Utvecklingsprocessen som vände trenden

Publicerat

En förskola i ett utsatt område, i slitna lokaler och med tidvis hög personalomsättning utvecklades till en kreativ arbetsplats med ett gott arbetsklimat och en väl fungerande pedagogisk verksamhet. Hur gick det till? Vi träffar ledning och pedagoger på Visan i Malmö för att få veta mer.

Foto: Ulrika Glaser. På den inledande bilden syns från vänster Nermin Ucar, Helen Lindberg, Sarab Abbas och Simon Persson.

Det sägs att för att kunna bygga upp måste man riva ner. I den här artikeln berättar pedagoger på Visans förskola om sin spännande utvecklingsprocess som präglas av en nära ledningsorganisation, ett nyväckt intresse för barns lärande och ett engagemang för föränderliga pedagogiska miljöer.

Förskolechef Kathrine Haugland – vad är det som har hänt?

haugland_200.jpg
Kathrine Haugland.
– Först och främst har vi jobbat mycket med arbetsmiljön. Vi har haft medarbetarenkäter som varit så röda så det lyst i hela staden, och det gör att man hamnar i en uppförsbacke. Kommer man sedan igenom en sådan process så gör ju det något med de som är kvar. I dag kan vi våga njuta av att ”nu är det rätt bra”. Jag tycker det är viktigt att få fram bilden av att om det ska till en utveckling så finns det både toppar och dalar på vägen.

Simon Persson, förskollärare, fyller i:

– Nu är vi ett gäng som bryr oss om varandra, man vill hjälpa varandra.

Samtal och diskussioner

Att hjälpa varandra, i synnerhet med att få tid att föra pedagogiska samtal är något som utvecklats både genom stöd i schemaläggning från biträdande förskolechef Helen Lindberg och genom reflektionssamtal från förste förskollärare Azar Peykani. Båda menar att de pedagogiska diskussionerna är nyckeln till utvecklingen och att det är avgörande att kunna ha en god och öppen diskussion kollegor emellan.

– För oss är det viktigt att se till att hjälpa varandra att få tid att samlas för reflektion. Ser jag själv värdet att få föra pedagogiska samtal, så ser förmodligen min kollega samma sak och därför behöver vi hjälpas åt, säger Helen.

Peykani_300.jpg
Azar Peykani är förste förskollärare på Visan och brinner för att utveckla de pedagogiska miljöerna.
– Att ha en pedagogisk tanke bakom görandet är något som utvecklats mycket. Att ställa det kravet på sig själv eller på varandra är något som är självklart. Vi har vuxit mycket tillsammans även om vi har mycket kvar att jobba med, säger Azar.

De pedagogiska miljöerna ger energi

Att utveckla miljöerna har varit ett prioriterat område på förskolan, och det kommer det fortsatt att vara. De yngsta barnen blir indirekt delaktiga i att utveckla miljöerna genom ett tillvägagångssätt som Sarab Abbas berättar om:

– Vi brukar spana på barnen under några dagar när vi känner att det är dags att göra något med miljöerna: var vill de vara, vad går de igång på? Och sedan utvecklar vi de platser som vi upplever att barnen är mest intresserade av. Vi jobbar mycket med att fotografera och sätta upp bilder av miljöer och material. Det gör att barnen kan peka på och visa vad de är intresserade av.

svampbord_300.jpg
De svampformade borden som skiftar färg har blivit en favoritplats för de yngre barnen.
IKT i lärmiljöerna

Användning av teknik har stor betydelse för utvecklingen på Visan. Nermin Ucar har uppdraget som IKT-ambassadör, och visar runt på förskolan som har inslag av IKT i de flesta miljöer. Nermin berättar att barn och pedagoger hjälps åt att utforska olika användningsområden tillsammans, och genom workshops delar pedagogerna idéer och kunnande.

