Förskolan Gullvivan, Olshammar
Förskolan Gullvivan ligger i Olshammar – ett samhälle i Askersunds kommun. Nära till skogen och med bara några hundra meter från Vättern huserar Gullvivan, tillsammans med fritidshemmet, i lokaler som en gång rymde ortens skola.
Text: Lotte Mjöberg
Foto: Förskolan Gullvivan, Askersunds kommun
Gullvivan har funnits sedan tidigt 1970-tal men har bytt lokaler flera gånger under årens lopp. 15 barn går på förskolan i dag och de är uppdelade i två grupper. Sju barn går i 1–3-årsavdelningen och åtta barn går i 4–5-årsavdelningen.
Sex barn tillkommer genom fritidsverksamheten. Från förskoleklass och uppåt går de på en skola två mil bort på andra sidan sjön, i den närmast större orten Hammar.
Skolan som tidigare fanns i Gullvivans nuvarande lokaler lades ner 2007, men är något som fortfarande bidrar till verksamheten:
– Bland annat har vi tillgång till gymnastiksalen, där alla redskap, bollar och liknande är kvar från skolans tid, förklarar pedagogerna Helena Samuelsson och Anna Karlsson och fortsätter:
– Det ger oss fina möjligheter att arbeta med motorik och rörelse. Vi ser hur det ger resultat.
En musiklåda med rytminstrument finns också kvar från den tid då det var skola i lokalerna, och dessa används flitigt.
Lyfter det positiva
Helena och Anna arbetar tillsammans med den äldsta förskolegruppen. De har en gedigen samsyn och ett starkt kollegialt samarbete med arbetsglädje och entusiasm. Positiv förstärkning är något som de ser som mycket centralt.
– Ja, vi lyfter det som är positivt i varje situation, för med tjat och gnat skapas lätt en nedåtgående spiral. Vi ger konkret bekräftelse för det som är bra och ser hur barnen tar efter, berömmer och är omtänksamma mot varandra. Socialt samspel är en förutsättning för att ta till sig undervisning och lärande. Det är betydelsefullt att skapa goda relationer till varandra och känna trygghet i gruppen.
– När vi har planerad undervisning är vi flexibla och lyhörda för barnens intresse. I leken tillsammans med barnen är vi härvarande och där finns många spontana tillfällen till undervisning.
Helena Samuelsson är förskollärare och har arbetat på Gullvivan sedan 1989. I övrigt har hon arbetat i förskoleklass, samarbetat med skolor i Europa i EU:s utbildningsprojekt Comenius samt besökt skolor på Nya Zeeland och studerat läsinlärning.
När skolan i Olshammar lades ned 2007 arbetade Helena en säsong i förskoleklass i Svenska skolan lanta i Thailand och därefter kom hon tillbaka till förskolan Gullvivan.
Anna Karlsson är barnskötare och detta är andra omgången hon arbetar på Gullvivan. Hon har även varit dagbarnvårdare samt arbetat som laborant på ortens stora pappersmassafabrik: Munksjö AB.
Stor öppenhet i kontakten med föräldrarna
Olshammar är en bruksort med knappt 250 invånare, och många av ortens invånare arbetar på Munksjö i Aspa bruk. Gullvivan är ortens enda förskola och maten tillagas i skolans gamla kök. Där är det också restaurang för de anställda på Munksjö.
– Det bästa med Gullvivan är att vi kommer så nära alla barnen och deras föräldrar. Det finns en stor öppenhet i kontakten med föräldrarna, vilket skapar trygghet för dem. Forskning från exempelvis den australiske professorn John Hattie visar vikten av att som pedagog vara engagerad för att barnen ska ta till sig lärandet, berättar pedagogerna.
Visionen för kommunens förskolor lyder ”Askersunds kommun ska erbjuda varje barn och ungdom en förskola och skola som gör att framtiden är till för alla. En framtid fylld av möjligheter”. Denna vision har Gullvivan vidareutvecklat till ”En lärorik förskola med lekfullt lärande för alla”.
Bokstäver och matematik
Båda förskolegrupperna arbetar med bokstäver och matematik, men på olika sätt. De yngsta barnen arbetar för närvarande med ett tema utifrån boken ”Fruktisar och Grönisar”. Där räknar de till exempel djur, frukter och pratar om former. Barnen har även träffat trollet Busan i skogen där pedagogerna Marie-Louise Lindström och Monica Hermansson läste böckerna Mitt första ABC, en bokserie med en bokstav per bok. Ur en påse plockade Busan under sagans gång fram saker som började på bokens bokstav.
