Visuella strategier – att ritprata i förskolan
Ritprat och visuella strategier brukar vanligtvis rekommenderas som stöd för enskilda barn, ofta barn med diagnoser inom NPF. I Burlövs kommun möter vi ett annat sätt att se på saken: ritprat är en inkluderande samtalsmetod som är positiv för samtliga barn i gruppen.
Det som tidigare främst använts som en ”en-till-en”-metod för barn med NPF-diagnos ville de nu introducera som en samtalsmetod som är till nytta för alla barn i gruppen.
Fortbildningen Visuella strategier – att ritprata i förskolan
– Vi utvecklade fortbildningen "Visuella strategier – att ritprata i förskolan", som vi i dag har erbjudit pedagoger i förskolan i närmare tre år. Totalt rör det sig om cirka 50 pedagoger som gått fortbildningen. Vi har även erbjudit en återträff följande termin där vi utvärderat, delat med oss av goda exempel och lyft barnens effekter, berättar Pia.
Upplägget består av tre tillfällen. Teori varvas med praktik, och deltagarna får även ta del av bakgrunden: hur sociala berättelser och seriesamtal grundades av Carol Grey och om vikten av visuellt stöd och tydliggörande pedagogik som ursprungligen kommer från TEACCH, North Carolina.
Mellan varje träff är det tänkt att deltagarna testar de verktyg de fått med sig. Deltagarna får sedan dela med sig av sina erfarenheter sinsemellan och på så vis växer allas repertoar av enkla och tydliga sätt att ritprata och använda visuella strategier i undervisning och vardagliga situationer.
– Vi har velat att fortbildningen ska ske i det lilla sammanhanget med ca 10 deltagare. Det är bra om man är flera från samma arbetsplats. Är man dessutom flera från samma arbetslag är det ytterligare en bonus. Vissa rektorer väljer att skicka mixade yrkesgrupper, andra skickar förskollärare. Det är olika utifrån behov och förutsättningar. Vi vill att det ska vara kvalitet på fortbildningen och att den ska vara tillgänglig för all personal. Förändringsarbete måste få lov att tid, säger Tina.
Måste man vara bra på att rita för att kunna använda ritprat?
Tina bekräftar att frågan kommer upp ibland, men menar att tvärtom att det är ”bra att inte vara för bra”, för annars finns risken att man fastnar i detaljer och gör för avancerade teckningar. Fokus riskerar att flyttas från själva samtalet och barnens koncentration, och intresse för ämnet kan svikta.
– På fortbildningens första tillfälle börjar vi med att pröva att göra enkla teckningar, och vi visar förebilder som man kan ta hjälp av. Enkla streckgubbar i rörelse, eller hur ögonbryn kan ritas för att visa känsloläget arg till exempel.
– Vi visar också exempelvis tankebubblor och pratbubblor: att man kan lära barnen att en tankebubbla betyder att man tänker något och en pratbubbla betyder att man säger något. Vi försöker också ge deltagarna stort utrymme att samtala med varandra, lyfta svårigheter och positiva exempel. De får även möjlighet att dela med sig av bilder, implementering och erfarenheter, säger Pia.
Introducera ritpratande i en positiv situation
Vid första tillfället går specialpedagogerna också igenom hur det är bäst att introducera metoden i barngruppen. Pia och Tina betonar att det är viktigt att starta ritpratandet i en positiv situation, där man ritpratar kring något roligt eller spännande för att skapa kontakt och en bra stämning kring ritprat.
Det är inte lämpligt att börja med en konfliktsituation, utan det kan komma senare, när barnen har förstått samtalsmetoden. Fokus på ritprat och visuella strategier bör generellt ha ett positivt syfte, som stöd att förtydliga kommunikation och språk.
Fler exempel på visuellt stöd
Andra förskolor arbetar med bilder i Widget Online där de skapar mallar, skriver ut, delar och översätter bildstödsmaterialet för olika syften. Ytterligare exempel på visuellt stöd är:
- Kommunikationskartor används för att förtydliga ett tema med bild och text alternativt vad som finns tillgängligt i en lek- och lärmiljö inne eller ute. Om barnen inte kan eller vågar säga har de möjligheten att kommunicera genom att pekprata. De barn som intresserar sig för bokstäver kopplar ihop ljud, ord och bild.
- Sekvensbilder används för att förtydliga ett förlopp. Dessa används främst vid rutinsituationer såsom påklädning, måltid och toalettbesök.
- Vid undervisning i större grupp används bildstöd där barnen gör egna val genom att sätta upp sitt foto vid den valda undervisningssituationen.
- Guideböcker med foto och text används som förberedelse inför övergång till F-klass. Någon har använt sig av VR-promenader tillsammans med barnen. Dessa guider har även uppskattats av vårdnadshavarna.
Det som ritas blir en bro till språket
Många barn möter det svenska språket för första gången i förskolan, och för flera av dem har ritprat visat sig vara en väg för att närma sig språket. Första steget kan vara att ta en penna och med den rita vad de tänker, känner eller är intresserade av.
– Ritprat tillför positiv energi på gruppnivå och verkar som ett språkutvecklande arbetssätt. Det har blivit en samtalsmetod som stärker och ökar barnens aktörskap i undervisningssituationer. Pedagogen ska vara responsiv i förhållande till sin barngrupp i syfte att göra barnen delaktiga och nyfikna på lärandet. Barn har olika styrkor och behov vilket ibland är svårt att förhålla sig till när undervisning sker i större grupp. Visuella strategier och ritprat ger fler barn bättre förutsättningar att uppleva känsla av sammanhang utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (KASAM), vilket känns hälsofrämjande och värdefullt.
Relationsskapande
– Med ritprat och visuella strategier sker det även ett relationsskapande där fler barn möts upp i sin språkliga förmåga. Även de tysta barnen svarar bättre an då det inte är enbart fokus på orden utan också på det visuella. Vissa barn är mer intresserade av bokstavsljuden och det skrivna ordet och vill veta mer om det. Vår erfarenhet säger att fler barn känner delaktighet och motivation att agera i planerad och spontan undervisning då de även ges möjlighet att ”förstå med ögonen”, säger Pia.
– Vi har hört från föräldrar som berättar att deras barn sagt ”Mamma, kan du rita i stället så jag förstår vad det är du menar”. Det är ju en önskan om ett tydliggörande från barnets sida, ett sätt för barnet att uttrycka att ”jag har ett behov som jag vet att du kan uppfylla om du gör så här”, fortsätter Tina.
Referenslista
Andersson, B: Sociala berättelser och seriesamtal Tryckservice i Ängelholm. AB 2001.
Reuterswärd, M., Jahn, Cajsa & Edfelt, D. (2024). Samtalsmetoder i förskolan. Natur & Kultur.
Edfelt, D m.fl. (2019). Tydliggörande pedagogik i förskolan. Natur & Kultur.
Pilesjö, M. (2016). Hur kommer vi igång med kommunikationskartan. SPSM.
Lundkvist, G (2003). När tålamodsburken rinner över – om att ritprata. Almqvist & Wiksell AB.
Heide, Eva-Lotta (2019). Bättre samspel med socialt bildstöd. Studentlitteratur.
Foto: Ulrika Glaser
