Karin

Forsling

Publicerat 2023-10-05

Text: Lotte Mjöberg

Vem är du?

– Jag kan se tillbaka på en lång och varierad erfarenhet inom skolvärlden. I grunden är jag mellanstadielärare och specialpedagog. Under mina 43 verksamma år har jag arbetat inom förskola, grundskola, gymnasium, SFI, Grund- och KomVux. Jag har även varit lärare på en kriminalvårdsanstalt och på Sveriges enda skola för elever med diagnos dyslexi.

– Under de senaste 22 åren har jag varit anställd som lärarutbildare på Karlstads universitet där jag kombinerat undervisning och forskning.

Berätta om din forskning!

– Jag har alltid intresserat mig för barn och elever som har det lite svårt i förskolans och skolans lärmiljöer. Mitt speciella fokus har varit kommunikation och hur olika uttryckssätt och verktyg kan hjälpa de unga att utveckla sina språkliga förutsättningar. Min avhandling handlade om hur lärare i förskoleklass och på lågstadium designade sin skriv- och läsundervisning så att alla elever, oavsett förmåga skulle kunna delta i ett inkluderande sammanhang.

– Min senare forskning har bestått av två spår. Jag har dels fortsatt att studera hur lärare använder multimodala arbetssätt och verktyg för att deras elever ska utveckla sitt skrivande och därmed bli agenter i sitt lärande och i sin omvärld. I det andra forskningsspåret har jag fördjupat mig i hur förskollärare och barnskötare använder digitala verktyg i förskolans vardag med syftet att öka barnens språkliga repertoar och utveckla digital kompetens.

Vad säger forskningsresultaten?

– Det är främst resultaten från min förskoleforskning som fascinerar mig. Jag gjorde mina första studier på hur digitalisering kan förändra förskolans undervisning redan 2010, lagom med att den första iPaden gjorde sitt intåg i Sverige, och innan digitaliseringen ens var framskriven i läroplanen. Jag observerade och intervjuade i väldigt olika förskolesammanhang och med olika syften.

– Det som kanske förvånade mig mest var hur det kollegiala arbetet med digitala verktyg gav ett stöd för pedagogernas egen digitala kompetens, jämsides med att barnen tillsammans med de vuxna lärde sig hantera verktygen. Många förskollärare och barnskötare uttalade sig om att de var, som någon sa ”digitala nollor”, men i arbetet med lärplattor, kameror och storskärmar upptäckte de ett mervärde och en ny lust för undervisning och lärande.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan av just dina forskningsresultat?

– Jag skulle säga att det viktigaste jag kommit fram till är att när förskolans pedagoger i ett kollegialt sammanhang designar undervisningen utifrån förståelse och kunskap om varför, snarare än hur och vad, de digitala verktygen ska användas, så kommer en helt ny lärmiljö att öppna sig. Den digitala kompetensen kommer också att grundläggas, där barn kan få en tidig förståelse för digitaliseringens för- och nackdelar.

– Här är några råd: Pröva och experimentera! Kom ihåg att lek och lärande går hela tiden hand i hand (även när det gäller digitala verktyg). Alla kommunikativa uttryck är viktiga. Fundera på när de digitala verktygen ger ett mervärde. Samarbeta! Och slutligen: ”ha på fötterna” när någon oroar sig för så kallad ”skärmtid”. Se till att all tid med de digitala verktygen blir ”lärtid”, eller ännu hellre ”lek- och lärtid”!

Har du fortsatt med ditt avhandlingsämne?

– Ja, när det gäller unga barns skrivande. Ett mycket viktigt och intressant område. Även där visar det sig att användandet av estetiska uttryckssätt och multimodalitet är viktigt för skrivglädje och skrivmod!

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Att jag ständigt får utlopp för min nyfikenhet och iver att ständigt lära och förmera mig. Och att finna guldkorn som kan förändra lärmöjligheter för barn som inte riktigt passar in i förskola och skola.

Vad gör du på fritiden?

– Jag är sångerska med eget band (Granny K), låtförfattare, författare av kurslitteratur och artiklar, stuguthyrare, festivalarrangör, skådespelare på Värmlandsteatern. Sambo, mamma, mormor, farmor till stor familj. Läser skönlitteratur i mån av tid och tar hand om vår stora gård.

Läs Karin Forslings avhandling …

Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: Design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium. (Doktorsavhandling Åbo Akademi University Press 2017).

Litteratur av Karin Forsling

Forsling, K. & Tjernberg, C. (red.) (2020). Skrivundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Forsling, K. (2023). Läsa och lära i digitala lärandelandskap. I: Tarja Alatalo (red.) Läsundervisningens grunder. Gleerups förlag.

Forsling, K. & Tjernberg, C. (2023). Stöttningsinteraktion: Undervisningssituationens scaffolding?. KAPET (elektronisk), 19(1), 1–12.

Forsling, K. (2022). Cooperation for developing digital competence in preschool – Challenges for teacher education – students – practicum preschools, CogentEducation, 9:1, 2141512, DOI: 10.1080/2331186X.2022.2141512

Forsling, K. (2021). Collegial Learning and Digital Literacy Education in a Swedish Preschool. Early Childhood Education Journal. https://link.springer.com/article/10.1007/s10643-021-01289-9

Forsling, K. (2021). Children’s Cultural Backpack and Preschool Education. A Design-Based Study in a Swedish Preschool. I: Jill Tussey & Leslie Haas (red.) Connecting disciplinary literacy and digital storytelling. IGI Global.

Forsling, K. (2021). Förskolans undervisning i möte med barns informella texterfarenheter. Educare – Vetenskapliga Skrifter, (2), 41–67. https://doi.org/10.24834/educare.2021.2.3

Forsling, K. (2020). Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan. BARN: Forskning om barn og barndom i Norden, NTNU 38(2). DOI: https://doi.org/10.5324/barn.v38i2.3706

Forsling, K. (2020). Multimodala skrivprocesser. I: Karin Forsling & Catharina Tjernberg (red.) Skrivundervisningens grunder. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s. 35–55.

Forsling, K. (2020). Design för lärande med digitala verktyg i förskolan. KAPET (elektronisk) 16(1), 26–45. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1444244&dswid=7729

Enochsson, A-B. & Forsling, K. (2020). Barn och digitala medier. I: Löfdahl Hultman & Ribaeus (red.) Förskolans metod, vetenskapsteori och didaktiska perspektiv. Liber.

Tjernberg, C., Forsling, K. & Roos, C. (2020). Design för multimodal och kreativ skrivundervisning i tidiga skolår: Lärare reflekterar i fokusgruppsamtal. Nordic Journal of Literacy Research, 6(1), 217–237.

Forsling, K., Tjernberg, C. & Roos, C. (2019). Lärares navigation i komplexa skriftspråkspraktiker: Fokusgruppssamtal med lärare i förskoleklass – år 3. I: B. Ljung Egeland, T. Roberts, E. Sandlund & P. Sundqvist Klassrumsforskning och språk(ande), Rapport från ASLA-symposiet i Karlstad, 12–13 april, 2018. ASLA:s skriftserie 27. Karlstad: Karlstad University Press.

Forsling, K. (2019). Designs for Learning: Focus on Special Needs. Designs for Digitalised Literacy Education in a Swedish Lower Primary School. Designs For Learning Journal, Stockholm.

Digital kompetens i förskolan (2011). KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, (1)1, 76–95.