Azar, förste förskollärare, berättar att pedagogerna har varit tvungna att fundera ordentligt på hur tekniken ska användas och att alla har jobbat med att bygga en förståelse och gemensamma mål. Utifrån det har prioriteringar gjorts: ska det satsas på inköp av lärplattor eller barnvagn? Det har gjort att förskolan nu kan erbjuda tekniken generöst på alla avdelningar.

– Personalen visar en stark drivkraft i att omfamna tekniken. Det har blivit ett naturligt komplement till allt annat, det är självklart att kunna använda projektorn i bygg och konstruktion eller när det är högläsning. Det är ju det bästa för mig som ledare när jag ser att det finns ett sådant engagemang att bygga på, säger förskolechef Kathrine.

– Det är ju det som gör att det sker en utveckling i verksamheten, det är en process som pågår och ahaupplevelserna kommer under tiden. Och vi tycker det är lika roligt som barnen, tillägger Helen, biträdande förskolechef.

bygg_konstruktion_750.jpg
Bygg- och konstruktionsrummet.

Hela världen finns på Visan

Bland barn, föräldrar och pedagoger på Visan finns en stor mångfald av språk och kulturer vilket påverkar vardagen och sätter prägel på hela verksamheten. Vid inskolningar strävar man efter att matcha barnet med en pedagog som talar barnets modersmål, vilket ofta skapar en stor lättnad för hela familjen. Även vardagliga föräldrakontakter underlättas genom att det finns många språk bland pedagogerna, menar Simon:

– Om någon pratar turkiska så hämtar jag Nermin, och pratar någon arabiska så hämtar jag Sarab. För mig är mångfalden en styrka, jag får möta massor av olika kulturer. Det får man inte om man jobbar inne i centrum eller i någon by på landet. Här blir jag en del av integrationen, på riktigt.

Skilda förväntningar

Föräldrar har ofta vitt skilda förväntningar på förskolan. Några kanske är vana vid en viss typ av förskola från sitt hemland, andra kanske inte har någon erfarenhet av förskola alls.

– Det gör att vi måste vara flexibla. Vi har lärt oss ha förståelse för och bemöta olika föreställningar, från tankar om att förskolans uppgift är att passa barn då föräldrarna arbetar till uppfattningar om att förskolan ska erbjuda lektioner där barnen lär sig läsa och räkna. Det är en utmaning för oss att möta var och en av föräldrarna, säger Azar.

– Vi börjar redan på inskolningssamtalen med att berätta för föräldrarna hur vi jobbar här. Då är våra språk en tillgång, och vi kan också jämföra hur förskolan är i Sverige jämfört med det land familjen tidigare har bott i. Det är viktigt att lyssna på vilka förväntningar föräldrarna har, och så berättar jag hur vi jobbar här, och om vår läroplan, säger Nermin.

Mötet med svenska språket

Svenskan är det språk som förenar alla som vistas på Visan. För att kunna komma in i gemenskapen och leka med alla kompisar så är det svenska barnen måste lära sig, och det fungerar som en stark drivkraft för både barn och vuxna. Pedagogerna stödjer barnen i att sätta ord på det som barnen intresserar sig för, och i att understödja kommunikationen i leken då det behövs.

Kathrine menar att förskolor i så kallade utsatta områden är oerhört viktiga för både barnen och deras familjer. Pedagogerna är förebilder och fungerar ofta som en viktig ingång till det svenska samhället.

När pedagogerna tar med barnen på utflykter och kulturupplevelser runt om i Malmö får barnen möta staden. Inte sällan kommer föräldrarna efteråt och ber om adressen till de platser som barnen besökt med förskolan, och så gör familjerna återbesök på temalekplatser, i skogen eller på museet.

På en avslutande fråga om varför pedagogerna vill jobba på Visan är Sarab först ut med svaret:

– Jag kan inte tänka mig att jobba någon annanstans. Vi har en vikänsla och här behövs jag. Det är viktigt för mig att jobba där jag behövs kan utvecklas.