När förskolegruppen sedan kom tillbaka från skogen satte pedagogerna upp veckans bokstav i bokstavståget på förskolans vägg. I hyllan på väggen satte de också upp boken och sakerna som veckans bokstav handlade om.
Lekar som ger matematiskt lärande
Förskolan har ett mycket väl fungerande samarbete med kommunens matematikutvecklare, Andreas Widlund.
– När han kommer till oss har vi planerat en matematikaktivitet som vi reflekterar över tillsammans med honom, förklarar Helena och Anna.
Efter tre års satsning har detta samarbete resulterat i en idébank som Andreas sammanställt. I gymnastiksalen bygger de exempelvis banor och räknar i olika aktiviteter.
– När det är dags för fruktstund leker vi ibland ”fruktkiosk” och då får barnen handla i den. De får räkna ut hur mycket leksakspengar de har och resonera om hur många fruktbitar pengarna räcker till. Det är väldigt intressant att se hur de kommer fram till de matematiska lösningarna, säger Helena.
Anna, som är den som då agerar kioskbiträde, tillägger:
– Barn som annars inte gillar vissa frukter köper och äter dem utan problem! Dessutom får de träna sig på konversation.
Barnen ber numera ofta om att få leka fruktkiosk när det är fruktstund.
Ett annat förslag från barnen är också att ordna bio. Det finns nämligen ingen biograf i Olshammar. Barnen är då med och tillverkar och säljer biljetter, poppar popcorn och så vidare. Sist visades en film med Pettsson och Findus.
– Vi gör lekar med konkret och visuellt material som bidrar till förståelsen. Vi lyssnar in barnens intresse så det blir roligt och meningsfullt lärande, förklarar Anna.
Bokstäver, språkljud och tamburbibliotek
För de äldre barnen används också Praxis-alfabetet flitigt, vilket innebär arbete med bokstävernas språkljud. Det är en svensk version av det träningsprogram för dyspraktiska barn som utarbetats av logopederna på The Nuffield Centre i London.
– Specialpedagog Åsa Johansson som ger oss många bra idéer tipsade oss om detta. Barnen känner igen rutinerna och strukturen men innehållet varierar. Vi arbetar utifrån att alla ska kunna delta och lära på sina villkor. När vi undervisar gör vi det från flera olika infallsvinklar eftersom vi lär oss lättare om vi gör det på flera olika sätt. Vi ser framsteg både i uttal och i att sätta ihop bokstavsljud till ord, förklarar Helena.
Anna berättar att det finns ett tamburbibliotek. Barnbibliotekarien Lisa Bagger på Askersunds bibliotek byter bokväskor några gånger per termin. Även hela skolbiblioteket finns kvar att botanisera i.
– Vi har arbetat mycket med att väcka läslusten.
Alla delar i läroplanen
– Vi arbetar medvetet med hur vi kan få med alla områden som finns i läroplanen förklarar Helena och Anna.
Datorer och lärplattor används för informationssökning och kunskapsinhämtning, och man jobbar med programmering genom Blue-Bot.
Musik ingår också, inte minst med hjälp av rytminstrumenten som finns kvar från den tidigare skolverksamheten.
Även om mångfalden inte är särskilt stor på Gullvivan i dag kom det under den stora flyktingkrisen i mitten av 2010-talet många familjer från Syrien hit. De inkvarterades i Folkets Hus och barnen gick på Gullvivan. Det medförde en del nya utmaningar för förskolans pedagoger. Men ingen av de syriska familjerna bor längre kvar i Olshammar.
Teaterbesök i Askersund
Helena Samuelsson och Anna Karlsson avslutar med att berätta om ett teaterbesök som förskolan gjorde i Askersund, och som ledde till ett roligt projekt på Gullvivan:
– Vi åkte skolbuss till Askersund och såg teatern Klunsen. Efteråt fick vi en länk där skådespelarna återberättade sagan med sång, drama och lek tillsammans med oss på storbild. Sedan fick barnen måla hunden Klunsen vid staffli. När färgen torkat limmade barnen dit hur han ville se ut med till exempel stjärtfjädrar som tuppen, vingar som fågeln. Det blev en utställning på förskolan med teckningarna.