Dilemman – vad gör det så svårt?
När vi i förskolans vardag ställs inför ett dilemma börjar våra hjärnor arbeta på högvarv. Tankarna far hit och dit. ”Har jag varit med om liknande situationer förr?”, ”Hur gör jag om det inte blir som jag förväntar mig?” och – värst av allt – ”Kommer någon att tycka illa om mig nu?”
Människan är en social varelse
Sedan tidernas begynnelse har människan sökt trygghet, skydd och gemenskap i gruppen. Direkt efter födseln när vi ligger på vår vårdnadshavares bröst försöker vi sparka oss upp till bröstet för mat och lyfter vårt huvud för ögonkontakt.
Vi människor mår bäst tillsammans med andra och för vår trygghet behöver vi vara en del i en grupp. I gruppen speglar vi oss i varandra och ser oss själva genom andras ögon. Det sker med kroppsspråk, mimik och språk. Genom att se andra människors reaktioner på det vi gör och säger får vi en bild av oss själv. Vi ser om det vi gör gillas eller ogillas av andra.
I situationer när vi förargar andra eller på annat sätt gör tilliten osäker finns det en risk att relationen blir sval eller att den helt enkelt tar slut.
Relationerna på arbetsplatsen
På en arbetsplats där vi träffar våra kollegor varje dag under lång tid försöker vi undvika att påverka relationerna negativt. Vi ska nästa dag och nästa vecka träffas igen och samarbeta nära varandra. Det är en anledning till att dilemman är svåra. Vi vill inte att våra relationer ska påverkas eller att vi hamnar i meningsskiljaktigheter och konflikter med våra kollegor eftersom det ofta påverkar relationerna en längre tid och inte bara i den enskilda situationen.
Måla inte upp ett värre scenario än nödvändigt
När vi står inför ett dilemma och ska försöka svara på frågor som vi inte är förberedda på och befarar att utfallet blir dåligt, är det begripligt att dilemman upplevs som svåra. Vi är i en situation som vi inte har kontroll över.
Vår hjärna söker efter svar och strategier för hur vi ska agera. Men det är inte alltid vi finner svar, och när hjärnan inte hittar ett svar börjar den själv att fylla i luckorna. Vi kan till exempel börja tänka ut hur andra kommer att reagera i ett samtal.
Det är då viktigt att komma ihåg att våra tankar inte alltid stämmer överens med hur det faktiskt blir i verkligheten. Det är vanligt att vi målar upp ett värre scenario än vad som är rimligt att förvänta sig.
Hjälp i dilemmat är trygghet och självständighet
Att känna sig trygg i personalgruppen underlättar och stärker den egna förmågan att möta svåra frågor och situationer. Likaså är det viktigt att ha rimliga förväntningar på sin egen förmåga och att undvika att i allt för stor utsträckning tänka ut vad andra kommer att säga och göra.
Till hjälp i dilemman är också vår medfödda självständighet. Våra hjärnor vill gärna vara självständiga och kunna själv. Så är det från tidig barndom genom hela livet. Bland det första barn säger när någon vill hjälpa dem är ”Nej!”, eller ”Kan själv!”
Så att vara trygg i personalgruppen, att kunna förutse vad som kommer att hända och att vara självständig är faktorer som har betydelse för hur vi hanterar dilemman.
Exempel
På Sjögräsets förskola har några pedagoger lyft ett förslag om att avdelningarna ska samarbeta över vilorna så att fler pedagoger kan använda den tiden för planering. När de yngsta barnen har somnat är det annars en pedagog på varje avdelning som sitter med de sovande barnen.
Frågan lyfts på följande arbetslagsträff och alla får möjlighet att reflektera över förslaget. De kommer överens om att det är ett förslag de vill prova och utvärdera om cirka fyra veckor. Tillsamman gör de en plan för hur barnen ska involveras i beslutet, hur vilorna ska organiseras och vem som ska hålla i dem veckovis.
När det närmar sig dagen för att påbörja samarbetet med vilorna är det ett av arbetslagen som berättar att de inte kommer att delta i de gemensamma vilorna. De har redan hittat luckor för sin planering och ser inte vinsterna med samarbetet över avdelningarna.
Arbetslaget befinner sig då inför flera dilemman. Pedagogerna som vill samarbeta står inför valet att vidare diskutera med de kollegor som vill ha en egen vila, eller att inte få tillfälle att prova en ny organisation som tar till vara tid för planering. Om pedagogerna tar upp dilemmat med sina kollegor kan det bli meningsskiljaktigheter eller konflikter. Men om de inte lyfter frågan går pedagogerna miste om planeringstid som skulle utveckla utbildningen.
Situationer som den på Sjögräsets förskola behöver diskuteras eftersom den påverkar pedagogerna – och påverkar den pedagogerna mycket kommer den även att påverka barnen.
Fler artiklar på Förskoleforum i samma ämne
Konkretisera arbetet med trygghet
Hantera svåra samtal med kollegor
Läs mer …
… om hur tryggheten i gruppen påverkar arbetet, om det psykologiska klimatet och vad som påverkar den:
Så skapar du en trygg ledningsgrupp (VD-tidningen, 22-11-17)
Foto: Shutterstock.com
