Barbro

Bruce

Hej Barbro!

Jag håller på examensarbeta gällande språklig sårbarhets inverkan på språkutvecklingen. Jag behöver veta den historiska bakgrunden till begreppet språklig sårbarhets uppkomst, och hur det blivit integrerat som pedagogiskt definition i Sverige. Jag har försökt leta fram information om saken men kunde inte hitta det. Jag är tacksam för all hjälp.

Med vänlig hälsning från en blivande specialistbarnskötare med fokus på språkutveckling

Hej Barbro!

Jag har en fråga angående ett barn vi har som fyller fem om två månader och är försenad i språket. Hon är flerspråkig och hon har svårigheter med att uttrycka sig på och förstå svenska. Hon är född i Sverige men har ett annat modersmål, och BVC säger att hon inte har språkstörning. Min fråga är då hur vi i förskolan kan stötta hennes språkutveckling.

Tack på förhand för ditt svar!

Hej!

På vår avdelning syns ritade tecken (TAKK) lite överallt, oftast tillsammans med en bild och ett skrivet ord som vi gjort på widgetonline. Nu har vår specialpedagog sagt att vi inte ska ha ritade tecken alls synligt för barnen då det är visuellt störande för dem. Vad anser du om det?

Hej Barbro!

På förskolan har vi en pojke (3,5 år) som pratar om sig själv i tredje person. Han använder inga pronomen utan benämner sig själv med namn och säger ”lillasyster” om sin lillasyster. Kan vi betrakta detta som en del i utvecklingen och hur kan vi stötta hans språkutveckling på bästa sätt?

Tacksam för svar!

Hej!

I vårt förskolebibliotek ska alfabetet sättas upp. Det är delade meningar hos förskollärarna, några hävdar det är viktigt att man sätter det linjärt i ordning så att barnen lär sig att e kommer före f och lär sig bokstävernas ordningsföljd. Läste någonstans att barn t.ex. kan uppmärksamma att "jag börjar på den 5:e bokstaven för jag heter Erik”. Andra menar att man kan sätta abcd på en rad och efgh på nästa rad osv. Kan du hjälpa oss att tänka om detta?

Tack för svar!

Hej!

Just nu turas vi i personalen om att läsa i våra olika läsgrupper beroende på vilket skift vi har. Är det gynnsamt för barnens språkutveckling eller ska vi tänka om och ansvara för en grupp var en längre period? Vi är ju olika som läsare och vill gärna ge barnen lite av våra olikheter men vill samtidigt att språket ska utvecklas optimalt. Hur ska vi tänka?

Hej!

Skulle du kunna tipsa oss om aktuell forskning kring det språkutvecklande arbetssättet samt definition av vad det innebär? Vi ska gå in i ett långsiktigt arbete gällande det språkutvecklande arbetssättet och vill att vår utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Tack på förhand!

Vi ska börja arbeta med tecken som stöd på våra förskolor och vi vill gärna läsa vad forskningen säger om detta innan vi startar upp vårt arbete. Har du några förslag på litteratur om detta?

Varför skriver barn sitt namn baklänges?

Hej!

Vi har bestämt oss för att fokusera på läs- och skrivinlärning för att ge våra barn en bra start i läsförståelse och öka föräldrarnas förståelse av högläsningens betydelse. Vi använder böcker mer medvetet, vi synliggör skriftspråket och inspirerar barnen på olika sätt. Därför blir barnen nyfikna och vill gärna att vi ska hjälpa dem att skriva bokstäver. Från grundskollärare har vi hört att det är viktigt att barnen lär sig skriva på rätt sätt annars blir det tokigt i skolan. Vet du hur det egentligen är?

Hej!

Jag läser mycket om vikten av att flerspråkiga barn ska prata på sitt modersmål hemma för att bygga grunden för det andra språket. Hur ska vi pedagoger få föräldrarna att förstå vikten av detta?

Hej Barbro!

Jag arbetar på en mångkulturell förskola där barnen är 3–5 år. Många av barnen är två- eller flerspråkiga. Vi har en flicka som är född i april 2009 och som har varit hos oss sedan i augusti förra året, hon kom då från en annan förskola.

Flickan har pratat med pedagogerna på förra förskolan fram till hon var i 2,5-årsåldern, sedan slutade hon. Hon pratar lite med sina kompisar när hon tror att vi inte hör eller ser, men inte med oss pedagoger, inte ett enda ord. Hennes mamma säger att hon både pratar och sjunger på svenska hemma. Vi har så klart uppmanat och uppmuntrat henne till att prata, men förgäves. Hur tycker du att vi ska hantera detta barn? Tacksam för svar!

Hej Barbro!

Jag arbetar på en mångkulturell förskola där barnen är 3–5 år. Många av barnen är två- eller flerspråkiga. Vi har en flicka som är född 09–04 som har varit hos oss sedan i augusti förra året, hon kom från en annan förskola. Hon förbryllar mig och mina kollegor eftersom hon pratat med pedagogerna på förra förskolan fram till hon var i 2,5-årsåldern, sedan slutade hon.

Hon pratar lite med sina kompisar när hon tror att vi inte hör eller ser, men inte med oss pedagoger, inte ett enda ord! Hennes mamma säger att hon både pratar och sjunger på svenska hemma. Vi har så klart uppmanat och uppmuntrat henne till att prata, men förgäves. Hur tycker du att vi ska hantera detta barn? Ska vi vänta på att hon ger upp sin envishet?

Hej!

Vilken roll anser du att kvaliteten på barnböckernas text har för barns skriv- och läsutveckling? Vi har haft diskussioner om detta. En del anser att kvaliteten är inte så viktig utan att det viktigaste är att det är lustfyllt. Jag och några andra anser att kvaliteten är viktig. Med böcker av mindre bra kvalitet menar vi är t.ex. disneyklubbens böcker, prinsessklubben osv., böcker som vi kan få av familjer som inte vill ha dem längre.

Om dessa böcker överhuvudtaget ska få finnas på en modern förskola är också en het diskussion.

Hur kan vi på bästa sätt hjälpa och stödja tvillingar i deras språkutveckling? Det gäller två pojkar som fyller tre år i november. När är det dags att ta kontakt med en logoped om man misstänker problem?

Hej Barbro!

Det finns många barn i skolan som har dålig läsförståelse. Finns det några bra spel eller andra tips gällande läsförståelse för förskolebarn, för att förebygga detta?

Hur kan det komma sig att en treåring ersätter L med den mer svårsagda bokstaven R? Några exempel:

”grass” i stället för ”glass”, ”Embra” i stället för ”Embla”.

På min småbarnsavdelning har vi just nu en flicka på 2,5 år som inte pratar alls, trots att hon förstår allt man säger till henne när vi frågar och ger henne instruktioner. Hon är också mycket glad i sin napp och vill nästan aldrig lämna den ifrån sig. Föräldrarna frågar ofta om hon har börjat prata, för hon har varit här i runt tre månader. Föräldrarna säger också att deras äldre dotter började prata vid ett års ålder. Hur kan vi i förskolan motivera den här lilla flickan till att börja använda verbalspråket?

På vår förskola har vi övervägande barn med annat modersmål än svenska i åldarna 1-5 år.Vissa tycker att man ska arbeta med Bornholsmodellen för att göra barn språkligt medvetna. Är det inte så att övningarna i Bornholmsmodellen kräver en språklig medvetenhet och att denna uppnår man först vid 5-6 års ålder?

Vad rekommenderar du för modell/metod för förskolan?