Att prata med små barn om svåra händelser
Många människor är direkt eller indirekt drabbade av skolskjutningen i Örebro, och händelsen väcker känslor hos människor över hela landet. Som förskolepersonal kan man hamna i en situation där händelsen kommer upp bland barn, vårdnadshavare eller kollegor. I denna artikel tittar vi närmare på vad som är viktigt att tänka på i mötet med barnen.
Pedagoger behöver inte initiera samtal med barnen
Som utgångspunkt behöver inte förskolepersonal lyfta händelsen på eget initiativ. Det finns inget egenvärde i att våra yngsta barn får information om vad som hänt. Men barnen behöver givetvis bli mötta i sina eventuella frågor och funderingar.
Om händelsen kommer upp i leken eller i något samtal är det bra att fråga vad barnet har hört eller sett och ta utgångspunkt i detta. Följ därefter barnet i dess funderingar och svara enkelt och konkret. Hjälp till att reda ut missförstånd om det behövs.
Förskolan behöver vara en trygg plats
Att få komma till sin förskola, där det är förutsägbart och stabilt, kan kännas tryggt för barn vars familjer eller omgivning är direkt eller indirekt påverkade av händelsen.
Att vid behov dra ner lite på tempot i verksamheten under dagen och låta vuxna finns nära till hands lite extra mycket, kan skapa lugn och trygghet. Det ger också utrymme för att barn med funderingar och frågor om händelsen ska kunna berätta om sina tankar.
Vuxnas medvetenhet om de egna reaktionerna
När svåra händelser sker är förskolans barn utlämnade till vuxnas reaktioner för att tolka och förstå det som hänt, även om en sexåring förstås kan greppa mer än en ettåring.
Barn behöver möta lugna och stabila vuxna, som inger en känsla av att läget är under kontroll. En viktig funktion för pedagoger är att hjälpa till att reda ut missförstånd när barnen dragit felaktiga slutsatser av händelsen. Vuxna som själva ger uttryck för oro och stress skapar otrygghet, och därför är det betydelsefullt att pedagogerna inte smittar barnen med egen oro. Behöver man som vuxen prata av sig är det viktigt att detta inte sker när barnen är med.
Prata med barn om svåra händelser
Som alltid när vi pratar med barn om svåra ämnen – i detta fall en exceptionellt drabbande händelse – behöver vi anpassa oss till deras nivå. Att vara så konkret och enkel som möjligt är bra.
Sedan är det vissa frågor som är svåra att svara på, där vi faktiskt inte har några svar, och så får det vara. Det är helt okej att svara ”jag vet inte”, när man inte gör det. Det viktigaste för barnet är att det finns lyhörda vuxna till hands som tar sig tid att lyssna och som själva är lugna. Det är oftast det allra mest betydelsefulla för att barnet ska känna sig tryggt.
Finns det något barn som beter sig på ett väldigt annorlunda sätt, som man uppfattar kan ha samband med det som hänt, får man närma sig barnet och fråga hur det är. Det handlar om att visa att man är en trygg vuxen som är tillgänglig och intresserad av hur barnet har det.
Många barn i förskolan kommer inte att ha funderingar
Dock är det viktigt att framhålla att de flesta barn rimligtvis inte visar några särskilda reaktioner alls eller är rädda och oroliga. Det är svårt att uppskatta hur många av barnen som känner till händelsen (de flesta vet säkerligen ingenting) och ännu svårare att veta hur barnen tagit informationen till sig.
Kanske hör barnen saker från syskon, som ser saker på sociala medier, eller så hör barnen vuxna prata om händelsen hemma eller på tv. I förskolan bör vi ha fokus på trygghet, lyhördhet och närvarande vuxna som, precis som vanligt, möter barnens frågor på bästa sätt.
Att ha funderingar innebär inte att barnet är traumatiserat
Reaktioner och oro i detta skede innebär inte att barn kommer att bli traumatiserade. Skulle något barn visa fortsatt starka reaktioner efter någon vecka kan man lyfta med föräldrarna att man är bekymrad för barnet, men detta kommer troligtvis inte hända många barn.
För de barn där ni märker i förskolan att det finns frågor och funderingar om händelsen är det dock bra att informera föräldrarna vid hämtning, inte för att oroa dem utan snarare för att ge dem chansen att också möta sitt barn i funderingarna.
Sök stöd om det behövs
Om man som pedagog känner sig osäker i detta arbete är det bra att lyfta det med sin rektor. I många organisationer finns förskolepsykolog som kan vara ett bollplank till ledning och personal vid behov.
Illustration: Adobe Stock.
