16 avdelningar och 300 barn – så funkar det

Publicerat

Rönneholms förskola i Malmö är en av Sveriges största förskolor. Nära och tillitsfullt ledarskap, smart organisering, god föräldrasamverkan, motiverade pedagoger och kollegialt lärande är nycklar till en väl fungerande utbildning.

Författare

När huset stod klart skulle tre befintliga förskolor flytta in och tillsammans bilda en helt ny förskola. Det moderna trevåningshuset i tegel och vit puts erbjuder bland annat flera ateljéer, rum för rörelse, sovloft och en stor takterrass. Anette Åkesson, biträdande rektor, var med redan på projekteringsstadiet. 

– Det finns såklart fortfarande spår av att vi var tre olika enheter som slogs ihop och flyttade in i en gemensam byggnad. Vi har gjort en resa tillsammans för att nå dit där vi är i dag.  

Några pedagoger har lämnat och andra finns kvar. 

– För oss är det viktigt att de personer vi anställer ska vilja jobba på en stor förskola, det måste vara ett medvetet val. Är man osäker så börjar vi med en provanställning så att båda parter kan känna sig för. En tät dialog med den som är ny är jätteviktig. Det brukar visa sig att merparten tycker att det är helt fantastiskt att jobba här, säger Anette Åkesson. 

En av de senast anställda är förskollärare Emma Ring. 

– Vi var några stycken som började ungefär samtidigt och jag tycker att vi har fått jättestort utrymme. Det var faktiskt oväntat enkelt att komma in som ny och få vara en positiv influens i den kultur som finns här.  

– Jag har jobbat i mindre verksamheter tidigare, och jämfört med dem tycker jag inte att det finns särskilda problem här bara för att det är en stor förskola. De saker som föräldrar är oroliga för här är samma saker som föräldrar är oroliga för på en mindre förskola.   

Några medarbetare på Rönneholms förskola.
Anna Maria Rosén, Anette Åkesson, Diana Yaneth Guengue Guerrero och Emma Ring är 4 av cirka 55 medarbetare på Rönneholms förskola. 

Nära samverkan med vårdnadshavare är grundläggande 

Förskolans 16 avdelningar, eller hemvister som de kallas på Rönneholms förskola, är indelade i kluster. Ett kluster innehåller tre hemvister. Det innebär att barn och vårdnadshavare skapar nära relationer med de cirka tio pedagoger som jobbar på just det klustret där barnet går.  

– Föräldrarna upplever inte förskolan som så stor, för det är samma personer de träffar varje dag. Vid sjukdomsperioder kan det hända att vi lånar pedagoger från andra kluster och då kan de undra vad det är för en vikarie, men då är det någon från ett annat kluster som barnet känner igen från huset och gården. Det skapar en trygghet för både barn och vårdnadshavare, berättar Anette Åkesson.

Alla vårdnadshavare erbjuds en visning av huset som förste förskollärare och biträdande rektor håller i. Redan i det mötet etableras kontakten med förskolans ledningsgrupp, vilket är viktigt för framtida samverkan med familjerna. Dessutom får alla vårdnadshavare ett gemensamt inskolningsmaterial där upplägget med likadana frågor gör att alla möts på ungefär samma sätt.  

– Det är viktigt att man som vårdnadshavare kommer hit, får lära känna oss, ser hur det fungerar. Sedan är det klart att man kan vara kritisk också, det hjälper ju oss att utveckla vår verksamhet, säger Anna Maria Rosén som arbetar som förste förskollärare.  

Under ett helt läsår satsade ledningen lite extra på just kommunikation med vårdnadshavare. Personalen fick fortbildning och möjlighet att diskutera vad man bör dela med vårdnadshavare och på vilka sätt man gör det bäst. Är det något som skaver så är som regel både biträdande rektor och arbetslaget med vid samtalen. 

– Vi har alltid ingången ”Vad behöver du för att ditt barn ska bli tryggt?”. Grunden i relationen byggs redan vid inskolningssamtalen, de är superviktiga. Visningarna av huset tar vi som är förste förskollärare och biträdande eftersom vi känner att om vi får den kontakten med vårdnadshavarna direkt så blir det inte så laddat att ta kontakt med oss senare om det skulle vara något.   

