Grävlingens förskola

Grävlingens förskola ligger i ett lugnt och barnvänligt villaområde. En stor del av vår pedagogiska verksamhet sker utomhus i vår skog som ligger precis vid vår förskola. Vi har även en stor gård som gränsar mot skogen.

Grävlingen är en av tre förskolor i samma förskoleenhet. Vi samarbetar en hel del mellan förskolorna.

Vi har ett eget kök som serverar oss vällagad husmanskost med färska grönsaker varje dag. Föräldrar är alltid välkomna på besök för att vara med under en dag och ta del av vår vardag.

Det är viktigt att vi har roligt tillsammans och därför ägnar vi mycket tid åt lärande genom lek. Leken är grunden för allt lärande och har därför en central plats i det dagliga arbetet på vår förskola. Samspelet i leken ger möjlighet för utveckling och lärande.

En förskola med litteraturprofil

Under 2011 blev Grävlingen en litteraturprofilerad förskola vilket innebär att vi aktivt uppmuntrar till läsning varje dag, att barnen har god tillgång till böcker och att de får omsätta sina läsupplevelser i den fria leken samt i uttrycksformer som bild, musik och drama.

Vi ser till att böcker blir synliga och tillgängliga för barnen. Vi har god kontakt med biblioteket i kommunen som har gjort en stor satsning på bokpåsar och bokpuffar (temapåsar).

Samarbetet mellan förskolan och biblioteket syftar till att barn, personal och föräldrar ska få tillgång till litteratur och till olika metoder för att ta del av böcker. Vi ser även till att föräldrarna får en god inblick i vår målsättning med arbetet med barnlitteratur.

Värdegrunden

Arbetet med värdegrunden är en annan viktig del av vår vardag. Vi använder oss av något vi kallar för Kompissolen. Det är ett verktyg där barnen själva får skapa texten på strålarna, som talar om hur vi ska uppträda mot varandra och hur vi kan hjälpa varandra. På några avdelningar har vi kompisarna Snick och Snack som tillsammans med barnen pratar om hjälpsamhet och hur man ska bete sig i naturen.

Vi tycker att det är viktigt att ge barnen utrymme att lyssna och tala och arbetar därför ofta i smågrupper. Vi har utformat vår miljö så att barnen själva kan dela sig i mindre grupper.

Vår förskoleenhet har en talpedagog knuten till oss. Tillsammans med en talpedagog från Resurscentrum driver hon ett projekt för att öka medvetenheten och kunskapen om barns tidiga språkutveckling. De utbildar ”språkpiloter” i vår enhet, som sitter i nätverksträffar där de diskuterar hur enheten ska driva på och stimulera barns språkutveckling.

Genustänkande i vardagen

Vi påbörjade vårt genusarbete hösten 2010 med att träffa en jämställdhetskonsult. En pedagog från varje avdelning blev genusansvarig. Vi arbetade med olika teateräventyr med barnen och hade diskussioner kring genus.

Nu har vi en ansvarig genuspedagog som tillsammans med två andra genuspedagoger i enheten träffas och diskuterar hur arbetet ska gå vidare. En gång i månaden lyfter vi en genusfråga på morgonmötet, och de andra avdelningarna tar med sig frågan till sina arbetslag för att arbeta vidare med den. Efter en månad återkopplar vi och ser hur de har arbetat och diskuterat kring frågan. Därefter tar vi upp en ny fråga så att vi får in ett genustänkande som genomsyrar vår dagliga verksamhet, såväl i vårt bemötande som när det gäller våra miljöer och vår dokumentation.

Tema om jaget

Under hösten 2011 började 5-åringarna på förskolan ett temaarbete om ”jaget” där de iakttog sig själva. Barnen fick se på sig själva och berätta om hur de ser ut, sina känslor och sina familjer. De ritade av sig själva i naturlig storlek på papper och färgglade kropp och kläder.

Varje barn har också sytt en docka som föreställer honom/henne. Dockorna fick följa med barnen hem över en helg. Föräldrarna tog foton på vad barnen deras och ”lilla-jag” gjorde tillsammans, vilket blev mycket populärt bland både barn och föräldrar. Med hjälp av sina foton berättade sedan barnen för kamraterna på avdelningen vad de gjort under helgen.

Kvalitetshjulet

En del i vårt systematiska kvalitetsarbete är vårt ”kvalitetshjul” som vi arbetat fram tillsammans.

Det är ett dokument där man anger:

• Aktivitet/Tema/Utvecklingsområde
• Mål ur lokala arbetsplanen/annat
• Hur gör vi? Vad? Vem ansvarar?
• Utvärdering, reflektion
• Hur går vi vidare?
• Vi noterar även vilka delar ur läroplanen som vi tillämpar när det gäller normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande eller förskola/hem.

Kvalitetshjulet är till stor hjälp till exempel i samband med utvärderingen. Det gör att det blir enkelt att se vad man har gjort tillsammans med barnen under terminen. Det är även lätt att se om det finns vissa områden som man behöver jobba mer med.