Svenshögs förskola

För många familjer som är nya i Sverige innebär förskolan ett viktigt möte med det svenska samhället. Månadens förskola är just en sådan förskola. Den ligger i ett socioekonomiskt utsatt upptagningsområde och majoriteten av barnen kommer från familjer med annat modersmål än svenska.

Av: Ulrika Glaser.

Barn, vårdnadshavare och även personal med olika bakgrund möts på Svenshögs förskola. En stark gemensam drivkraft har vuxit fram där alla strävar efter att utveckla barnens identitet, språkliga förmåga och framtidstro. Jeanette Meyer är rektor på förskolan sedan 2020 och har arbetat målmedvetet med det systematiska kvalitetsarbetet och det kompensatoriska uppdraget.

– Det kompensatoriska uppdraget är en drivkraft hos oss alla i ett område där det går att göra skillnad på riktigt. Det finns en omsorg och omtanke hos personalen om att vilja väl. Det finns barn hos oss som har behov av att stärka sin självbild och kommunikativa förmåga. Det finns skillnader i erfarenheter och upplevelser av anknytning, samspel, samt erfarenhet av att bli pratad eller lekt med. Vår målsättning är att visa att de visst är någon att räkna med.

Johanna Kratzer, förskollärare och en av tre arbetslagledare på förskolan fortsätter:

– Det kanske inte är så konstigt att vissa barn kommer hit utan att någon lekt tittut med dem för vi möter många vårdnadshavare som har olika synsätt och erfarenhet av barn och barndom. Vi har även vårdnadshavare som kommer från krig eller väntar på uppehållstillstånd. Har man sociala och ekonomiska svårigheter så tar ju detta mycket kraft, berättar Johanna Kratzer.

– Vi har tre fokusområden som vi alltid jobbar med: barns självbild, språk och kommunikation och lek och samspel. Dessa områden kan vi aldrig ge avkall på, eftersom de samspelar med varandra och är helt grundläggande för de förmågor som barnen behöver nu och i framtiden, berättar Jeanette Meyer.

Utvecklingsarbete i vardagen har gett kraft att utveckla verksamheten

Under 2020 initierades arbetet med att använda Före Bornholmsmodellen. Det startade med att all personal fick en uppstart och genomgång för att sedan arbeta med språksamlingar under en sexveckorsperiod. Numera är det ett arbete som pågår kontinuerligt under hela året. Modellen har modifierats för att även ska passa de yngsta barnen och barn med språklig sårbarhet. Arbetssättet var framgångsrikt och för ungefär tre år sedan föddes idén att använda arbetssättet för att implementera fler utvecklingsområden.  

– På Svenshögs förskola hamnade många barn i svårigheter och stödbehoven upplevdes omfattande av personalen. För att kunna möta dessa utmaningar så behövdes kompetenshöjande insatser gällande språkutvecklande arbetssätt och särskilda undervisningshandlingar. Det började med att vi fick syn på att vi hade olika förhållningssätt till barn i behov av särskilda undervisningshandlingar.

Det var tydligt att personalens olika synsätt både var kopplade till vilka resurser man hade själv och vilka kunskaper man fått tidigare genom sin utbildning. Vi behövde flytta fokus och rikta ficklampan mot oss själva och undersöka vad våra handlingar får för betydelse för barnens trygghet och utveckling, berättar Jeanette Meyer.

Ledningsgruppen bestämde sig för att utgå från SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) och deras tillgänglighetsmodell för likvärdig utbildning. Modellen är indelad i sex områden: samspel, utveckling, systematiskt kvalitetsarbete, rättigheter till lärande samt social-, pedagogisk- och fysisk lärmiljö. Till stödmaterialet finns bland annat filmer och kartläggningsfrågor för diskussion och reflektion. Svenshögs förskola har främst använt Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning i förskolan för inspiration.

Via SPSM:s tillgänglighetsmodell har Johanna Kratzer tillsammans med specialpedagog Pia Holmberg från centrala elevhälsan tagit fram egna kartläggningsfrågor (för social-, pedagogisk och fysisk lärmiljö) och anpassat dessa så att all personal har fått förutsättningar att förstå och ta till sig frågorna och materialet.  

