Förskolan som startade bokförlag

Publicerat

På en förskola i Kumla startades ett bokförlag, av barnen själva. Projektet utforskar hur man kan jobba med böcker på andra sätt än att läsa och skriva. Den här artikeln berättar hur arbetet gick till och ger tips på hur du kan starta bokförlag på din förskola.

Författare

Fjärilens bokförlag föddes på en förskola i Kumla. Tre böcker, skrivna och illustrerade av barnen själva, publicerades.

Inspirationen till bokprojektet fick pedagogerna från boken Nyckelkompetenser i förskolan. Tio demokratiska undervisningsexempel (Maria Heimer och Ann S. Pihlgren, Studentlitteratur, 2022). Där finns ett kapitel som handlar om hur en bok blir till och hur man kan jobba med böcker på fler sätt än att ”bara” skriva en berättelse: 

Det här tematiska projektet kommer att handla om att utforska symboler, bokstäver och skrivande med litterära genrer som berättande texter, faktatexter, fiction och poesi i huvudfokus. På så sätt läggs nyfikenheten på litteratur, symboler och bokstäver och inte på att barnet ska känna att det ska kunna forma bokstäver och skriva texter.

Läroplanens mål

Kapitlet tar upp frågor som: Vad är ett förlag, hur ser förlagets logotype ut, vilka yrken finns på ett förlag, hur ser ett förlagshus ut, vad är en bokrecension, m.m. 

Alla dessa frågor väckte nya tankar hos pedagogerna om hur ett bokprojekt kan startas upp och passade väl med målen i förskolans läroplan, Lpfö 2018 reviderad 2025, om att ge barn rätt förutsättningar att utveckla ett intresse för litteratur, böcker och det skrivna ordet.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

  • Intresse för litteratur, berättelser, bilder och texter samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa.

  • Intresse för bokstäver och för att lära sig läsa samt förståelse för hur skriftspråk och symboler kan användas för att förmedla budskap.

Bokprojektets början

Bokprojektet började med att pedagogerna på en samling, pratade med barnen, som var mellan 3 och 5 år gamla, om hur en bok blir till. De funderade tillsammans på vilka olika personer, yrken och kompetenser som behövs för att skapa en bok och vilka olika sorters böcker det finns. Detta blev både ett sätt att introducera nya ord som illustratör, författare, förlag, logotype och att få en större förståelse för hela processen.

De fortsatte samtala om var och hur en bok produceras och vad det är för skillnad på en sagobok och en faktabok. Sedan fick barnen frågan om de själva ville vara med och skapa böcker, och det ville de.

Namn och logotype

Bokförlagets logotype
Fjärilens bokförlag

Innan arbetet med själva berättelserna tog fart, skulle det bestämmas vad deras bokförlag skulle heta. Barnen kom med flera olika förslag. Sedan fick alla barn rösta på det namn de tyckte passade bäst. Det namn som slutligen fick flest röster, var Fjärilens bokförlag.

Nästa fråga att ta sig an var hur förlagets logotype skulle se ut och som skulle finnas på böckerna, så att det syns att det är just Fjärilens bokförlag som gett ut dessa böcker. 

De kom då på en idé att alla barn skulle måla varsin fjäril och sedan sätta ihop dessa i en ring. På så sätt skulle logotypen av fjärilar bli en symbol som representerade alla barn i gruppen och alla barn fick känna sig inkluderade.

Alla barn fick först måla sin egen fjäril på ett papper med kritor och färgpennor. Sedan tog de hjälp av appen Keynote som finns på förskolans surfplattor. De tog foto på teckningarna med surfplattan och lade in fotona i Keynote.

Det finns en smidig funktion i appen där man enkelt kan ta bort bakgrunden och på så sätt frilägga den målade fjärilen. Sedan kan man justera bilden till önskad storlek och flytta runt den som man vill. Barnen minskade ner storleken på alla fjärilar och placerade dem i en ring med bokförlagets namn i mitten. Barnen skapade en gemensam logotype som de var mycket stolta över.

Förlagets namnförslag.
Barnens olika namnförslag.

Text och bilder

Sedan var det äntligen dags för förlagets författare och illustratörer att skapa böcker. I det här steget delades barngruppen in i tre grupper där varje grupp tillsammans skapade en gemensam berättelse. 

Alla barn i gruppen fick komma på karaktärer som de ville ha med och när de sedan skrev texten skulle alla gruppens karaktärer vävas in. Det blev en hel del kompromissande och funderande för att få ihop allas önskemål, vilket ledde till spännande samtal, och till slut fick varje grupp till varsin berättelse.

Barnen fick sedan måla sina egna karaktärer och även skapa andra bilder som behövdes för att illustrera berättelsen. Allt detta målades på papper precis som fjärilarna, för att sedan fotas av. De använde Keynote för att frilägga alla bilder, justera dem till rätt storlek, kopiera bilder om de skulle vara med på flera olika sidor i berättelsen och även spegelvända bilder om till exempel en traktor skulle köra åt andra hållet på en sida.

