Boktips: Glädjen i att förstå
Språket är nyckeln till kommunikation med andra människor och till en plats i samhället. Glädjen i att förstå – språk- och textarbete med barn ger konkreta exempel på hur förskolan genom språkarbete kan bidra till att ge barn en demokratisk grundsyn och rusta dem för att göra sina röster hörda genom hela livet.
Hur kan pedagoger på ett jämställt och demokratiskt sätt ge barn möjlighet att genom språket förstå världen? Och hur kan vi ge dem redskap att även samtala om och reflektera över hur en framtida värld skulle kunna se annorlunda ut än den vi lever i nu?
Så kallad critcal literacy är en av nycklarna till likvärdighet och demokrati, menar Kerstin Bergöö och Karin Jönsson, som länge forskat och undervisat om barns möten med olika former av texter.
De yngsta barnens läsning och skrivande behöver inte handla om att barnen läser och skriver på egen hand, påtalar de:
– Vår utgångspunkt är att skrivandet framför allt handlar om att formulera sina tankar och att också små barn kan göra det. I de flesta fall handlar det om att förskolläraren eller läraren läser högt och att barnen då ”läser med öronen”. Genom att på så sätt få delta i skriftspråkande på allvar kring ett viktigt innehåll tillsammans med andra kan också mycket små barn utveckla sitt läsande och skrivande.
Det demokratiska perspektivet
Boken Glädjen i att förstå – språk- och textarbete med barn lyfter fram en aspekt som ofta får alltför lite fokus i arbetet med yngre barn, nämligen ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor.
Texter är ju egentligen aldrig neutrala, påtalar Kerstin Bergöö och Karin Jönsson:
– Kärnan i ett demokratiskt och kritiskt språkarbete är att barnen får möjlighet att undersöka texter av alla de olika slag som omger dem, med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa: Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?
Om skriftspråk i läroplanen
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap. Lpfö 18, s. 14.
– Att förskolan numera har ett uttalat uppdrag att arbeta med skriftspråklighet innebär inte att man ska ta över ett traditionellt bokstavsarbete från skolan. Förskolan ska arbeta med texter av olika slag och i sammanhang som väcker barnens intresse och är meningsfulla för dem, säger Kerstin Bergöö och Karin Jönsson.
Många sorters texter och uttrycksformer
Med yngre barn kan det vara bra att börja ett arbete i frågor som ligger barnen nära och låta dem gestalta sina tankar eller en händelse i konstnärlig form, framhåller de båda författarna.
– Det kan vara en bild, ett bygge, ett foto, ett collage, en video eller i skrift. Att sedan prata om det man gör eller gjort kan vara ett sätt att göra det tydligt för barnen hur de tänker om något.
Genom praktiska exempel diskuterar författarna i boken hur förskolans och de tidiga skolårens språk-, kunskaps-, identitets- och demokratiuppdrag kan hållas samman som ett och samma uppdrag. Målet är att ge alla barn tillträde till ett skriftspråkligt medborgarskap där de vill, kan och vågar uttrycka sina åsikter.
Boken har just kommit i en ny upplaga som är uppdaterad utifrån aktuell forskning och nya styrdokument.
Illustration: Pixabay.com.