Ute året om
Duggregn, snålblåst och iskallt? Kanske en anledning att gå in …? Inte för förskolläraren Anna Thoresson. Hon är utepedagog på en traditionell förskola.
Anna Thoresson tar emot förskolans olika barngrupper utomhus för att visa upp naturens magi. Hon jobbar på Frida förskola i Vänersborg och är en av Sveriges få utepedagoger som arbetar på en traditionell förskola. Anna Thoresson jämför sitt jobb med en ateljerista, hon är en form av extrapedagog men i stället för att fokusera på skapade ligger hennes fokus på naturen.
– Jag mår själv bäst utomhus – precis som många barn. En hel del barn kommer bättre till sin rätt när de får vara ute, där det finns mer plats att röra sig, säger hon.
Tillsammans med förskolans ledning har hon skräddarsytt tjänsten och nu har hon jobbat i 15 år på samma förskola, varav 8 år som utepedagog. Hon stortrivs.
– Ofta hittar du mig i leriga gummistövlar och varma kläder i trädgårdslandet. Tillsammans med barnen utforskar jag kroppens möte med naturen, undersöker maskar, odlar potatis eller plaskar i vattenpölar.
Först fanns tankar på att skapa en ren utegrupp på förskolan men den skrotades snart.
– Vi vill ge alla barn på vår förskola möjlighet till en rik utevistelse, säger hon.
Knyta ihop inne och ute
Anna Thoresson tar emot två barngrupper per dag och de tillbringar största delen av tiden på förskolans gård.
– Vi har en fantastisk utemiljö, med vild natur, stora gräsmattor att springa på och dessutom odlingsmöjligheter.
I sin roll som utomhuspedagog har hon skapat undervisningsmiljöer i det fria. Här finns chans att gräva mask, att plantera och skörda och att undersöka och utforska.
– Jag försöker också knyta ihop inne och ute. Om barnen jobbar med färg och form inne på avdelningen kanske vi letar färger i naturen, eller skapar egna färger av det naturen erbjuder.
”Inga dåliga väder”
Hon ser hela förskolegården som en ”gigantisk naturruta”, där de har en yta av vild skog för att se och utforska naturens växlingar och odlingsbäddar där de odlar potatis, bärbuskar, perenna blommor och rabarber.
– Det är en utmaning att odla på en förskola, eftersom vi stänger tre veckor varje sommar och har svårt med bevattning. Men vi odlar det som funkar och potatis är en trotjänare. Potatis är också tacksamt att odla med de yngre barnen. Man lägger ner en potatis och sedan gräver man upp flera.
Ett annat aber är att förskolan har många sniglar som smaskar i sig det mesta.
– Men det är också spännande – och barnen älskar det. Det skapar också frågor och funderingar kring vem som ”äger” grödorna. Är det människan eller djuren?
Det som skördas på förskolan går att arbeta med på olika sätt.
– Vi kan rita av, plocka och smaka. Frön går att spara och i vissa fall också att smaka på.
Finns det dåliga väder?
– Nej, jag tycker att alla väder har sin charm. Jag har bra kläder, fryser aldrig och trivs bäst ute. Blåsiga dagar gör vi pås-drakar av plastpåsar och snöre och låter dem fladdra i vinden. Då får barnen känna vindens kraft i sin kropp. Ibland kopplar vi leksaksbilar till pås-drakarna och ser dem dra iväg, det är ett kul sätt att se vindens hastighet.
– Regn är världens bästa förskoleväder. Då gör vi vattenbanor eller hoppar i vattenpölar. Snöar det plockar vi fram skidorna.
Men trots sin passion för att vara ute värnar Anna Thoresson lite extra för barnen som hellre är inne.
– Vi försöker alltid att ha bra lånekläder, för det finns barn som fryser i sina egna. Vi är lyhörda för hur utevistelsen upplevs för barnen och om vi märker att någon är för kall och fryser ser vi till att hen kan gå in med en pedagog. Det finns en noggrann omsorg om barnen så att de håller sig varma och torra. Det ska inte upplevas som en straffkommendering att vara ute, säger hon.