Forskning till kaffet! Hur väl rustade är nyexaminerade förskollärare?
Är nyexaminerade förskollärare rätt rustade för sitt uppdrag när de kommer ut i förskolan? Fil.dr Linn Eckeskog har läst en ny forskningsstudie om vilka kompetenser förskollärare får med sig från utbildningen och hur väl dessa matchar de krav som uppdraget innebär i praktiken. Här får du en sammanfattning av de intressanta resultaten.
Film: Styrkor och utmaningar för nyexaminerade förskollärare
Hela den vetenskapliga artikeln finns tillgänglig här (på engelska):
Lundberg, A, Lindh, C och Collberg, P (2024). Are newly qualified preschool teachers ready for today’s mandate? Principals’ views in Sweden. Journal of Early Childhood Teacher Education Volume 45, 2024 - Issue 3.
Filmens innehåll i text:
Hur väl rustade är nyexaminerade förskollärare?
Alla har vi varit nya på jobbet och känt hur det är att inte vara helt varm i kläderna. Hur redo kände du dig, när du klev på ditt första jobb i förskolan?
I den här filmen ska jag prata om hur rektorer ser på nyexaminerade förskollärare, närmare bestämt vilka delar av yrket rektorer tycker att nyexade är bättre rustade för och vad de är lite sämre rustade för.
Alldeles strax ska jag punkta upp exakt vad rektorerna tycker, men först vill jag påminna om vad som hänt med förskolan och förskollärarutbildningen de senaste decennierna.
Författarna av den här vetenskapliga artikeln – Adrian Lundberg, Christina Lindh och Philippe Collberg – skriver om hur omsorgsdelen av förskollärarjobbet de senaste decennierna har fått stå tillbaka till förmån för utbildningsdelen.
Förskollärarutbildningen är numera förberedande för studier på avancerad nivå och har en tydlig vetenskaplig förankring, samtidigt som förskolan blir mer och mer lik skolan. Vi kan se att kvaliteten har blivit högre, och utvecklingen är positiv för förskolans status.
Samtidigt har vi förlorat något av de viktiga omsorgsdelarna och den centrala leken. Ett ökat fokus på utbildningsdelarna innebär också att kraven på planering och dokumentation har ökat, vilket ju inte vore ett problem om inte barngrupperna också vuxit. Personalen ska alltså göra mer, med fler barn, och på mindre tid, vilket gör yrket väldigt krävande.
Här visar tidigare forskning på ett glapp mellan å ena sidan visionerna som förskollärarstudenter lämnar utbildningen med, å andra sidan den verklighet som de nyexaminerade förskollärarna möter. Det är den glappet mellan utbildningarna och praktiken, som den här studien vill utforska.
Rektorer har fått ranka kompetenserna
För att få veta mer har forskarna frågat rektorer hur förberedda de tycker att nyexaminerade förskollärare är när de tar examen. Vad är de rustade för, och vad är de mindre rustade för? De låter 55 rektorer ranka kompetenser, men de har också kunnat lämna skriftliga svar.
Vad kommer forskarna då fram till?
Rektorerna rankar en hel del förmågor högt:
Nya förskollärare upplevs har stark pedagogisk och didaktisk kompetens. Förmågan att planera undervisningen är en styrka och de gör det mycket väl i linje med läroplanens intentioner, normer och värderingar.
De är också bra på att undervisa i ämnen som matematik, naturvetenskap och teknologi, och är bra på att främja varje barns utveckling vad gäller till exempel språk och kommunikation.
Det är heller inte överraskande att nyexaminerade förskollärare upplevs bra på att förstå och förklara barns utveckling med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet.
Vad är de nya förskollärarna mindre bra på, eller, vad skulle kunna stärkas upp? Jag vill säga att det går satt sammanfatta i tre saker:
Omsorg och följsamhet
Att fånga upp det spontana lärandet i leken, och att anpassa undervisningen allteftersom, är utmanande.
Nyutexaminerade lärare verkar annorlunda uttryckt behöva lära sig vad som är en ”rimlig planering” och hur planeringen kan användas mer flexibelt i mötet med barnen.
Relationer till kollegor
Att hantera kritik från mer praktiskt erfarna kollegor
Att samarbeta med lärare i förskoleklass, skola och fritidshem
Bygga relationer till vårdnadshavare
Hantera svåra samtal med vårdnadshavare
Förbereda vårdnadshavare och barn för övergångar, tex till förskoleklass
Ge vårdnadshavare möjlighet att delta tex i bedömningen av barnets utveckling.
Känner ni igen er i det här? Jag gjorde en högst ovetenskaplig enkät på Instagram nyligen som visade på nästan precis samma resultat.
Så vad tar jag med mig från den här studien?
Det finns ett glapp mellan teori och praktik här, som vi behöver överbygga. En rektor säger att det för många förskollärare är något av en chock att möta verkligheten. Och det här glappet hänger ihop med känslor av otillfredsställelse, sjukskrivningar, ohälsa och att förskolan tappar personal.
Utbildningarna ger inte en helhetsbild av yrket – exempelvis övar studenter på små barngrupper för att sedan komma ut i stora barngrupper som kräver andra förhållningssätt.
Och vad kan vi göra åt saken?
Jag läser en annan text som författarna skrivit där de påpekar att vi kanske inte ska se det som ett glapp mellan en fas och en annan, utan se introduktionen i arbetslivet som en alldeles egen fas.
Vi kan inte förvänta oss att nyexaminerade förskollärare ska vara helt klara. Det är ett tillfälle att fortsätta utveckla alla de där kompetenserna, och här behöver förskollärarna stöd. Kollegornas, rektorernas, förvaltningschefernas, skolpolitikernas … Vi behöver också en arbetsmiljö och en inskolning i yrket som är stöttande och genomtänkt.
Samverkan är alltså en nyckel, dels mellan utbildningarna och praktiken, dels mellan olika professioner som finns runt barnet. Studenterna behöver ges en realistisk helhetsbild av uppdraget.
Och slutligen, studenterna behöver få mer träning i relationsarbete med vårdnadshavare och kollegor, där svåra samtal behöver ingå. Det är lätt att glömma bort de vuxna relationerna, men de är jätteviktiga, både för arbetsmiljön och för den enskilda medarbetarens självkänsla och yrkesutveckling.
Illustration: Adobe Stock.
