Anna Hellberg Björklund

Anna
Hellberg Björklund

Leg. psykolog, specialist i pedagogisk psykologi

Anna Hellberg Björklund är legitimerad psykolog och specialist i pedagogisk psykologi med inriktning förskolepsykologi. Anna har arbetat som psykolog inom förskolan sedan 2011, både i större och mindre kommuner. Hon har också arbetat på Rädda Barnen som utbildare i traumamedveten omsorg.

Anna är numera verksam i sitt eget företag med handledning av pedagoger, specialpedagoger och psykologer inom förskola. Hon föreläser och utbildar inom sitt område samt skriver böcker, artiklar och översätter litteratur för förskolepersonal.

Ett område som Anna inriktat sig särskilt på är hur förskolan kan stödja barn som upplever kris och trauma. Andra områden som hon ofta skriver och föreläser om är lek, föräldrasamverkan, explosivt beteende, anknytning och introduktion samt relationer i förskolan.

Här på Förskoleforum svarar Anna på dina frågor om allt som rör psykologi i förskolan.

Frågor & svar

Hej Anna!

Kan 5-åringar ha vad vi vuxna kallar för kontrollbehov?

Tack på förhand för svar!

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej Anna!

Finns det någon forskning på om det är bra att väcka ett barn efter 30 minuters sovvila mitt på dagen? På vår förskola skulle vi vilja sätta en gräns att barnen inte får väckas förrän efter 45 minuter, men vi vill gärna ha någon forskning att luta oss emot.

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej!

På förskolan där jag arbetar hade vi förra året några pojkar som var väldigt nyfikna på varandra. De tog på, visade och nuddade varandra med sina snoppar och var jätteglada. De låg i en koja och ”chillade” som de uttryckte det. De var spralliga och fnissiga och berättade med spänning för oss pedagoger om vad de gjort.

När föräldrarna till ett av barnen fick kännedom detta blev de mycket upprörda och menade att deras pojke blivit kränkt och skulle få men av det som hänt. Vi från förskolan förklarade att pojken varit glad och nyfiken och högst delaktig i situationen. Ingen hade blivit kränkt.
 
Vi gav föräldrarna material att läsa om barns sexualitet, men de stod ändå fast vid sin uppfattning och var mycket tydliga med att lekar som dessa absolut inte får ske på en förskola.

Det fick till följd att vi pratade med barnen om att man ska ha kläderna på sig när man är på förskolan och att man går ensam på toaletten när man ska kissa. Vi skambelade ingen utan pratade med barnen om att det är naturligt. Vi frågade också berörd pojke om hur han kände det utifrån vad de utforskat. Han svarade att ”det är spännande med snoppar, men jag vill inte göra så mer, för pappa blir så arg hemma, du får inte berätta för mamma och pappa”.

Jag som pedagog blev osäker och sökte mer information om barns sexualitet, men tyvärr finns det inte så mycket om den naturliga sexualiteten. I stället hamnar man lätt i informationsflödet som rör övergrepp och sexualitet.

Tacksam för råd hur man kan hantera den här typen av situationer!

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Vi har en tvåårigt barn på vår avdelning som drar kompisar i håret så stora tussar lossnar. Går fram till de yngre barnen och knuffar eller brottar omkull dem. Många av de små barnen är rädda för just detta barn. Vi jobbar med att avstyra och inte ge uppmärksamhet på det dåliga beteendet utan tröstar de barn som blivit utsatta och tar det andra barnet för att gör någon annan aktivitet.

Vi uppmärksammar barnets positiva handlingar men ändå flyger barnet på de andra kompisarna. Även hemma hos sina vårdnadshavare testar detta barn att göra negativa saker. Drar sin storasyster i håret, häller ut mjölk, kastar saker på tv:n o.s.v. Vi är i kontakt med specialpedagog och vårdnadshavare. Hur ska vi jobba vidare med detta barn?

Tacksam för svar!

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Tvillingar på samma avdelning, hur skapar vi de bästa förutsättningarna för dem? Tillsammans eller i olika grupper?

Tack på förhand för svar!

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Jag läste en intressant artikel här på Förskoleforum, Byta avdelning - trygga övergångar.

På den förskola jag arbetar på ska vi till hösten göra om våra fem avdelningar som i dagsläget är 1–5 år, till två yngre o tre äldre avdelningar. All personal och avdelning bryts upp och i den mån det går ska ingen personal jobba på den avdelning de gör i dagsläget. Vi har precis fått information om våra nya arbetslag och alla är verkligen uppbragta.

Vårdnadshavarna vet ännu inget om detta men kommer snart att få veta. Hur får man föräldrar och barn trygga i detta? Barnen kan få helt nya pedagoger och ny avdelning, det är nästan som övergång från avdelning till avdelning. Rekommenderar du ändå checklistan som du presenterade i filmen? En del saker i checklistan fungerar inte i för oss i nuläget, känner jag. Visst kan vi besöka ”rätt” avdelning som barnen ska gå på i höst men det är ju inte ”rätt” pedagoger som jobbar där just nu utan de är ju på sina respektive avdelningar i dagsläget. Vi kommer hela våren hinna bonda med barnen utomhus så det förhoppningsvis blir en bra övergång.

Vi önskar tips till bra övergång för både barn personal och vårdnadshavare. Tack på förhand!

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej Anna!

Jag har läst en hel del om forskning kring introduktion i förskolan. Ser även här på Förskoleforum att det finns artiklar om övergång till skolan från förskolan. Men finns det någon forskning, artiklar eller liknande kring övergången mellan yngre- och äldrebarnsavdelningen i förskolan?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hejsan!

På min avdelning har vi en pojke, 5 år, som kissar på sig om dagarna. Periodvis fungerar det bra både på förskolan och hemma, men sedan kommer problemet tillbaka. Vi har dialog och samarbete med hemmet och nu känner både vi och vårdnadshavare att vi provat allt.

Pojken är utredd och det finns inga fysiska orsaker. Vi upplever det som ett ointresse från hans sida. Han bryr sig inte om att han kissar ner sig och ibland sätter vårdnadshavarna blöja på honom när de inte finner annan utväg. Vid dessa tillfällen bajsar han också i blöjan och det händer inte om han enbart har kalsongerna på.

Han är en glad framåt kille annars som har ett stort driv och mycket kompisar. Vi hittar inget mönster i detta och både vi och vårdnadshavarna känner att vi försökt allt. Hur går vi vidare och hur kan vi hjälpa och stötta?

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!

Hej!

Inom förskolan finns många gånger utmaningar med utåtagerande barn. Det är lätt att de blyga och inåtvända barnen glöms bort. Min fråga är: går det redan att i förskolan se tecken på vem som är naturligt blyg eller lider av social fobi? Om det går – vilka tecken hör till vilken kategori och hur kan vi pedagoger se/märka skillnad?

Mvh /Förskollärare

Du måste logga in eller bli medlem för att läsa svaret!