Ekens förskola
I småländska Mönsterås har kommunen tagit ett helhetsgrepp på lärandet i samtliga skolformer. Följ med till Ekens förskola och hör hur de arbetar med Utmanande Lärande och låter förskolan bli en viktig kugge i samhället för barn och deras familjer.
Av: Ulrika Glaser.
I östra Småland, precis invid Kalmarsund, ligger Mönsterås. Hela kommunen, från förskola till gymnasium och Komvux, arbetar med konceptet Utmanande Lärande som James Nottingham har grundat. Utgångspunkterna finns i bland annat John Hatties och Carol Dwecks forskning.
Med träning utvecklas lärandet
Anna Dejeborn Holmes, förskollärare, och Katrin Franzén, barnskötare som läser till förskollärare, är sedan flera år coacher i Utmanande Lärande på Ekens förskola. Det innebär att de finns som stöd för sina kollegor både individuellt och i arbetslagen, och att de är drivande i arbetet med verksamhetsutveckling. Anna och Katrin har i sin tur kontakt med en kommunövergripande mentor som stöttar och hjälper till att driva arbetet framåt.
– Det är inte vår roll att komma med lösningar utan mer att ställa rätt frågor så personen kommer fram till sin egen lösning, får en bättre förståelse för nuläget, hur man vill att det ska vara, och vilka steg man kan ta i den riktningen.
Grundtanken är att arbeta i sin utvecklingszon, och bli utmanad lagom mycket i den, berättar Anna. På Ekens förskola är uttrycket ”Jag kan inte än, men jag kan om jag tränar” vanligt. Just det lilla ordet än pekar på det förhållningssätt som genomsyrar verksamheten – att med träning utvecklas lärandet.
Utforskande dialoger viktiga för lärprocesserna
Att ge tid åt öppna frågor och stanna upp i utforskande dialoger med barnen gör stor skillnad i det dagliga arbetet. Att skapa samtal som innehållen en ”kognitiv konflikt” där barnet och pedagogen tillsammans funderar över olika alternativ och synvinklar är en viktig och intressant del i lärandeprocessen. Katrin ger ett exempel på en utforskande dialog hon hade med ett barn som älskade att ha på sig sina regnbyxor:
– Det hade tidigare regnat jättemycket, och pojken ville absolut ha på sig sina regnbyxor när det var dags att gå ut. Men plötsligt var det blivit 25 grader varmt och jag stod i hallen och tänkte att han kan inte ha på sig regnbyxorna nu. Istället för att jag tog det beslutet åt honom ställde vi oss och pratade om vad alla andra barn på gården hade på sig, och vilket väder det var nu. Efter en liten stund tog han själv beslutet att det räckte med shortsen.
Väl ute på gården följde Katrin upp hans beslut genom att prata med pojken igen, och hjälpte honom att sätta ord på det som hände. Återkopplingen är viktig för att befästa de reflektioner som gjorts. Dessutom stärks både språket och relationen mellan barn och pedagog.
Dialogen kring regnbyxorna bygger på tre frågeställningar som pedagogerna ofta använder i sitt arbete: Vart ska du? (Mål), Var är du nu? (nuläge) och Vilket är ditt nästa steg? (Vad ska du prova nu? Hur ska du göra?). Grundfrågorna anpassas och formuleras på ett sätt som passar barnen och den aktuella situationen. Läs gärna tipsrutan sist i artikeln med några av de utvecklande frågeställningar som Ekens förskola använder.
Från en lärandezon till en annan
För att utmana och inspirera barnen till ett vidgat lärande är det viktigt att pedagogerna har ett tillåtande förhållningssätt. Ute och inne måste inte utgöra strikta gränser för vad barnen kan eller får göra, olika material får finnas i olika miljöer. Pedagogerna utgår alltid från barnens intressen men samtidigt är det viktigt att tillföra nya perspektiv: Alla verksamhetsområden går att få in i undervisningen, det gäller bara att se det från ett annat håll, säger Anna och Katrin.
– Ett barn som bara vill leka med bilar kan erbjudas att ta bilarna till sandlådan, och möta materialet sand. Nästa dag kanske bilarna behöver tvättas – och då ordnar vi vattenlek med bilar. Tredje dagen kanske vi jobbar med bygg och konstruktion och gör ett garage till bilarna.
Språklig och kulturell mångfald berikar
Trygghet och gemenskap är viktiga ledord för förskolan Genom ett lyhört och närvarande förhållningssätt, gemensamma aktiviteter och traditioner försöker pedagogerna skapa förtroendefulla relationer och en vi-känsla med barn och vårdnadshavare.
Förskolan är rik på många olika kulturer och språk, vilket berikar hela vår verksamhet, inte minst genom att vi lärt oss möta föräldrar med annat modersmål än svenska, säger Anna.
– Vi arbetar mycket med att skapa en förståelse för verksamheten redan vid inskolningen, tvåspråkig personal finns som stöd om vi har möjlighet, vi använder gester och kroppsspråk, bildstöd … allt för att skapa en så god förståelse för verksamheten som möjligt. Det finns många utmaningar, men det går ändå att komma fram till en förståelse om man bara är öppen.
För tillfället finns inte någon flerspråkig personal på förskolan, men alla strävar efter att försöka lära sig några ord på barnens modersmål. Pedagogerna upplever då att barnen visar stolthet, trygghet och att relationerna stärks mellan barn och vuxen. Genom att personalen lär sig några ord på alla språk som finns i barngruppen välkomnas det mångkulturella på förskolan.
Om föräldrarna önskar så används tolk vid utvecklingssamtalen, och förskolan brukar också skicka hem frågorna i förväg så föräldrarna i lugn och ro kan läsa igenom dem, och ta hjälp med översättning om det behövs.
– Vi har också lagt upp föräldramöten som ”En dag på förskolan” där vi har olika stationer som visar hur vi arbetar med matte, språk och vilka olika material vi använder i olika sammanhang…det blir lätt att ta till sig för alla föräldrar, inte bara de som inte pratar så bra svenska ännu.
Varierande upplevelser både utanför och hemma på förskolan
Precis utanför förskolan ligger hembygdsparken, med en mängd olika gamla byggnader. Dit går förskolan ofta, liksom till närliggande bibliotek, den populära hamnlekplatsen och till olika naturområden.
En tradition som alla barn i Mönsterås erbjuds att delta i när de slutar förskolan är att åka till Kronobäcks klosterruin, som ligger söder om staden, nära Kalmarsund. Där brukar barnen få veta mer om livet på medeltiden och göra egna halsband och leka medeltida lekar.
Hemma på förskolan ordnas gemensamma aktiviteter minst en gång i månaden, allt från Vasalopp och sångsamlingar till Förskolans dag. Nyligen har man bestämt sig för att börja använda den kostnadsfria digitala plattformen ”Generation Pep”, i syfte att utveckla arbetet med kost, rörelse och hälsa.