Ritprat – ett arbetssätt som gynnar hela barngruppen

Publicerat

11 februari 2025

I Burlövs kommun i Skåne används enkla teckningar som en del i kommunikationen på flera förskolor. Ritprat och andra visuella strategier ses som något som är positivt för samtliga barn i gruppen.

Författare

Ulrika Glaser

Skriv ut

Förskollärare Axel Åberg och specialpedagogerna Tina Maringelli och Pia Holmberg ser många fördelar med att använda ritprat i förskolan.

Axel Åberg arbetar som förskollärare och arbetslagsledare på Virvelhusets förskola och har använt metoden i ett år. Efter en lite trög start började några pedagoger arbeta med hela barngruppen genom att ritprata på stora whiteboards och då tog det fart. Efter det har samtalsmetoden fått fäste bland fler och fler pedagoger och ett intresse för ritprat har börjat sprida sig i kommunen.

– En kollega kom tillbaka från kursen ”Visuella strategier – att ritprata i förskolan” som hålls av specialpedagogerna Tina Maringelli och Pia Holmberg, och var eld och lågor. Nästa termin skickade vi fler pedagoger, och sedan började det hända saker. Pedagogerna köpte in små whiteboard-tavlor och varje morgon när vi åt frukt började vi rita. Barnen fångades direkt och vi såg hur barn som brukade slingra sig ur ringen faktiskt satt kvar. Barn som inte orkade vänta på sin tur att prata blev bättre på att lyssna på kompisen och framför allt såg vi hur stödet tydliggjorde deras dag – något som alla barn behöver.

– Jag har jobbat länge och sett mycket, men den här metoden ligger väldigt högt upp på listan över bra grejer. Och andra håller med. En kollega till mig, som också jobbat länge sa: ”Jag har aldrig sett en enskild metod påverka hela gruppen så mycket som detta”.

Ett naturligt inslag i barnens vardag

På flera avdelningar, även för de yngre barnen, finns det nu whiteboard-tavlor i A4-storlek tillgängliga för alla som önskar rita. Dessa används av barnen själva i många olika situationer, till exempel för att förklara hur det kan kännas att inte få vara med i leken.

Genom att introducera ritprat på whiteboard i grupp har många barn på avdelningarna tagit metoden till sig och börjat använda det i sin kommunikation, ofta i samband med att man inte är helt överens i en lek.

– Det är ju fint om man kan göra samlingsstunden till något vettigt, som är inbjudande och barnen känner sig delaktiga i. Genom att ritprata får de en möjlighet att påverka vad de vill göra under dagen. Och när aktiviteterna är över kan barnen stryka det de gjort eftersom det som ritats upp finns med under hela dagen. Nu ser vi till och med att barnen har egna samlingar under den fria leken där de ritar upp vad de ska göra under leken!

– Och barnen dömer inte om det är fint eller fult. Den enda risken att tappa barnen är om du börjar göra för detaljerade teckningar – det tar för lång tid, och barnen vill vara med och se att det händer något.

Öppnar upp för inflytande och förståelse

Utprintade bilder, som till exempel bildstöd via Widgit Online, används också men fyller snarare en bifunktion till det som ritas. Axel beskriver skillnaden:

– I takt med att vi har arbetat med det här ser vi att det ger ett större utrymme för barn att styra när det är de själva, eller vi vuxna, som ritar. De har en helt annan möjlighet att påverka sin ”här och nu-situation” än vad de har med färdiga bilder. Det blir inflytande på riktigt.

Axel återkommer till att de ännu bara är i startgroparna av arbetet, men att det går att se att barnen uppskattar ritprat på flera sätt, och positiva signaler kommer även från vårdnadshavare.

– En vårdnadshavare hade lite utmaningar med sitt barns starka känslouttryck, och tog upp det med en av mina kollegor. Efter att ha fått tips om att använda ritprat blev det ett användbart verktyg även hemma.

Med tiden utvecklas överenskommelser inom gruppen om vad olika teckningar ska symbolisera, och ibland kan en teckning få flera betydelser. Att rita en plusplus kan syfta på både materialet plusplus, och betyda att vi ska vara inomhus. En cirkel betyder samling, kryss betyder vuxen person och prickar betyder barn. Och så vidare.