– Jag brukar säga till vårdnadshavarna att de är en viktig del i vårt systematiska kvalitetsarbete och att om inte de berättar vad som är fel så har vi ingen möjlighet att rätta till det, säger Anette Åkesson.

Det lilla i det stora – en vägledande princip 

På Rönneholms förskola arbetar cirka 55 personer. Två förste förskollärare och två biträdande rektorer finns på plats varje dag, och de har varsin halva av huset som sitt ansvarsområde, även om samarbetet är nära, flexibelt och kompletterande. En gång i månaden träffas hemvisterna i ett klustermöte. För de tio pedagoger som tillhör varje kluster blir det lite som ett ”mini-apt”. Där kan frågor lyftas i det mindre sammanhanget, och om det är något som är av intresse för alla på förskolan kan frågan tas vidare till hela husets arbetsplatsträff. Nyligen har man också infört ett veckomöte varje måndag för kort information och avstämning med förskollärarna. 

– Vi vill värna om det lilla i det stora, och tänka smart kring vilka frågor som lyfts i vilket sammanhang. Pedagogerna ska känna att deras input är viktig, inte att det är ledningen som stakar ut en enda väg som alla ska gå. Vi måste låta förskollärarna få utrymme att vara de pedagogiska ledarna, säger Anette Åkesson.

Diana Yaneth Guengue Guerrero, är förskollärare och har arbetat på Rönneholms förskola i tre år. Hon ser flera vinster med den tydliga organisationen: 

– Det går från att man samarbetar i det lilla, kring de barn som tillhör ens hemvist, till klustret, till hela förskolan. Jag personligen har verkligen gjort en resa, från en känsla av stress och att försöka greppa hela huset, till att jag nu har landat i hur vi ska samarbeta.  

En annan fördel med att vara många pedagoger är att verksamheten är mindre sårbar vid frånvaro. Dessutom finns det alltid två personer från förskoleförvaltningens bemanningsteam i tjänst på förskolan. Anette Åkesson., som också har erfarenhet av mindre enheter, ser att när det gäller bemanning har den stora förskolan klara fördelar jämfört med mindre.  

– Oavsett om det är tio, femton personer frånvarande så är det inte samma utmaning att bemanna, vi kan alltid lösa det. På en mindre enhet blir det mycket mer sårbart. Visst kan vi uppleva att det kan bli jobbigt, men det är inte lika stressigt. Jag ser en kollegialitet kring detta också, att de flesta är väldigt tjänstvilliga om det behövs stöttning på en annan avdelning. 

Hur får alla plats? Är gården bra nog? Finns det utrymme för olika aktiviteter? 

Under senare år har flera kommuner valt att satsa på stora förskolor. En forskare som har studerat storförskolor är Annika Manni vid Umeå universitet. Hon har sett att det finns risk att utemiljöerna på stora enheter försämras: gårdarna kan bli mer sterila, sakna biologisk mångfald och löst material som kottar, pinnar och jord. Gräs kan ersättas av gummi, och uppväxta träd och buskar saknas. Dessutom kan det pedagogiska förhållningssättet påverkas, genom att personalen upplever att barnen behöver övervakas och räknas in i större utsträckning är på mindre enheter. 

De negativa resultaten från forskningen stämmer inte med hur det är på Rönneholm, även om somliga saker känns igen. 

– När vi startade förskolan provade vi att dela in gården i zoner, men det har vi lämnat. Det blir svårt om man ska ställa en pedagog vid en viss plats, och låsa fast den i en zon. Det lärde vi oss den hårda vägen, berättar Anette Åkesson. 

