Tydliggörande pedagogik och tillgänglig utbildning
Tydliggörande pedagogik innebär att använda förstärkande och förtydligande metoder som underlättar för barnen att förstå vad, hur, när, hur länge, med vem och på vilket sätt rutiner och aktiviteter ska ske. I den här serien får du både grundläggande teori och praktiska verktyg för arbetet med att skapa en tillgänglig utbildning för alla barn. Del 1 av 5.
Relationellt perspektiv
Att utgå från ett relationellt perspektiv är en grundbult när vi skapar en tillgänglig utbildning för alla barn.
I det relationella perspektivet är samvaron och samspelet mellan individer central. När svårigheter uppstår ligger fokus på att se hur anpassningar i miljön och pedagogernas förhållningssätt kan göras för att skapa ett mer utvecklingsfrämjande sammanhang för barnet.
I det relationella perspektivet blir barnet med andra ord inte bärare av svårigheterna. Snarare uppstår utmaningar i en kontext och det är i kontexten vi kan finna lösningarna.
Salutogent synsätt
För att skapa en tillgänglig utbildning för alla barn i förskolan är ett så kallat salutogent synsätt ytterligare en bra utgångspunkt. Det salutogena perspektivet handlar att stärka och förstärka friskfaktorer, som bidrar till att skapa hälsa och en positiv utveckling. Begreppet KASAM – känsla av sammanhang – är centralt. För att barn ska uppleva KASAM i förskolan är det betydelsefullt att det som de är med om upplevs som begripligt, hanterbart och meningsfullt.
En kort film om KASAM
Vad är tydliggörande pedagogik?
Tydliggörande pedagogik innebär att pedagoger använder olika metoder och hjälpmedel i sina pedagogiska strategier för att främja kommunikation och förståelse.
För att barn ska ges förutsättning att klara av sin vardag och förstå både sig själva och sin samvaro med andra är det viktigt att de upplever sin tillvaro som förutsägbar.
Tydliggörande pedagogik handlar således om att använda olika pedagogiska strategier för att ge alla barn tillgång till en vardag som är begriplig och hanterbar i förskolan.
Genom de tydliggörande metoderna och strategierna är avsikten att öka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten, för att på så sätt starka barns känsla av sammanhang (KASAM).
De sju didaktiska frågorna
Att på olika sätt tydliggöra för varje barn vad, var, hur, när, med vem, hur länge och varför man ska göra något, bidrar till att barn kan lägga mindre energi på att själva skapa begriplighet och förståelse i sin vardag.
För att öka pedagogernas förståelse för hur tydlig barnen upplever verksamheten är det bra att ställa sig de sju didaktiska eller pedagogiska frågorna (kallas också för kontrollfrågor).
Om man som pedagog märker att man får många frågor till exempel om hur något ska göras eller när något ska ske kan man fundera på hur man kan öka tydligheten till barnen. Som ett komplement till samtalet kanske det är lämpligt att förstärka med mer förberedelse, bilder, pekkartor, TAKK eller andra verktyg.
Vad berättar frågorna?
När ett enskilt barn har många frågor av en viss karaktär kan det säga oss något om vad barnet behöver mer specifik tydlighet kring.
Många frågor om ”hur länge” kan visa att barnet behöver mer stöd i sin tidsuppfattning – kanske använda så kallad time timer-klocka eller ett timglas, få fler påminnelser o.s.v.
Många frågor om ”hur” kanske berättar för oss att barnet har svårt med för mycket information i flera steg. För att öka tydligheten kan vi behöva använda ett mer strukturerat bildstöd, ett riktat bildstöd i stunden och kontinuerlig vägledning inför och genom en aktivitet.
Många frågor generellt som visar att barnet behöver mer tydlighet berättar också för oss att vi behöver se över hur vi ger barnet vuxenstöd och lotsar barnet i samvaron för att öka begripligheten och förståelsen.
Ökad självständighet
Att använda tydliggörande pedagogik ökar ofta barns möjlighet till självständighet. När barn förstår vad som förväntas av dem kan de lägga kraft på annat än att själva skapa förståelse. En fungerande tydliggörande pedagogik ökar utbildningens tillgänglighet och barnens känsla av KASAM, och kan därmed bidra till att behovet av individuella anpassningar minskar.
Bra för alla – nödvändigt för vissa
Att få ökade möjligheter till kommunikation, förståelse och att kunna förmedla sina behov är gynnsamt för en positiv utveckling. Alla barn mår bra av den förutsägbarhet och begriplighet som en tydliggörande pedagogik skapar, men för vissa barn är den helt nödvändigt för att de ska ges möjlighet till kommunikation och delaktighet.
Med hjälp av till exempel bilder och tecken skapar vi förutsättningar för fler barn att uttrycka sin mening och navigera i samvaron med andra.
När vi är bra på att använda tydliggörande pedagogik kan vi tänka att vi breddar basen och skapar en mer tillgänglig utbildning och tillgängliga lärmiljöer. Behovet av extra anpassningar och särskilt stöd tenderar på så sätt minska. I kommande artiklar kommer vi att fördjupa oss i hur vi kan arbeta aktivt med visuellt stöd i allmänhet och bildstöd i synnerhet för att öka tydligheten.
Litteratur
Karlsson, J. & Morell, A. (2025). Visuellt stöd som verktyg i förskolan. (Första upplagan). Stockholm: Gothia Kompetens.
Ohlsson, M. (2022). Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan: förståelse, bemötande och pedagogiska strategier. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Pedagog Värmland (23 nov 2020). Tydliggörande pedagogik – bra för alla barn i förskolan. Tillgänglig via https://www.youtube.com/watch?v=OpHGl--L8GU
Foto: Adobe Stock.