– Barnen gör tolkningar av det som finns runt dem, och betydelserna finns levande hos gruppen och pedagogerna. När barnen ritar upp sin dag så blir det tydligt för dem. Ordet är flyktigt men det vi ritar finns kvar, avslutar Axel.

T.v.: Med hjälp av ritprat erbjuds barnen en möjlighet att påverka dagens innehåll i både stort och smått. Det kan exempelvis vara som i bilden från en yngre-barns-avdelning där barnen ritar och berättar vilka sånger de vill sjunga. T.h.: Förskolan har fått ett nytt förskolebibliotek. Med hjälp av ritprat samtalar barn och vuxna om var det ligger i förhållande till avdelningen och vilka regler som gäller här.

En lek avbryts då barnen är oense. En flicka kommer ut och ritar ett brustet hjärta. En pojke som varit med i leken utbrister: ”Men det var ju hon som skrek på oss!” när han ser vad hon ritat. Han har, helt korrekt, tolkat hennes bild men håller inte med henne om vems fel det var att leken slutade i osämja.

T.v.: Skräpplockardag. En fem år gammal flicka har ritat dagen som börjar med fruktstund i huset. Sen är det lek inomhus en stund, vilket symboliseras med plus-plus, och sen går vi ut. Träd och buske betyder att vi är utomhus och påsen bredvid visar att vi ska plocka skräp idag. När vi är klara med förmiddagen går vi in och skriver. T.h.: En fyra år gammal pojke beskriver med hjälp av ritprat hur det känns när han blir arg. Han ritar och berättar hur det känns som att han sitter i ett ”argfängelse” och inte kan komma ut.

T.v.: Ritprata en dag. En flicka har ritat och berättat om allt man kan göra och vilka kläder som behövs när man går ut. Hon bad vuxen om hjälp med siffror och att skriva förklaringar. När hon var klar kom hon på att hon glömt sandlådan och ritade till den (mitt i bilden, blyerts) i efterhand. T.h.: Denna morgon har pedagogerna kombinerat ritprat med bildstöd. Denna dag regnar det och en grupp barn erbjuds att arbeta med Bockarna Bruse. Barnen ville att det skulle synas att de var glada så pedagogen ritade glada ansikten.

T.v.: Genom att placera whiteboarden stående blir det lättare att skapa en överblick av dagen då man kan följa bilderna uppifrån och ner. Här har en pojke börjat lägga till siffror för att göra dagen ännu tydligare. Han avslutade med att rita en bil för att visa att pappa kommer och hämtar honom med bil. Eftersom inte alla barn blir hämtade av pappa med bil kom gruppen fram till att man kunde skriva ”Hejdå!” i stället. T.h.: Här har gruppen i stället valt att rita streck mellan dagens olika aktiviteter och rutiner för att på så vis tydliggöra hur dagen ser ut.

Ytterligare ett exempel på när man kombinerat ritprat och bildstöd.

Tre tjejer leker när en av dem lämnar leken och sätter sig att rita. Hon kommer tillbaka och visar bilden, och förklarar att hon känt sig utanför i leken. Genom att introducera ritprat på whiteboard i grupp har många barn på avdelningarna tagit metoden till sig och börjat använda det i kommunikationen, ofta i samband med att man inte är helt överens i en lek.

T.v.: På måndagens rörelsepass är den stora frågan vad man ska göra, hinderbana eller cowboy-dans. Genom en omröstning som synliggörs med hjälp av ritprat står det klart att det idag blir hinderbana. Ett visst missnöje märks hos några av de som röstat på cowboy-dans och gruppen kommer fram till att nästa måndag då dansar vi. T.h.: Barnen i en grupp som arbetar med var de bor pratar efter att ha ätit frukt om sina rum. De berättar i tur och ordning vad de vill ha i sina rum (vilket är allt ifrån Spiderman och regnbåge till gunga och katt), och en av tjejerna i gruppen ställer frågor och ritar svaren på tavlan.

Foto och bildtexter: Virvelhusets förskola.