På Rönneholms förskola är den totala gårdsytan 7000 kvadratmeter, och snart kommer ytterligare 2000 kvadratmeter att adderas till förskolans område. Dessutom ligger förskolan i en av Malmös parker, med massor av spännande material att hämta hem till förskolegården, vilket barnen gärna gör. Gården erbjuder också en mindre avskild del för de allra yngsta barnen, utomhusateljé och en del som kallas den lugna trädgården. Några av pedagogerna som gått en odlingskurs och personalen i köket ser till så att odlingslådorna används.   

Barnen har byggt en koja på gården.
Från den omgivande Rönneholmsparken hämtar barnen hem naturmaterial till förskolans gård. 

– Att vi har en utetoalett för både barn och vuxna är också väldigt praktiskt, liksom att förskolan har flera entréer. Det är ju ofta vid övergångssituationer som stress uppstår, och tack vare förskolans utformning har vi goda möjligheter att undvika krockar, konflikter och otrygghet. Alla kluster är dessutom inte ute samtidigt, säger Anna Maria Rosén.

– På varje hemvist finns flera rum där barnen kan ägna sig åt olika aktiviteter och undervisning, och vi har dessutom gemensamma bokningsbara rum som pedagogerna också använder, som vår takterrass, olika ateljéer och ett stort rörelserum. 

Den omgivande parken, stranden, havet och närheten till flera museer fungerar som en förlängning av förskolan. Det är enkelt att packa lunchen och ta sig till en plats som man vill besöka. Förskolans tema ”Vi är Malmö” har också bidragit till att barnen får chans att upptäcka och känna sig delaktiga i hela staden.  

Adisa Avdic är anställd som pedagog med inriktning förskola, och har ett särskilt ansvar för att se till att förskolans sex lådcyklar används flitigt. Cykelturerna bidrar till att flera barn ofta befinner sig på helt andra ställen i staden än på förskolan. 

– Vi har några kollegor som inte cyklar, och då går jag in och tar rollen som ”cykelpedagog”, och förstärker de pedagoger som ska cykla ut med barnen. De flesta älskar att åka iväg och vi har så nära till flera museer, Ribersborgsstranden och andra fina platser.    

Förskolläraren visar en av lådcyklarna som ofta används för att skjutsa barnen till olika ställen.
Adisa Avdic är van att cykla med barn och kollegor till olika platser i Malmö. 

Fortbildning och kollegialt lärande skapar gemenskap  

En fördel med stora förskolor, som bland annat lyfts fram av Skolverket, är möjligheten att skapa goda förutsättningar för fortbildning. På Rönneholm finns flera möjligheter att dela och utveckla kunskaper tillsammans. 

– Tre av fyra fredagar träffar alla förskollärare våra två förste förskollärare under en timme i det vi kallar förskollärarforum. Där lär vi känna varandra, pratar om vad vi jobbar med, vilka styrkor vi har och vad vi behöver stöttning i, säger Emma Ring. 

Forumen ger pedagogerna tillfälle att fördjupa sina gemensamma utvecklingsområden, just nu är fokus på språk och lärmiljöer. 

– Ibland har vi praktiska, kreativa workshopar, som i dag då vi har jobbat med måleri. Barnskötarna får ta del av ungefär samma innehåll som förskollärarna, men lite komprimerat, då de har sina forum var fjärde vecka, säger Anna Maria Rosén.

Ledningen på förskolan menar att det är viktigt att medarbetarna får möjlighet att träffas, och uppmuntrar tvärgrupper och nya konstellationer för kollegialt lärande.   

– I vårt arbete med lärmiljöerna har man kunnat hitta kollegor som tycker att samma saker är roliga som man själv tycker – det leder till mer inspiration och större utbyte. Jag kan verkligen se hur betydelsefullt det är att mötas i det kreativa, där alla skratt och samtal bidrar till en vi-känsla och en avslappnad stämning, säger Anna Maria Rosén. 

Bild på ett collage med klister och penslar.
Det stora personalrummet används ibland för kreativa workshops för pedagogerna under ledning av ateljérista och förste förskollärare Anna Maria Rosén.  

Vill du veta mer om det pedagogiska arbetet på Rönneholms förskola, eller komma i kontakt med dem? Läs vidare i artikeln Månadens förskola: Rönneholm.