Träna motoriska grundrörelser
Att träna motoriska grundrörelser i tidiga år är viktigt. Läraren Linda Persson ger tips på hur vi kan träna motorik på förskolan.
Motorikutveckling kan ses som trappsteg. Alla barn går i samma trappa. De ska lära sig grundrörelserna åla, krypa, gå, springa, hoppa, klättra, hänga, rulla/rotera, balansera, stödja, kasta och fånga. I sexårsåldern bör barnen kunna grundrörelserna.
Barn som rör sig enligt WHO:s rekommendationer hemma kommer troligen att lära sig alla grundrörelser utan särskild träning. Men barnen rör sig olika mycket.
– Vissa barn är extremt aktiva hemma men andra är inte aktiva alls. Många når inte rekommendationen och därför behöver förskolan jobba med motorik, säger Linda Persson, lärare idrott och hälsa.
Träna rulla, åla och krypa med de yngsta barnen
Förskolan yngsta barn behöver träna grundrörelserna rulla, åla och krypa. Rulla påverkar balansen och syftar bland annat till att kunna lokalisera sig när det snurrar.
Att åla och krypa ger inte bara styrka i axlar, nacke och bål. Rörelserna är också bra för synen och motivationen. När barnet kan lyfta huvudet och titta långt bort skapas en nyfikenhet och vilja att ta sig framåt.
– När barnen ser något framför sig så vill de ofta ta det med handen. Då jobbar barnet också med finmotoriken.
Även om barnen redan kan krypa och åla är det bra att träna exempelvis genom att ligga på golvet och spela spel eller lägga pussel.
– Det är jättebra träning för att hålla uppe nacken. Man kan också leka djur som kryper eller göra hinderbanor där barnen ålar genom små tunnlar. Men tunnlarna måste vara små så att barnen inte börjar krypa i stället.
Motorikträning för de äldre
4–5-åringarna, som börjat gå och springa, behöver träna på att hoppa. I förskoleklass möter Linda Persson många barn som har svårt för det. De har svårt att få till avstampet, hoppar och landar på hela foten. Hoppet blir då väldigt stumt. Ett sätt att träna hoppning är genom att jobba med fötterna.
– Låt barnen gå barfota på olika underlag och plocka saker med tårna. Det är också jättebra att vara i skogen! Då utmanas balansen hela tiden
Barnen i förskoleklass kan också ha svårt att kasta och fånga. Förskolebarnen kan till exempel träna på att kasta och fånga ärtpåsar.
Barnen behöver också träna på att klättra, hänga och stödja. En nyfödd bebis har så stark gripreflex att den kan hänga i sin egna vikt. Den styrkan och gripreflexen behöver underhållas. Ur gripandet utvecklas sedan finmotoriken.
– Rörelserna är otroligt viktiga för finmotoriken. Räck eller trädgrenar är jättebra för att barnen ska träna på att hänga i sin egna kroppsvikt. Stödja innebär att man orkar stödja på sina handleder. Det kan tränas genom att till exempel gå skottkärra, stå på händer eller stå med fötterna på en bänk och ha händerna i marken.
Stopp i utvecklingen
Vissa barn hoppar över ett steg i trappan. De lär sig till exempel att gå innan de kan krypa. Det är okej så länge barnet kan kompensera för det steg som hoppas över.
– Barn som inte kryper behöver kunna ställa sig upp från sittande för att kunna börja gå. Vissa klarar det men inte alla.
Klarar barnet inte nästa steg i trappan behöver man stanna upp och förstå varför barnet inte klarar det. Orsakerna är individuella. Barnet kanske inte har tillräckligt med muskler i rygg och nacke för att orka krypa eller tillräckligt starka händer för att kunna hänga.
– Hittar man nyckeln och sedan tränar så kan grundrörelsen komma av sig själv. Alla barn utvecklas i olika takt men ju snabbare man kan identifiera problem och börja träna, desto snabbare går utvecklingen.
Svårt att komma ikapp
När barnen börjar förskoleklass börjar koordinationsträning, det vill säga att kunna sätta ihop grovmotoriska rörelser till en sammansatt rörelse. Man ska till exempel kunna veva och hoppa rep eller springa och hoppa längdhopp.
– Många har svårt för längdhopp men egentligen bör man klara det redan som fyraåring. Att hoppa hopprep är också en jättebra övning.
Det är möjligt att utveckla sin motorik även som äldre. Men för barn som ligger efter när skolan börjar kan det vara svårt att komma ikapp, inte för att det är svårt att lära sig rörelsen utan för att det sällan finns tillfälle för barnen att träna. Skolor hinner sällan fånga upp elever som behöver träna grundrörelser. Barnen förväntas redan kunna dem.
– Kan barnet inte kasta och fånga åker man ur bollsporterna på gympan. Då får man heller ingen chans att träna. Det är också svårt att vara aktiv och delaktig på rasterna om man inte kan studsa en boll. Samtidigt utvecklas de redan aktiva eleverna vidare och får ett ännu större försprång. Därför är det jätteviktig att träna motoriken på förskolan.
Foton: Shutterstock
