STEM-strategi – vad är det?
Det krävs fler barn och unga som intresserar sig för naturvetenskap, teknik och matematik, inte bara i Sverige utan även i andra länder. I denna artikelserie förklarar Ann S. Pihlgren vilken roll och betydelse de ämnen som kallas STEM – science, technology, engineering och mathematics – har i förskolans undervisning och varför en nationell STEM-strategi behövs. Del 1 av 6.
Den nationella STEM-strategin behövs
På senare tid har barns och elevers naturvetenskapliga, tekniska och matematiska kunnande återigen uppmärksammats, parallellt med de språksatsningar som pågår i Sveriges förskolor och skolor, såväl på statlig som lokal nivå (Regeringskansliet, 2025).
Skälen att uppmärksamma de ämnen som internationellt kallas STEM, är flera. Dels är många flickor underrepresenterade inom tekniska och naturvetenskapliga yrken. Dels finns det också en kompetensbrist på STEM-områdena.
Behovet av fler utbildade inom området är stort om Sveriges industri fortsatt ska kunna vara konkurrenskraftigt och skapa välstånd för medborgarna. STEM omfattar också kompetenser som spelar en avgörande roll i framtiden för att kunna lösa globala problem som klimatförändringar och energibehov.
Det krävs alltså att fler barn och unga intresserar sig för de här ämnesområdena, inte bara i Sverige utan även i andra länder. Regeringskansliet (2025) påpekar att det behövs ordentliga satsningar på utbildningen, från förskola till forskarutbildning.
De berörda områdena är alltså naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst (inklusive entreprenörskap) och matematik. I de fortsatta artiklarna kommer varje område fördjupas var för sig och kopplas till förskolans undervisning i praktiken.
Vad säger styrdokumenten?
De svenska styrdokumenten för förskolans undervisning är tydliga med att det ska bedrivas undervisning i de så kallade STEM-ämnena. I läroplan för förskolan, Lpfö 18 (reviderad 2025) kan man exempelvis läsa följande:
Utbildningen i förskolan ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för, och kunskaper om, natur, samhälle och teknik. Barnen ska få möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem (Lpfö 18, s. 9).
Vikten av att alla barn, oavsett kön, har rätt att utvecklas på alla områden tas också upp i barnkonventionen, som numera är lag i Sverige. Förskola och skola ska se till att
utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk och psykisk förmåga (Barnkonventionen, artikel 29)
EU (2018) har definierat tolv nyckelkompetenser som varje barn behöver få med sig från undervisningen för att klara sig i det framtida samhället. Bland dessa återfinns STEM-områdena:
- matematisk kompetens och kompetens inom naturvetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap
- digital kompetens
- entreprenörskompetens.
Europeiska unionen trycker samtidigt starkt på att språkkunskaper är nödvändiga för att klara sig i samhället, och även på STEM-områdena. Det finns alltså tydliga stöd i styrdokumenten för att undervisningen i förskolan behöver omfatta STEM-områdena, parallellt med barnens språkutveckling.
Förskolans nuvarande STEM-undervisning
Skolinspektionens (2018) granskningar visar dock att undervisningen i svenska förskolor behöver utvecklas. Förskolan behöver över lag arbeta mer aktivt med läroplanens mål i matematik, teknik och naturvetenskap. Det finns också stora kvalitetsskillnader på STEM-undervisningen mellan olika förskolor i Sverige.
Svenska kunskapsresultat i internationella undersökningar, som exempelvis PISA, visar att elevernas resultat i såväl matematik som läsning har försämrats. Regeringskansliet (2025) trycker på att förskolans kvalitet är avgörande för om barnen får del av det lärande och den kunskap som läroplanen specificerar.
Man påpekar samtidigt att olika undersökningar har visat att den pedagogiska kvaliteten på förskolorna varierar alltför mycket. Det gäller inte minst i naturvetenskap, teknik och matematik (Heimer & Pihlgren, 2021). Därför vill regeringen bidra till en kompetenshöjning just i förskolan.
Regeringskansliet trycker samtidigt på att grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna är nödvändiga för att barn och elever ska få en god grund i STEM-undervisningen. I den sista delen i den här artikelserien, "Språkundervisningen och STEM-områdena", behandlas hur förskolepersonalen kan planera för att integrera såväl kreativitet som språkundervisning med områdena i STEM.
STEAM – med konst och kreativitet
Regeringskansliet (2025) påpekar särskilt i den statliga STEM-strategin att det är viktigt att samtidigt integrera samhällsvetenskapliga, humanistiska och konstnärliga element för att göra områdena relevanta i samhället och för att motsvara framtidens behov av tvärvetenskapliga och kreativa lösningar.
Det är en viktig synpunkt som även forskaren och författaren Terry Roberts (2019) trycker på. Han menar att den absolut viktigaste förmågan inför framtiden är kreativitet.
Eftersom utvecklingen går så snabbt och eftersom mänskligheten hela tiden ställs inför nya utmaningar och problem som kräver lösningar, behöver förskolan rusta barnen att vara kreativa och lösningsinriktade.
På Stockholms universitet bedrivs för närvarande ett forskningsprojekt där STEM-områdena i förskolan kombineras med konstnärliga uttryck som dans, drama, musik och bild (Günther-Hanssen, 2025). Man kallar området för STEAM, eftersom området Arts, konstnärliga uttryck och lek, har lagts till.
