelse av leken, fortsätter Anne Nordlander.

Bilder och tecken viktiga i lärmiljöerna

Pedagogerna vill att alla barn oavsett olikheter ska få delaktighet och inflytande i verksamheten. Vidare att den sociala och fysiska lärmiljön ska vara tillgänglig och anpassad för alla barns lärande och utveckling.

Lärmiljöerna har därför tydliggjorts genom visuell förstärkning, d.v.s. med bilder på olika sätt. Ett exempel är det mycket tydliga dagsschemat. Det ger barnen en uppfattning om var på dagen de är. De kan själva gå och titta att till exempel efter lunchen ska de gå ut. 

De har även bilder på aktiviteter som barnen kan peka på. Det kan vara att barn inte har språket och kan då på så vis ändå förmedla vad de vill göra och har därmed chans att påverka sin dag på förskolan. Lådor med saker i tydliggörs även med en bild av det som finns i. 

För att ytterligare förstärka, arbetar de med tecken som stöd i alla situationer. Tecken som stöd och bilder har varit en stor framgång och hjälpt många gånger när språket inte funnits. Barnet kan ha sagt något som pedagogerna inte riktigt förstått, och sedan tagit till tecken som stöd. Pedagogerna kan då kommunicera samt hjälpa barnet att sätta ord på det den ville säga. 

Det bästa med att arbeta här

Det bästa med att arbeta på just Hammarens förskola, är enligt pedagogerna det fina och öppna arbetsklimatet. De hjälper varandra över avdelningarna. De utvecklas tillsammans och lär av varandra, har en gemensam samsyn, reflekterar mycket över deras arbetsmiljö och tar itu med saker redan på ett tidigt stadium:

– Det systematiska kvalitetsarbetet är väl utvecklat. Vi analyserar, reflekterar och utvärderar för att behålla både förhållningssätt och tillgängligheten i förskolan. 

– Slutligen vi har en mycket uppskattad rektor som ger oss förutsättningar så att vi kan utveckla vårt arbete.

Tips från Hammarens förskola

• Det är viktigt för oss att få ta del av barnens tankar och önskningar i vår planering av verksamheten. Därför använder vi oss av barnråd kontinuerligt. Barnen har möjlighet att göra sin röst hörd och möjlighet till delaktighet och kan påverka sin vardag. 
• Vi använder oss av en ljudstege som finns i varje rum. Den visar tydligt våra olika röstlägen och vi kan konkret visa barnen vart på stegen som är lämpligast att befinna sig. Att pratrösten är skönare än den höga rösten för våra öron.
• Vi tycker det är viktigt att alla barn blir sedda. Gnom att vi har samling alla dagar där vi sätter upp barnens foton på väggen, uppmärksammar vi alla barn oavsett om man är närvarande eller inte. Vi sätter även upp de barn som är lediga och säger att vi saknar dem. 
• I våra lärmiljöer finns kort uppsatta där det tydligt beskriver hur många man får vara vid varje aktivitet. Exempelvis en bild på fyra smileys visar att det är fyra personer som kan vara vid den aktiviteten och då är leken full. Barnen uttrycker sig därmed att leken är full istället för ”du får inte vara med”, vilket motverkar ett utanförskap. Vi kan även lägga till och ta bort smileys beroende på situationen. 
• Vi har läst boken ”Empatiskt ledarskap – samspel i barngruppen”, av Karolina Olsson Newman, och valt att använda oss av detta förhållningssätt. Vi kan verkligen rekommendera denna bok. 

Så använder vi Förskoleforum

• Vi använder oss av tips och idéer på aktiviteter som vi kan göra med barnen.
• När vi har planeringskvällar diskuterar vi artiklar om olika områden som tas upp på Förskoleforum, som kränkningar, jämställdhet m.m.
• Vi läser även individuellt och tar till oss tips och idéer kring Förskoleforums forskningsbaserade artiklar om ämnen som vi behöver utvecklas i.