Med vardagen som verktyg för relationsbyggande

Ibland kan relationer till barn kännas utmanande och svåra även i en professionell roll. Att då flytta fokus från barnet till relationen, och att låta vardagen och rutinsituationer bli grunden för ett relationsbyggande kan hjälpa oss att skapa förändring.

Författare

Maria Ohlsson

Detta är en favorit i repris ur Förskoleforums stora artikelsamling. Artikeln publicerades ursprungligen 2022-03-22.

I förskolan har pedagogerna ansvar för att skapa trygga och goda relationer till barnen. Självklart kan det tyckas. Men ibland kan relationer till barn kännas utmanande och svåra även i en professionell roll. Att då flytta fokus från barnet till relationen kan hjälpa oss att skapa förändring. Att sedan låta vardagen och rutinsituationer bli grunden för ett relationsbyggande ger många möjligheter.

Att grunden till barns positiva utveckling och lärande startar i goda och trygga relationer bekräftas både av forskning och pedagogers egen erfarenhet. Att mötas av en professionell närhet och värme i omsorg och undervisning främjar alla barns positiva utveckling.

En god relation mellan pedagoger och barn lyfts i flera sammanhang som en viktig del av det som anses vara god kvalitet i förskolan. Det gör att pedagogers förhållningssätt och bemötande av barnen är mycket betydelsefullt för barnens trivsel, utveckling och lärande i förskolan.

Min upplevelse är att pedagoger generellt är väl medvetna om relationers betydelse i uppdraget att möta alla barn. Ändå upplever jag att relationer till barnen lätt tas för givna och att värdefulla stunder för relationsskapande inte tas tillvara.

Precis som i alla relationer behöver vi investera i relationerna till barnen. För relationsbygget till barnen behövs bland annat delade upplevelser och en medvetenhet om hur man som pedagog förhåller sig till barnen, ser på barnen och bemöter dem i olika situationer.

Vad som är goda relationer kan säkert diskuteras och definieras på olika sätt. Det jag här menar med goda relationer är relationer där alla barn får känna sig sedda och uppskattade. Relationer där alla barn ges erkännande för de barn de är och där alla barn ges möjlighet till en positiv utveckling.

Alla relationer är inte lika lätta

Ibland går relationsbygget till barnen nästan som av sig självt. Vi upplever en ömsesidighet i samspelet till barnet vilket ger en positiv energi som i sin tur främjar barnets positiva utveckling.

I relationen till andra barn händer det att vi upplever att det skaver och känns svårt. Relationen som finns känns ansträngd. Kanske beror det på att något i mötet med barnet triggar vår känsla av irritation, olust eller kanske till och med ilska. Utan ett medvetet förhållningssätt kring relationsbyggande riskerar vi att tillsammans med dessa barn stanna i ett samspel där negativa spiraler snarare befästs än vänds i en positiv riktning.  

I förskolan kan vi också möta barn som får oss att känna en osäkerhet kring vilken relation vi har lyckas skapa till barnet. Det kan till exempel handla om barn vars kommunikations- och samspelsmönster får oss att känna att barnet inte är intresserat av det vi har att erbjuda.

Vi kan till och med få känslan av att vi inte är viktiga och betydelsefulla för barnet. I sådana fall finns en risk att barnet lämnas utanför vårt aktiva relationsbyggande. Barnet missar därmed också möjligheter att träna förmågor som är viktiga för samspel och gemenskap.  

Det är helt enkelt inte lika lätt att ha en positiv och utvecklingsfrämjande relation till alla barn och det är här det är hjälpsamt att fokusera på relationen. När relationen till barnet känns utmanande och svår är det inte barnet som ska förändras eller göra annorlunda, det är vi som ska förändra vår relation till barnet.

Inventera relationerna till barnen

Alla barn behöver känna sig värdefulla och värda att vara tillsammans med och alla barn är beroende av goda relationer till sina viktiga vuxna. Att med jämna mellanrum checka av vilka relationer vi har till barnen vi möter är därför viktigt.

Att inventera dina egna och arbetslagets relationer till barnen i er grupp genom att använda relationscirklarna som modell är ett sätt att ta steg mot förbättrade relationer. Relationscirklarna bygger på en modell av Linder (2018) och hjälper oss att få syn på relationella förhållanden. Cirklarna hjälper oss också att se att relationer och relationsskapande är en gemensam pedagogisk uppgift.