Det är ett sätt att fostra sådant ämnesöverskridande, innovativt och kreativ tänkande som exempelvis Terry Roberts talar om. Att integrera konstnärliga uttryck i STEM är också ett sätt att komma bort från de könsstereotypa roller som ofta förknippas med de här ämnesområdena. Läroplanen påpekar att:
Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande. (Lpfö 18, s. 6)
Flickor är lika intresserade av teknik och naturvetenskap som pojkar men får ofta färre möjligheter att utveckla sitt intresse. En del av förskolans undervisning på STEM-områdena omfattar därför också att arbeta systematiskt och medvetet med likvärdighet och genusfrågor, exempelvis genom att låta barnen reflektera över och utmana idéer om vem som blir forskare, tekniker och ingenjör.
Undervisningen avgör kvaliteten på lärandet
Forskning visar att genomtänkt och systematisk undervisning av god kvalitet är den viktigaste faktorn för att barn ska lära sig (Håkansson & Sundberg, 2012). Det innebär att förskolepersonalens arbete att planera, genomföra och följa upp att undervisningen leder till det avsedda lärandet är avgörande för hur rustade barnen blir på STEM-området.
I mina egna utvärderingar av förskolans undervisningspraktik (Pihlgren, 2022; 2023) har jag exempelvis kunnat visa att förskolepersonal ofta dukar upp olika möjliga aktiviteter för barnen men att dessa sällan leder till annat än att barnen i bästa fall tränar på det som de redan kan. Personalen tycks ofta sakna strategier för hur de ska undervisa så att det sker en progression i barnens kunnande.
I stället tycks personalen förutsätta att miljöerna i sig ska leda till lärande. Bygghörnan förutsätts exempelvis leda till att barnen ökar sitt kunnande i bygg och konstruktion (teknik och ingenjörskonst). Sandlådan på utelekplatsen förutsätts leda till att barnen utvecklar sin naturvetenskapliga förståelse. Observationer visar dock att bygghörnan i stället tenderar att bli en arena för, framför allt, pojkars maktspel och att sandlådan istället blir en plats där barnen väljer att göra sådant som de redan behärskar och kan (Pihlgren, 2022).
Många av de miljöer som tas för givet i förskolan, bygghörnan, sandlådan och andra, skulle i högre grad än i dag kunna användas medvetet för att utveckla barnens kunnande på STEM-områden. Det förutsätter dock att personalen är mer aktiva i undervisning.
Utveckla en STEM-strategi på den egna förskolan
För att arbetet med STEM inte ska bli sporadiskt och kanske tappas bort bland andra förskoleaktiviteter krävs en strategi, en gemensam plan, för hur arbetet ska ske på den egna förskolan. En sådan strategi kan exempelvis omfatta:
- mål för den lokala STEM-undervisningen
- årshjul för när de olika STEM-områdena tas upp, hur det sker och vem som ansvarar
- beskrivning av och planeringar för den undervisning som ska genomföras på respektive STEM-område, med kopplingar till språkundervisningen
- beskrivning av vilka fasta och föränderliga STEM-miljöer som barnen ska möta på förskolan.
I de fortsatta artiklarna i artikelserien ges exempel på vad som kan ingå inom respektive STEM-områdes undervisning.
Lästips
Regeringskansliet (2025). En STEM-strategi för Sverige. Stockholm: Utbildningsdepartementet. https://www.regeringen.se/contentassets/074ae44c1f0846ceb845c9aa62848114/en-stem-strategi-for-sverige.pdf. Hämtad 2025-05-30.
Roberts, T. (2019). The new smart: How nurturing creativity will help children thrive. Turner Publishing Company.
Referenser
Barnkonventionen. Unicef. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten. Hämtad 2025-05-30.
Europeiska unionen (2018). Nyckelkompetenser för livslångt lärande. En europeisk referensram. Bilaga. Europeiska unionens officiella tidning 4.6.2018, s. C.189/7–13.
Günther-Hanssen, A. (2025). STEAM-undervisning i förskolan. Stockholms universitet. https://www.su.se/forskning/forskningsprojekt/steam-undervisning-i-f%C3%B6rskolan. Hämtad 2025-05-30.
Heimer, M. & Pihlgren, A. S. (2021). Demokrati för förskolebarn: Undervisning i åtta nyckelkompetenser. Lund: Studentlitteratur.
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Läroplan för förskolan, Lpfö 18, reviderad 2025. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=13246. Hämtad 2025-05-30.
Pihlgren, A. S. (2022). Rapport Learning walks Falkenbergs kommun. Falkenbergs kommuns förskolor. Falkenberg: Falkenbergs kommun.
Pihlgren, A. S. (2023). Studie rörande språkutvecklande arbetssätt vid åtta förskolor i Nacka kommun. Slutrapport 2023-11-16. Nacka: Nacka kommun.
Regeringskansliet (2025). En STEM-strategi för Sverige. Stockholm: Utbildningsdepartementet. https://www.regeringen.se/contentassets/074ae44c1f0846ceb845c9aa62848114/en-stem-strategi-for-sverige.pdf. Hämtad 2025-05-30.
Roberts, T. (2019). The new smart: How nurturing creativity will help children thrive. Turner Publishing Company.
Skolinspektionen (2018). Slutrapport. Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. www.skolinspektionen.se Hämtad 2025-05-30.
Foto: Shutterstock
