Forskarporträtt

– På en övergripande nivå visar de studier jag varit delaktig i att digital teknik kan utgöra goda pedagogiska verktyg för undervisning i förskolan beroende på hur de används. Det viktiga som lärare är att se digital teknik som just verktyg som ska användas när de tillför något som inte analoga verktyg gör.

Materialet i Maria Lennartsdotters avhandling är hämtat från anonyma inlägg under hashtaggen "Pressat läge" på Internet. Hashtaggen skapades 2017 av Förskoleupproret, ett privat initiativ av några förskollärare. Förhoppningen med avhandlingen är att lyfta fram områden som personal i förskolan upplever som svåra och få igång en diskussion för att nå förändring och förbättring.

Mitt forskningsområde handlar om utbildning och utbildningspsykologi. Jag har också forskat om allt ifrån lärarstress till hur barn utvecklar sin läsförmåga.

Anne Lillvists intresse för specialpedagogiska frågor har lett henne in på ämnen som övergångar, normkreativitet och förskolan som en inkluderande miljö.

Yvonne Lindh vill belysa ateljeristornas arbete ute i förskoleateljéerna. Kan det vara så att målen i läroplanen kanske bromsar det estetiska arbetet?

– Jag arbetar med utredning och insatser för små barn med autism i en av Göteborgs mest immigranttäta och socioekonomiskt utsatta stadsdelar. – Jag är både kliniskt verksam och arbetar med forskning. Att få möjlighet att förena klinisk verksamhet med forskning är otroligt givande. Det är ett omväxlande arbete där jag får möjlighet att möta barnen, deras föräldrar och pedagoger både som kliniker och forskare.

Kristina Lund har forskat på lekresponsiv naturvetenskapsundervisning i förskolan. - Jag arbetar med området lek i kombination med naturvetenskap. Genom att se leken som en fortsättning på undervisningen, kan också det som händer i den gemensamma leken medvetandegöras tydligare, och möjliggöra ett fortsatt utforskande av naturvetenskapligt innehåll i lek.

– Det behövs ökad medvetenhet hos pedagogerna om språkets roll och vikten av att vara uppmärksam på hur de nyanlända barnen deltar i gruppsammanhang. Jag har tolkat det som att pedagogerna är fokuserade på trygghet i vardagen med de nyanlända barnen. Men det är inte samma typ av uppmärksamhet på lärande som är språkbaserad. Man länkar inte alltid in språket, så tyvärr blir det kontraproduktivt att barnet bara sitter med.

– Det behövs ges möjligheter till förskollärare och inte minst till hela arbetslaget att vara medskapare av ny kunskap, vilket kan vara en viktig utgångspunkt för professionella utvecklingsinsatser och följaktligen kvalitetsförbättring.

–  Jag såg att speciellt de yngre barnen använder sig av kroppen när de transspråkar. De äldre barnen använder mer verbalt språk, men det betyder också att de i större utsträckning riskerar att bli missförstådda.

– Min forskning handlar om hur förskollärare hanterar och utformar en alltmer digitaliserad STEM-undervisning med särskild tonvikt på naturvetenskap och programmering.