Använd cirklarna så här:

• Placera dig själv i den innersta cirkeln. Gå sedan igenom alla barn i barngruppen. Vilka barn har du redan en god och positiv relation till? Vilka barn behöver du aktivt förbättra din relation till?
• Hur ser relationerna till barnen ut i ert arbetslag? Finns det barn som ingen av er har en god relation till? Vilka förändringar behöver ni göra för att alla barn i gruppen ska ha en god och positiv relation till minst en pedagog?

Flera faktorer spelar roll för hur våra relationer till barnen utvecklas. Kanske upplever vi att det svåra i relationen bottnar i barnets temperament, kommunikationsmönster eller i barnets behov av stöd från omgivningen. Kanske upplever vi att det är faktorer kopplade till förskolans miljö som gör det svårt att bygga goda relationer.

Oavsett anledningarna vi kan se har vi ett ansvar för att hitta vägar som leder till mer utvecklingsfrämjande relationer och vi ska nu se hur vardagen kan bli vårt verktyg för relationsbygge.

Vardagen som verktyg för relationsbygge

Att göra något tillsammans och att dela upplevelser är viktiga ingredienser i ett relationsbyggande. Handlar det då om storslagna upplevelser, spännande utflykter och de mest fantastiska lärmaterial? Nej inte alls. Jag menar att relationsbyggande först och främst handlar om ett medvetet förhållningssätt och om att ta tillvara alla tillfällen som ges.

Många korta stunder där vi är närvarande i samspelet med barnet är bättre än långa stunder som bara sker då och då. Det är detta som gör vardagen och återkommande rutinsituationer till ett utmärkt verktyg för relationsbygge. När vi väl får syn på det, finns ett oändligt antal tillfällen vi kan använda varje dag.

Vilket blir ditt nästa tillfälle att fånga för att skapa en bättre relation till ett barn?

Nedan följer några exempel på stunder att ta tillvara:

• När barnet behöver hjälp med kläder och skor – var närvarande i det du gör och småprata med barnet kring det ni gör just nu eller kring något ni snart ska göra tillsammans.
• När händerna ska tvättas eller näsan torkas – titta på barnet, le mot barnet och småprata med barnet. Låt barnet märka att du är närvarande i mötet med hen.
• När lekmaterial ska tas fram – låt barnet du behöver förbättra din relation till hjälpa dig att till exempel låsa upp förrådet. När leken är slut, erbjud dig att plocka undan tillsammans med barnet.
• Be barnet att tillsammans med dig göra något du ändå måste göra. Duka tillsammans med barnet, lägg fram madrasser tillsammans eller låt barnet följa med för att hämta ett dokument i skrivaren.

Ladda ner relationsbingot

Vill du ha mer inspiration till att använda vardagen för relationsbyggande kan du utmana dig själv med relationsbingot som finns att ladda ner i anslutning till artikeln.

Hur snabbt fyller du brickan? Vilka fler förslag kan du hitta? Skapa en egen bingobricka till dig och dina kollegor.

Relationen till andra barn

I den här artikeln är det den viktiga relationen mellan pedagoger och barn som är i fokus. Betydelsen av goda och trygga relationer för varje barns lärande och utveckling kan inte nog betonas. Men barn behöver även goda relationer till andra barn. Att välkomnas till lek och gemenskap och att ha en vän är en friskfaktor även för barn i förskolan. Det kan därför finnas anledning att även inventera och investera i ”kompisrelationer”.

När du har byggt upp en god relation till ett barn kan du återigen använda vardagen som arena för att även främja goda relationer mellan barnen. I stället för att bara bjuda in ett barn att göra något med dig kan du till exempel även bjuda in en potentiell vän att få vara med.

Källor och lästips

Brandtzæg, I., Torsteinson, S. och Øiestad, G. (2016). Se barnet inifrån: att arbeta med anknytning i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.

Linder, A (2018). Professionell relationskompetens. Lund: Studentlitteratur AB.

Persson, S. (2015). Delstudie 4 Pedagogiska relationer i förskolan. I: Förskola tidig intervention. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Ohlsson, M. (2022). Ett specialpedagogiskt förhållningssätt i förskolan – förståelse, bemötande och pedagogiska strategier. Lund: Studentlitteratur AB.

Artikelillustration: Maria Ohlsson