– Det är verkligen ett utmärkt arbetssätt som egentligen aldrig kan bli fel. Tillgänglighets-modellens begrepp används kontinuerligt kopplat till det vi undersöker i vår egen verksamhet, det gör att kunskaperna fastnar. Även ny personal introduceras i arbetssättet som en viktig del i Svenshögs systematiska kvalitetsarbete. All personal tar del av liknande innehåll, med en viss twist, upprepande gånger vilket gör att begrepp och arbetssätt befästs. Att ha ett gemensamt målområde i fokus blir en naturlig del i arbetet och hos personalen som gynnar barnen, berättar Pia Holmberg.

Från början introducerades modellen för samtliga arbetslag i form av ett projekt, liknande Före Bornholmsmodellen, som varade i sex veckor. Men i dag har även detta projekt utvecklats till en framgångssaga i det systematiska kvalitetsarbetet.  

Gemensamt fokus i arbetslaget ger kraft och resultat

Hittills har ledningsgruppen valt olika teman varje termin som hela förskolan haft fokus på, som kommunikation, övergångar, lek och samspel, utelek och känsloreglering. Vilket tema som aktualiseras grundar sig i samtal med arbetslag, utvärderingar och ledningens analys. Vid starten av varje nytt tema får personalen ta del av en teoretisk fördjupning.

– Vi börjar med en introduktion till temat, och sedan får varje arbetslag välja ut ett enskilt barn som man tycker att det skulle vara intressant att följa. Sedan träffar arbetslaget mig och Pia för enskild handledning. Vi börjar alltid prata om barnens intressen och styrkor samt i vilka situationer barnet lyckas. Sedan går vi vidare med att titta på vilka behov som finns och vilka insatser som det behöver planeras för i undervisningen, kopplade till intressen och styrkor.

– Vid handledningen tar vi fram en plan för hur arbetslaget ska arbeta vidare. Efter arbetet med insatserna i sex veckor samlas arbetslagen på förskolan och berättar för varandra om vad man har stött på i arbetet och vilka effekter det fått hittills, framför allt för individen men också för hela gruppen, säger Johanna Kratzer.

Fördelen med detta upplägg är att det blir en avgränsning och hela arbetslaget kan hålla ett gemensamt fokus. Ibland är det barn i behov av särskilda undervisningshandlingar som väljs ut, och ibland väljer personalen att titta extra på de barn som kanske inte syns och hörs så mycket, och därför riskerar att ”glömmas bort”. Det är alltid arbetslaget som väljer vilket barn man vill utgå från.

Hela ledningsgruppen är överens om att de ser en ökad yrkesstolthet och arbetsglädje hos personalen då de upplever att det arbete de gör bidrar till att barnen får en mer likvärdig utbildning.

– Att få praktisera nya färdigheter i vardagen, varje dag, året runt, det är kompetensutveckling på riktigt.

Så platt som möjligt

Varje fredag träffas barnskötare för sig och förskollärare för sig i diskussionsgrupper. Innehållet väljs utifrån det systematiska kvalitetsarbetet och personalens utvärderingar. Huvudsyftet är att utveckla undervisning och bredda förståelsen bland annat för multimodala undervisningshandlingar. Allt för att barnen ska få möjlighet att vara aktörer i sitt eget lärande. Ibland gästas grupperna av specialinbjudna gäster, som till exempel när specialpedagog Pia Holmberg och psykolog Helena Westesson Bexéus höll i en särskild fortbildningsinsats riktad mot barnskötarna, men vanligen är det arbetslagsledarna som håller i pedagogiska fredagar.

– Vi försöker förankra forskning genom att vi knyter den till verksamheten på konkreta sätt. Sen får personalen en uppgift som ska utföras under veckan, och så samlas man igen för att diskutera innehållet. Jag försöker få till ett klimat där vi vågar tänka högt och finna lösningar tillsammans. Vi lyfter vilka utmaningar vi stött på och resonerar kring gemensamma lösningar på det som utmanar, vi bjuder på oss själva och peppar varandra att våga prova nytt.

– Så platt som möjligt vill vi ha det, fokus ska vara på förankring, att vara i det nära arbetet med barnen. Om det behövs kan vi applicera teoretiska perspektiv men det är på golvet, i praktiken det händer, det är där magin sker, säger Johanna Kratzer.

