Matematik och genus – att bli mattemänniska

Publicerat

Anna Palmer disputerade med avhandlingen Att bli matematisk – matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna. Här berättar hon om sin forskning om hur matematik kan göras mer tillgängligt och lustfyllt för yngre barn.

Anna Palmer är docent i förskoledidaktik och föreståndare för avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.

Vem är du?

– Jag har arbetat med barn, lärande och utbildning i hela mitt yrkesliv! Jag började som förskollärare i tjugoårsåldern, vidareutbildade mig sedan till grundskollärare, och har arbetat i förskola, förskoleklass, grundskola upp till år 5 och fritidshem. Efter det gick jag vidare till forskning och undervisning vid högskola och universitet.

– Min erfarenhet från fältet har varit till stor nytta både i mötet med studenter vid förskollärarutbildningen och i de forskningsprojekt jag deltagit i.

Berätta om din forskning! 

– Det första forskningsprojektet jag var med i handlade om matematik, genus och identitet och hette Att bli mattemänniska. I det projektet skrev jag min doktorsavhandling som blev klar 2010. Den fick namnet Att bli matematisk. Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna. Sedan dess har jag jobbat i flera andra forskningsprojekt, skrivit böcker och artiklar, och undervisat i förskollärarutbildningen och i forskarkurser inom ämnet förskoledidaktik. Men jag är fortfarande lika intresserad av hur matematik kan göras mer tillgängligt och lustfyllt för yngre barn, och i mitt arbete på universitetet jobbar jag dagligen för att fler ska engagera sig i ämnet.

– I min forskning intresserar jag mig för förskolebarns lärande, i synnerhet i relation till STEAM. Det är en engelsk förkortning som står för: Science, Technology, Engineering, Arts och Mathematics. Det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik. Jag är också intresserad av genus, inkludering och delaktighet och frågor som rör etik.

Vad säger forskningsresultaten?

– Något som förvånar mig är att vi i Sverige inte arbetar aktivt med STEAM i förskolan. Vi har en tradition av att arbeta ämnesöverskridande, men STEAM-rörelsens kopplingar till samhället, politik och jämställdhet är ännu inte etablerade. Att det än idag råder stor obalans mellan könen då det gäller val av utbildning och arbete är inget som uppmärksammas särskilt mycket inom förskolan. Flickor har fortfarande högre betyg än pojkar i matematik i nionde klass men efter gymnasiet väljer många ändå bort utbildningar med matematikinnehåll. Fler män än kvinnor har arbeten inom kunskapsområdet matematik (ca 70% är män i ett globalt perspektiv). 

– Utbildning överlag har stor betydelse för barn med lägre socio-ekonomisk bakgrund, har utjämnande effekt och motverkar segregation – och allt startar i förskolan. Det är realiteter som behöver adresseras och som min forskning utmanar. Vad kan göras tidigt, redan i förskolan?

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Förskollärare behöver stöd i sitt arbete med att integrera STEAM-ämnena med kunskaper och forskningsresultat om likvärdighet, jämlikhet, inflytande och genus. I och med att undervisningsbegreppet – och dess innebörder – stärkts i läroplanen krävs också mer av förskollärare. Min forskning stöttar förskollärare i deras planering, val av fokus, innehåll och material och ger vägledning i hur de kan utgå från barns intressen och frågor och samtidigt utmana med ny kunskap. En förskola på vetenskaplig grund utgår även från källkritik, kritisk granskning av fakta och etik. I ett annat forskningsprojekt undersöker vi också vilken betydelse val av arbetssätt har och undersöker effekterna av utforskande arbetssätt.

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Ja, men det har utvidgats och fördjupats. Intresset för matematik och genus har av någon anledning ökat de senaste två åren, mycket i och med den internationella STEAM-rörelsen, men även på grund av politik och skoldebatt om skillnader mellan pojkars och flickors resultat. Så just nu kommer många förfrågningar om forskningsområdet matematik och kön.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Att få frambringa, och ta till sig, ny vetenskaplig kunskap, och bidra till att förmedla dessa till förskolan.

Vad jobbar du med du när du inte forskar?

– När jag inte forskar undervisar jag i förskollärarprogrammet, handleder studenter och doktorander, besöker förskolor och föreläser för personal, chefer och kommunanställda. Uppdraget som avdelningsföreståndare tar också tid i anspråk.

Vad gör du på fritiden?

– Jag bor i Stockholm och gillar att segla runt i skärgården med min familj. Att vara utomhus, nära vind och natur, och äta middag på en klippa tycker jag är härligt. Det är också kul att cykla och promenera, både i stan och på landet, eller åka skidor på vintern. Jag gillar också att lyssna på jazz och går gärna på konsert med vänner.

Några exempel på böcker som Anna Palmer skrivit

Palmer, A. (2011). Hur blir man matematisk? Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Stockholm: Liber.

Palmer, A., Unga, J. & Hultman K. (2017). Svindlande matematik. Estetik, lek och utforskande i förskolan. Malmö: Gleerups.

Läs Anna Palmers avhandling Att bli matematisk: Matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen för de yngre åldrarna.

Artikelfoton: Shutterstock.com

Anna Palmer

Titel: Docent.

Verksam vid: Stockholms universitet.

Intresseområden: Hur matematik kan göras mer tillgängligt och lustfyllt för yngre barn. Genus, inkludering och delaktighet och frågor som rör etik.

 

prova_180.jpgDen här artikeln är öppen för alla

Den här artikeln är öppen för alla besökare under en begränsad period. Är du inte medlem men vill ta del av allt som finns på Förskoleforum?

Kontakta oss för att få en offert >>

Beställ ett abonnemang till din förskola >>

Prova Förskoleforum gratis i två månader >>