Johannes Finnman Grönaas

Johannes
Finnman Grönaas

Universitetslektor i psykologi
Verksam vid
Akademin för hälsa, vård och välfärd vid Mälardalens universitet

Publicerat 2024-09-26

Text: Lotte Mjöberg

Johannes Finnman Grönaas, berätta lite om dig själv. Vem är du?

– Jag doktorerade i mars 2024 med en avhandling om förskolepersonalens arbetsvillkor. Mitt fokus ligger på de som har många förskolebarn med ett annat modersmål än svenska. Det är ett ämne som intresserar mig, delvis för att jag själv har erfarenhet av det. Som liten flyttade jag med mina föräldrar till ett mångkulturellt område i norra Stockholm. Det formade mig. Min mamma kommer dessutom från Norge.

– Efter skoltiden pluggade jag till gymnasielärare i Linköping, men insåg att förskolan är det stadium där man har störst chans att påverka. Det går förstås med gymnasielever också, men det har större utmaningar både för individen och samhället. Under utbildningen jobbade jag i en elektronikbutik, vilket hjälpte mig på olika sätt. Jag kunde exempelvis applicera lärandeteorier där. Jag fortsatte jobba där som butikschef i ett år efter att lärarutbildningen var slut. Sedan sökte jag mig till arbetslivsvetenskapen och började som doktorand på Mälardalens universitet år 2017.

Berätta om din forskning!

– När jag började med mitt avhandlingsarbete fanns det redan data som jag kunde jobba med. Sedan intervjuade jag personal på elva avdelningar, på sammanlagt sju olika förskolor. Jag lämnade också ut enkäter till över 40 förskolor, med frågor om arbetsvillkoren samt observerade barn och personal. Jag inriktade mig främst på förskollärarna och barnskötarna; de jobbar ju där dagligen till skillnad från andra yrkesgrupper.

Vad säger forskningsresultaten?

– I förskolan kan man göra stora förändringar med relativt små medel. Men personalen behöver bättre förutsättningar; de har ju ett kompensatoriskt uppdrag. Det är just i de mångkulturella förskolorna man ser en oerhört engagerad personal. De som inte söker sig därifrån lägger i stället ned hela sin själ i arbetet.

– Jobbar man på en mångkulturell förskola är det en del saker som är utmanande för personalen. Men dessa mångkulturella förskolor ger även vissa förutsättningar att nå riktlinjerna som relaterar till just mångkultur. I dessa förskolor jobbar man ständigt och konkret med mångkultur och är därför inget som personalen behöver ”trycka in” i sitt pedagogiska arbete.

– Men språket kan vara ett problem och det påverkar interaktionen som inte blir lika snabb. Svenskspråkiga barn har oftare med sig språket från sina hem än andraspråksinlärare. I barngrupper med många andraspråksinlärare behöver personalen jobba mer direkt med barnen än i barngrupper med många svenskspråkiga barn. Därmed har personal i barngrupper med många andraspråksinlärare mindre tid att planera och ha pedagogiska diskussioner ihop, vilket de ansåg viktigt för att kunna följa läroplanen och bidra till förskolebarnens utveckling och lärande.

– De som jag intervjuade uttryckte för övrigt att det var bra med hög personaltäthet och mindre barngrupper – men detta gav inte utslag på de kvantitativa analyserna jag gjorde. Det spelade faktiskt ingen roll för vare sig deras upplevda relation till organisationen eller arbetstrivseln. Kanske handlar det om de interpersonella relationerna. Jag tror det finns något här men det var inget som jag mätte.

Vilken nytta har de som arbetar i förskolan i Sverige av just dina forskningsresultat?

– De kan vara till nytta på flera nivåer, exempelvis för politiker och verksamhetschefer; de får en inblick i vilken komplicerad kontext det är. Kanske kan det behöva struktureras om i förskoleverksamheten, kanske kan det behövas lite högre procent av förskollärare än barnskötare … Även rektorer behöver få en större medvetenhet om detta.

– De kan också vara till nytta på lärarutbildningarna. Mångkultur kommer mest in i kurserna lite grann vid sidan av. Här vill jag dock lyfta fram att Karlstad universitet har ett helt program om detta. Det är jättebra! Nyutexaminerade riskerar annars att få en chock när de kommer ut i verkligheten. Det kan finnas en enorm variation med språk. En av de som jag intervjuade berättade till exempel hur hen en period haft 15 barn och sammanlagt 13 språk.

– Resultaten visade också att personal med annat modersmål ses som en otrolig tillgång, bland annat när det handlar om språk och kultur. En del omvärlds- och samhällsproblem letar sig ju också in i förskolan. Men personal med annat modersmål riskerar att bli omkringskjutsade till olika avdelningar och få större krav på sig.

Vad är det roligaste med forskaryrket?

– Det är otroligt kul att komma till en förskola och få prata med rektorer och personal men också att träffa barnen. Man blir involverad i dem! Kontakterna man fått genom forskningen är verkligen givande. Sedan tycker jag det är kul med dataanalys också, såväl, kvantitativ som kvalitativ.

Kommer du att fortsätta med ditt forskningsämne?

– Sjukfrånvaron i förskolan är generellt mycket hög men de senaste tio åren har personalomsättningen i den här typen av förskola fördubblats. Förr kanske man skulle studerat varför en del personal försvinner från dem. Jag skulle i stället vilja titta vidare på vad som göra att en del stannar kvar. Det handlar om ”professional wellbeing” som samlingstermen lyder.

Vad jobbar du med när du inte forskar?

– Då undervisar jag på lärarprogrammen, mitt huvudsakliga uppdrag är gentemot Samhällskontraktet. Samhällskontraktet är ett partnerskap mellan Mälardalens universitet, Västerås stad och Eskilstuna kommun där vi utforskar och hittar lösningar på komplexa samhällsutmaningar tillsammans med andra samhällsaktörer. Denna termin är jag också handledare för tre C-uppsatser.

Vad gör du på fritiden?

– Jag har många olika intressen – allt från akvariefiskar till elektronik. Jag tycker exempelvis att det är kul att köpa gamla saker som kassettkameror och äldre tv-spel och få dem att fungera. Tidigare höll jag på med idrott, som fotboll och olika kampsporter och det ska jag ta tag i igen på något sätt. Till en början blir det nog gym.

– Jag spelar också in Youtubevideor till min Youtubekanal, där talar jag om psykologi och pedagogik.

Johannes Finnman Grönaas avhandling

Preschool staff’s working conditions and professional well-being in contexts with high proportions of early second language learners

Mer av Johannes Finnman Grönaas

Länk till Johannes Finnman Grönaas Youtubekanal: https://www.youtube.com/@johannesfinnman/