Förskolans systematiska kvalitetsarbete har också bidragit till en större känsla för att ”alla barn är allas barn”. Det visar sig inte minst ute på gården, då kollegorna har fått en ökad kännedom om varandras barn genom olika typer av tvärgrupper. En viktig kunskap för en likvärdig utbildning är när personalen har kännedom om barnens intressen, förmågor och utmaningar. Det syns bland annat genom att det pågår ett spontant utbyte av tankar och idéer vad gäller det pedagogiska arbetet: ”Du, jag blev så inspirerad när du berättade om ert arbete med femåringarna, jag skulle vilja prova hur det funkar med treåringarna på min avdelning”.

– Det finns helt klart en förståelse för att vi kan lösa utmaningar genom att titta på barnens styrkor och intressen. Att det ska vara meningsfulla och hanterbara sammanhang, främst för barnen men även för personalen. Personalen på Svenshög använder sig av mindre undervisningsgrupper eftersom man numera vet att det är mest gynnsamt för barnen. Barnen får större möjlighet till aktörskap och får möta tillgänglig personal som stöttar kommunikation, lek och samspel med responsiva undervisningshandlingar. Vi ser även en positiv effekt av barnens självbild och tillit till sin egen förmåga utifrån arbetet med SPSM:s tillgänglighetsmodell, berättar Pia Holmberg.

En förskola för framtiden

Avslutningsvis, Jeanette Meyer, hur ser dina tankar ut för de kommande tre åren?

– Jag tycker det är viktigt att förvalta det vi har och fortsätta med våra metoder för att implementera nya arbetssätt som utvecklar undervisningshandlingar men vissa saker behöver vi skruva lite på. Vi vet att vi behöver fördjupa vår kunskap och vidareutveckla våra undervisningshandlingar vi har för barns språkutveckling och barns möjlighet till aktörskap till exempel. Ju bättre rustade vi är, desto bättre kan vi klara de utmaningar som kommer med barnen som vi möter.

– Vårt utvecklingsarbete på förskolan går också hand i hand med det som sker på de kommunala förskolorna i kommunen med att öka det professionella kapitalet i våra förskolor genom att utveckla undervisning som multimodal handling, den lekresponsiva pedagogiska kompetensen i undervisningen, barns utveckling och lärande, centrala kompetenser och stöttande undervisningshandlingar. I det arbetet får vi stöd och handledning av Kvalitetsteamets utvecklingsstrateg Jenny Olsson Mohammad-Ali.

– Svenhögs förskola ska vara en förskola att räkna med. Oavsett vem man är i dag ska man kunna nå sin fulla potential och ha inställningen att jag är en person att räkna med. Vi vill utbilda samhällsmedborgare som kan gå ut i livet med framtidstro och tillit till sin egen förmåga.

Fortbildningsinsatser

Visuella strategier och ritprat i förskolan – utbildning av Pia Holmberg och Tina Maringelli (centrala elevhälsan)

Barns språkliga utveckling och språklig medvetenhet – föreläsning av Gunilla Texell och Pia Holmberg (centrala elevhälsan)

Utsatta barn i förskolan – förskolan som skyddsfaktor – digital föreläsning av Anna Hellberg Björklund

ICDP – International Child development programme, Vägledande samspel – fortbildning av Pia Holmberg

Exekutiva funktioner – föreläsning av Jenny Olsson Mohammad-Ali

Konsultationsteamet – tvärprofessionellt team med psykolog, specialpedagog och socionom för handledning och stöd

Litteratur/artiklar

Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning – Handledning – Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Låt leken främja språket – Margaretha Öhlin.

Språkutveckling och social inkludering – Skolforskningsinstitutet 2023:1.

Barns språkutveckling gynnas av mycket prat – vetenskaplig studie av bl.a. Iris-Corinna Schwarz.

Främja barns psykiska hälsa i förskolan – Anna Hellberg Björklund.

Före Bornholmsmodellen – språksamlingar i förskolan – Görel Sterner & Ingvar Lundberg.

Tydliggörande pedagogik i förskolan – David Edfeldt, Cajsa Jahn, Malin Reuterswärd & Anna Sjölund.

Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan – Maria Ohlsson.

Barnskötare, att främja utveckling och lärande – Maria Nygren & Ramona Krantz.

Kärnämnen i förskola, nycklar till livslångt lärande – Barbro Bruce & Bim Riddersporre.