Hällbackens förskola

Strax norr om Luleå ligger den kommunala förskolan Hällbacken. På Hällbackens förskola har man jobbat mycket med ett miljöengagemang. Allt började med en ”axolotl” som blev startskottet för ett intressant projekt.

Av Lotte Mjöberg

Hällbackens förskola öppnades 2017, och där går 109 barn på sammanlagt sex avdelningar. Avdelningarna, som benämns visten, är åldersindelade.

Personalen består av sammanlagt 21 pedagoger, och Förskoleforum har samtalat med tre av pedagogerna som arbetar på Hällbacken. Samtliga är förskollärare: Mats Engström, Marie Lithner Brännström samt Madelene Jakobsson.

Ett litet hotat groddjur

Men vad är egentligen en axolotl, kanske någon undrar? Det är en liten salamander, som lever i Mexiko City och som tillhör groddjuren. Den härstammar från två sötvattenssjöar, men är akut hotad och finns med på Internationella naturvårdsunionens röda lista på grund av att Mexico City byggts ut så mycket.

En axolotl förekommer i författaren Linda Bondestams bok Mitt bottenliv (Förlaget M, 2020). De två äldsta barngrupperna läste hennes bok och fastnade för detta lilla djur.

Mats, Marie och Madelene berättar:

– När vi läste boken med barnen så lyssnade vi in dem och hamnade på olika spår utifrån barnens tankar och idéer. Ett av dem handlade om skräp i naturen.

Kunskap om vattenmiljön genom skräpplockning

– Vi tänkte att vi gör något för våra vattenlevande djur, fiskar och växter, då vi har nära till en fjärd till Bottenviken, Sinksundet. Sagt och gjort så tog Mats (utepedagogen) med barn i mindre grupper och plockade skräp längs strandkanten. Det blev många säckar med diverse skräp som plockades.

Sedan fick barnen sortera skräpet och testa om det flyter eller sjunker utifrån deras teorier. Barnen samtalade om vad som kan vara skadligt, och för vem, i vattnet.

Barnen har också varit med i Håll Sverige rent, där de plockat skräp i närområdet. Till våren blir det ett besök på Vatten och avlopp där en av vårdnadshavarna jobbar, och så kommer sopbilen till dem på besök. De ska också ta vattenprover från Sinksundet och förskolan för analys.

– Vi jobbar i boken under ett helt läsår. Det skapar relation till innehållet, främjar delaktighet och ger barnen möjlighet att kunna vara med och påverka. Och vi själva lärde oss också jättemycket! Vi eftersträvar att få fram det lekfulla i undervisningen och jobbar i långsamma processer.

En tydlig struktur i organisationen

Hällbackens förskola har en tydlig struktur i organisationen. Alla har olika roller. Mats är utepedagog, Marie är projektpedagog och Madelene är ateljépedagog. Det finns ytterligare en ateljépedagog, en utepedagog samt 16 projektpedagoger på förskolan.

– Denna organisation fungerar väldigt bra och vi känner att vi har möjlighet att utvecklas inom våra intresseområden, säger de engagerat och fortsätter:

– Vi kallar oss för övrigt inte för arbetslag utan för ”samarbetslag”.

Barnen har en valtavla, där de sätter upp sin bild och sprider ut sig på olika stationer på vistena. Efter lunch gör pedagogerna dock ett aktivt val åt barnen för att uppmuntra dem att vara på andra stationer eller med kompisar som de inte leker med vanligtvis.

Vistena är utformade så att de kompletterar varandra. Exempelvis finns det Lego endast på ett viste, spel på ett annat. På så sätt får barnen tillgång till fler och rikare miljöer.

”Kulturella kvarten”

På Hällbackens förskola finns det många olika språk och olika kulturer bland personalen:

– Vi arbetar med att lyfta fram olika kulturer, språk och land. Det gör vi genom en aktivitet 3–4 gånger per år som vi kallar ”kulturella kvarten”. Kulturen, språket, landet uppmärksammas exempelvis genom dans, musik, mat eller annat som förknippas med kulturen som barnen får vara med om.

– På samernas nationaldag exempelvis, kom en morfar och jojkade. Vi har bland annat också haft en thailändsk vattenfestival.

Flera viktiga utvecklingsområden

De prioriterade utvecklingsområdena är flera. Bland annat arbetar man med delaktighet och inflytande och arbetar då för att barnen ska få möjlighet att kunna uttrycka sig och bli lyssnade till genom reflekterande samtal, högläsning och estetiska uttrycksformer.

Välbefinnande i en fredlig och inkluderande förskola är ett annat prioriterat utvecklingsområde. Där arbetar förskolan med positiv psykologi genom att lyfta och utveckla barnens styrkor för att synliggöra olikheter och allas förmågor samt lekfull undervisning.

Projekterande för hållbar utveckling är ett tredje utvecklingsområde. Där fördjupar de sig i hållbarhetsfrågor i projektet genom reflektion och utforskande. Det skapar mening och blir viktigt för barnen.

Estetiska uttrycksformer

Dans är även det en estetisk uttrycksform som är prioriterad på förskolan. Marie och Madelene har gått en dansutbildning på 7,5 högskolepoäng och tar gärna in dansen numera:

– Ja, dansen har stort utrymme, vi dansar både för att ha en dansstund i undervisningen och som estetisk uttrycksform. Exempelvis har vi dansat utifrån boken [Mitt bottenliv]. Bilden av axolotlens första simtur inspirerade barnen. Vi undersökte i dansen hur den guppade och svängde … Vidare tog vi fram såväl begrepp som tre karaktärer i berättelsen och speglade detta i dansens form.

I ateljén har barnen undersökt och skapat med naturmaterial som finns på havsbotten. Barnen har också fått jobba med hållbart skapande genom att jobba med sina alster i flera led, exempelvis mosaik-konst av gamla målningar.

Förändrade arbetssättet

På Hällbackens förskola jobbar man Reggio Emilia-inspirerat. Det började man med i samband med rektorsbytet för omkring fem år sedan.

– Vår nya rektor Ingela hade erfarenhet av att jobbat Reggio-inspirerat och vi kände att vi behövde en förändring i vårt arbetssätt här på förskolan. Så under de fem senaste åren har vi alla tillsammans processat fram en struktur och organisation för att möjliggöra att arbeta Reggio Emilia-inspirerat.

Pedagogerna menar att alla är duktiga på att ta till vara på varandras kompetenser. De har bland annat deltagit i olika Erasmus-projekt: Madelene har exempelvis varit i Barcelona och lärt sig mer om hållbart skapande. Och Mats har varit i Teneriffa och lärt sig mer om utomhuspedagogik.

Det bästa med att arbeta på just Hällbackens förskola handlar om att man får prova på olika roller, menade Mats, Marie och Madelene:

– Det gör att man blir nyfiken och vill lära sig mer. Man vågar ”provtänka” och ”provgöra”. Det måste inte bli helt perfekt från första början.

Barnantalet går nedåt i kommunen

Hällbackens förskola ligger i ett nybyggt villaområde. Mats och Marie har varit med sedan starten år 2017.

– Just nu har vi fullt, men generellt går ju barnantalet nedåt i kommunen. Även om det finns många barnfamiljer i vårt område, så har kön minskat. I början var det ett hundratal barn i kö, nu är det knappt någon kö alls.