På detta sätt kunde barnen komponera ihop bilder så att de illustrerade varje textavsnitt i boken på det sätt de önskade. När bilderna var färdiga skrevs också texten in. I Keynote kan texten skrivas in antingen via tangentbord, eller genom att barnen får diktera texten via mikrofonen så att den skrivs in.

Utdrag ur en av böckerna.
Utdrag ur en av böckerna.

Laddade för boksläpp

När det närmade sig färdiga böcker, sattes det upp en skylt i hallen till alla vårdnadshavare. På skylten stod det: ”Snart släpps nya böcker på Fjärilens bokförlag. Håll utkik!” 

Detta skapade förväntan hos både barn och vuxna. När böckerna sedan var färdiga med bild och text på plats, skrevs böckerna ut på papper och sattes upp i hallen. De tre böckernas titlar blev: Grillfesten, Den guldiga racerbilen och Drakens lyckodag.

Alla böcker hade nu en fin framsida med titel, förlagets logotype och namn på författare och illustratörer. Barnen hade boksläpp och fick med sig ett eget exemplar hem för att kunna visa och läsa för nära och kära. Barnen var mycket stolta över sina böcker.

Det fanns också exemplar av böckerna på avdelningen så att barnen kunde sitta och bläddra i dem och barnen satt ofta och läste dem både själva och tillsammans.

För att även göra dessa böcker digitalt läsbara läste pedagogerna in texten och skapade länkar på varje sida så att barnen kunde bläddra fram och tillbaka i boken. Det gjorde pedagogerna i Keynote. Barnen kunde sitta och lyssna på sin egen berättelse och även projicera upp boken om fler ville se bilderna samtidigt. Det blev ytterligare ett sätt att göra böckerna tillgängliga.

Böckerna levde vidare

För att ytterligare sprida och förverkliga böckerna för barnen, fick elever i den anslutande skolan läsa böckerna. Det var både roligt och lite pirrigt.

Efter att böckerna blev färdiga och projektet avslutat, såg pedagogerna hur barnens intresse för att skriva berättelser fortsatte. Barnen hade fått grepp om en berättelses uppbyggnad med en tydlig början, händelse/dilemma och lösning/slut.

Projektet fortsatte även att lämna spår på andra sätt i verksamheten. En dag såg pedagogerna att barnen placerat alla gosedjur i en ring och de hörde dem prata om vilka som fick vara kvar och vilka som fick gå därifrån. Pedagogernas första tanke var att de skulle behöva ingripa i leken, men sedan stannade de upp och lyssnade lite till. 

Det visade sig att dessa gosedjur hade skrivit egna bokmanus och nu var de hos förlaget och fick antingen sina texter godkända för utgivning eller sina texter refuserade. Det var ytterligare en sak som barnen snappat upp i projektet. Det stämmer med Lpfö 18, reviderad 2025: "Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld".

De barn som fick möjligheten att delta i projektet har fått med sig mycket kunskaper om både hur böcker blir till och vilka olika yrkesgrupper och personer som behövs för produktionen. Dessutom har de ju faktiskt fått sina egna böcker publicerade på ett förlag.

Tips om du vill testa detta i din barngrupp

Läs kapitlet "En bok blir till i boken" i Nyckelkompetenser i förskolan. Tio demokratiska undervisningsexempel (Maria Heimer och Ann S. Pihlgren, Studentlitteratur, 2022).

Vill du höra och se hur boken Grillfesten blev så kan du se ett filmklipp här.

Bra att tänka på om man använder Keynote:

  • Om ni vill frilägga barnens teckningar blir det bäst om bakgrunden är vit och bilderna tydligt målade.

  • När ni ska frilägga en teckning lägger ni först till fotot via gem-symbolen och klickar sedan en gång på bilden. Då får ni fram en meny där man klickar på "Ta bort bakgrund".

  • För att kopiera karaktären klickar ni en gång på bilden och väljer "Kopiera" i menyn och sedan "Klistra in". Klickar ni två gånger kan ni beskära bilden.

  • För att spegelvända en bild så markerar ni först bilden. Sedan klickar ni på penseln och väljer meny "Ordna". Där finns alternativen "vända bilden", "rotera" och "ändra", om den ska vara framför/ovanpå eller bakom/under andra bilder.

  • Om ni vill rita direkt i appen väljer ni gem-symbolen och teckning.

  • Om ni vill ha en annan bakgrund i boken, går det enkelt att ändra till en annan färg eller bild. Det gör ni genom att trycka på pensel-symbolen och välja "bakgrund".

  • Det finns också gott om instruktionsfilmer på YouTube om hur Keynote fungerar. Ett tips är  kontot "Mitt digiloga klassrum" som skapat flera kreativa instruktionsvideor. Dem hittar du här.